14 september, 2019 av Nisse

Vetetröskandet börjar 2019

Med det här vädret lönar det sej inte mera att försöka torka utomhus så jag började tröska i dag, Förvånansvärt nog så gick tröskan inte sönder efter 50 meter som den brukar. Tvärtom gick det riktigt bra att tröska och skörden var inte så illa. Jag är riktigt nöjd med vad direktsådden gav i år.

Vetet tröskas

Systemet fungerar ganska bra, våra två kalluftstorkar sväljer så mycket som bara tröskan klarar av så jag behöver inte fundera på torktider. Torktiden är alltid åtta månader i den meningen att jag på hösten torkar ner så mycket att det håller sej till våren (vanligen under 17 %) och sedan på våren torkar man snabbt ned till 13 %. I våras gick det otroligt snabbt och jag stängde inte av tillräckligt tidigt så en del gick ned under 10 % … Solvärme från de flera hundra kvadratmeter stora plåttaken ger en grym energi.

Men inte började jag för tidigt. Vetet var ännu 26 % den torra sommaren till trots. Sådden var ju sen men inte ovanligt sen. Jag hörde också att de som tröskat havre hade en hel del gröna korn. Men nu är det mitten på september och att vänta med tröskandet hjälper inte.

Systemet är annars bra men det finns ännu ett problem kvar och det är vädret. I morgon skall det regna hela dagen och nästa vecka kommer det litet regn varje dag. Det blir att nappa litet då och då. Men man vet aldrig med prognoserna. I dag kom det ett par droppar och såg ett tag hotfullt ut men regnvädret missade oss med en hårsmån.

Regnskur stryker tätt förbi

Så det blir att rulla tummarna och vänta på torrväder. Åtminstone kan man inte börja med andra större arbeten. I morgon passar det bra att gå på Hantverkardag på gamla folkskolan där vi lagar fönster och hyvlar lister med gamla ”krushyvlar”. Men i mitten på nästa vecka ska jag försöka tröska resten av vetet.

Etiketter: ,

7 svar till “Vetetröskandet börjar 2019“

  1. Borgåbisin skriver:

    Hej
    Hur tjocka lager kan du sätta i silosarna i kalluftstorken? Hur många fläktar kör du med?

  2. Nisse skriver:

    Beror helt på fukthalten. Omkring 25 % fukthalt hos vetet så sätter jag aldrig mer än 50 cm. Jag har haft upp till metern förrän vi byggde den andra torken men det är ett rent helvete att skyffla om en meter högt tungt vete. Det går men det är obarmhärtigt tungt.
    Med 17 % fukthalt har jag haft upp till 70 cm men då måste låren efter en tid köras om i en annan lår så att det blandas om och löses upp. Annars blir det klimpar som luften inte går igenom och där möglar det. Men kör man över vetet i en annan lår efter en vecka så klimpar det aldrig ihop sej mera.

    Med 50 cm eller mindre så kan man torka ganska bra men man måste hoppa ned i låren och stövla omkring då och då. Man märker genast var vetet börjar klimpa sej för där kan man gå på ytan. Där det är torrt så sjunker stövlarna in genast. Finns det klimpar så bör man ta fram skyffeln eller flytta låren. Jag har helt luftdriven transport både då jag blåser ut ur låren och då jag flyttar mellan lårarna eller till lastningssilo.

    I huvudkanalen på den ena torken har jag tre fläktar på 11 kW och den andra två 11 kW (och en dieselmotor med en dubbelfläkt som ger högt tryck och massor med luft men används sällan). De har luckor som de blåser upp så man kan köra bara en fläkt eller två. Huvudpropparna är bara 63 A så jag kan köra max tre 11 kW åt gången men det har in te varit något problem. Egentligen behöver jag flera fläktar bara då jag tömmer för det kräver mycket luft och mycket tryck. Vid torkning behövs inte så mycket ryck ifall höjden på vetet är under 50 cm. Och så kan man lufta (bara hålla ned temperaturen) med ganska lågt tryck. Just nu då det regnar så luftar jag bara vetet vi tröskade i går.

    Så fort solen tittar fram så börjar det torka bra och då sätter jag igång flera fläktar.

