Sol och blå himmel är det värsta jag vet just nu. På förmiddagarna är himlen helt klar utan det minsta skuggande moln. Då solen bränner vinkelrätt mot taket så börjar hjärnan koka och bakbenen skaka. Då är det bäst att sakta kravla sej ned förrän man ramlar ned.
Det blir ju inte till nånting med arbetet då man mest bara ligger och stönar i hettan. Värmen är faktiskt inte det värsta utan solen. Man är så tacksam för varje litet moln som ens för en stund skymmer den brännande solen.
Först på kvällen kring sextiden börjar det gå att arbeta på taket men här hos oss är det redan skymning kring halv elva. Och då man har svårt att se skruvens huvud så blir det inte heller nånting av arbetet fastän det är svalt och skönt då.
Det skall ännu vara tre dagar med temperaturer på 30 grader men sedan slår vädret om fullständigt och vi får dagstemperaturer på +15. Det låter annars bra men det lutar åt åska vid en så stor förändring. Så det är bäst att bara laga taket och inte vänta på bättre väder.
Det är inte omöjligt att få plattorna fastskruvade före väderomslaget för det är ganska litet kvar. Plåtarbetet tar en hel del tid men jag märkte att det är mycket viktigt för att skydda bräderna mot röta. Det tar också tid att söka plattor för vinkeln som blir litet ändrad efter takhöjningen. Det går inte att bara rada tillbaka de gamla plattorna.
Jag kom i alla fall att tänka på gamla tiders jordbruk där hela familjen stod i den här hettan och sneisa (satte höet på stör). Det var bråttom för man visste att det i brukade komma regnperioder. Ingen möjlighet att vänta på svalare väder. Jag var med på 50-talet men mest med att köra traktorn och borra hål för sneisåna. Min mamma var ovanligt stark och hade dessutom bra teknik så hon slog de starkaste karlarna då det gällde att komma till andra ändan på tegen.
På 60-talet kom sedan maskinerna (hösvans och JF-räfsa) och då var jag och brorsan mycket med i höarbetet. Men det var inte samma omänskliga brännande sol då mera eftersom vi hade hytt på traktorn.
När man är född och uppväxt i en dammig potatiskällare +2-3 grader celsius. Mörk när man gick dit och mörk när man gick in för kvällen. Fans endast två flyttbara sladdlampor som farsan flyttade från spik till spik med en käpp i taket. Så kom man till växthus i början på åttiotalet. Ljust och varm förlorade hormoner stabiliserade sig. Jag älskar värme och från och med dyre john 97 så kom ac`n med i bilden. Efter vedeldning kastades en 2000 liters tank ut och håller nu på och murar fast väggen. Med bergvärme skall det bara värmas till 27-28 grader och ytterst lite vatten. Hundra grader och tusentals liter vatten bara äter energi, i onödan.
Efter balningen av klövervallen så blev 25-35 cm höga stubbar kvar av klövern så det har man nu hyvlat av med jf en. 5km/h så tog det och vid hårdare hastighet så böjdes klövern undan(igen) Rödklövern är inte så lätt på grova jordar.
Rättelse till tidningarna, jurist och läkarstudier är svårast att komma in på men teaterhögskolan med typ fem intagna vart annat åt är absolut svårast på svensk håll.
Om det är varmt i en begränsad arbetszon så brukar jag spruta en stund med högtryckstvätten vid uppvindar far det 20-30 meter utan problem och så kyler avdunstning betydligt någon timme framåt. Då får man subtropiskt klimat med blommor och trädgården och stammar och blad blir lite härdade på samma gång.