  3. Micke skriver:

    Inget vete tröskat här ännu, dröjer säkert 2 veckor till. Problemet är gröna ax i kornet. Vissa påstår att stråstärkare när det är torrt kan orsaka försening och ge grönskott. Vet ej, men tror att frostvågorna som kom kan vara en större orsak, när det var nätt och jämnt att det frös, bara nästan. Havren är säkert heller inte riktigt så färdig som den ger sken av för torkkolleger pratar om 9-10 timmar. Havren är enligt min erfarenhet, efter 35 år i torken, lättast att få torr och borde inte få ta mer än 5-6 timmar. Tungt korn, t.ex Jyvä med över 70 kg/hl, är absolut segast i torken. Till och med vete går snabbare.
    Prisnivån är ju än en gång all för bedrövlig! 127€/ton för korn t.ex! Jag menar var finns relevansen när panten på tomburken där det förädlade kornet finns (öl) betalas bättre än råvaran för innehållet?
    Skördenivåerna för mina fraktkunder helt i skick med 4-7 ton/ha men vad hjälper det när prisnivån är så låg att skörden blir ett problem!

  4. per skriver:

    Har har skörden varierat väldigt från skifte till skifte och också från ända till ända på skiften. Fukten har också varierat när folk fört till torken och sagt det den är tretton och på torken har den uppmätts till 25%.
    Boven i dramat är sannolikt regnet i maj.Vissa plättar blev det jättebra och på andra ställen var det droppen som tog det mesta av skörden. Det mesta är färdig tröskat nu. Trösk/torkägaren hade köpt ett par arbetsskor och sade det fodrades två ha vinst att betala skorna. Det skall vara tio ha spannmålsodling att klara kläder åt en person i året. I dag har det kommit tio regnskurar hittills.

    Atria förlust i väst och förlust i öst men här hemma ok. Nog måste man beundra hemmaböndernas solidaritet med grannarna. Borde ordnas en mattekurs. Ett kvartal säger inte så mycket men tio borde säga något.

    Aktielånet. Med fredagens kurser så var två års amortering med ränta hemma, men vad gör man med näten i fiskeboden sade fiskaren!
    https://www.hbl.fi/artikel/bra-start-pa-september/

  5. Nisse skriver:

    Stråstärkare kan nog försena skörden. Jag har lämnat bort den helt och använder hellre stråstyva sorter och mindre gödning så att vetet hålls upprätt. Det är helt i enlighet med all marknadsekonomi att överskott drar ned priset. Så jag försöker aldrig få stora skördar utan bara dra ned på kostnaderna. Det är enligt min mening dumt att bara stirra på hektarskördarna för det är skillnaden mellan utgifter och inkomster som är det viktiga. Förstås försöker firmorna påstå att stora hektarskördar är lönsamt men de talar i egen sak och man bör tänka själv. En gång hade man i Sverige jämfört den verkliga lönsamheten mellan olika gårdar och intressant nog vann den som hade lägsta hektarskördarna … En ekogård om jag inte minns fel. Jag tänker inte lägga två strån i kors i onödan så länge priserna är så här usla. Hellre lappar jag ihop gamla maskiner och byggnader.

  6. Micke skriver:

    Kan tänka att det inte var med Atrias aktier amorteringen räddades! I ett ögonblick av sinnesförvirring lade jag mig till med lite Atria aktier som sedan dess fallit som ”oxrumpon”. Per har alldeles korrekt iakttagelse att A inte behärskar annat än inhemska marknaden. Ryssland ett totalfiasko när man for dit med samma inställning som på E-P, ”isäntä käskee” vilket inte funkar på andra sida varggränsen! Väntar bara med spänning på när räkningen på Kinaexperimentet kommer. Var nämligen ett jäkla liv i pressen när man fick tillstånd att exportera till Kina men sedan dess har det tystnat sgs totalt.
    Att spannmålen är 15% på fältet och betydligt fuktigare vid torken kan ha sin förklaring i att de flesta har för
    enkla fuktmätare som bara mäter ytfukten. Prövar man samma parti med en ”riktig” mätare som mal säden så kan skillnaden bli ganska stor.

  7. Nisse skriver:

    Fuktmätare som mäter motståndet är ganska osäkra men jag har en som mäter kapacitansen så då inverkar också kärnans fukthalt på resultatet (den mal inte). Jag brukar sedan jämföra resultatet från snabbmätaren med den gamla vågen där vetet torkas med en värmelampa som ger ganska exakta resultat. Skillnaden har varit ganska liten så jag använder mest bara snabbmätaren. Vid riktigt låga eller höga fukthalter visar den mera fel och är tydligen konstruerad för att visa rätt omkring 14 % och det är ju viktigast.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*