25 januari, 2020 av Nisse

Äntligen skogsvinter

De senaste dagarna har det äntligen frusit till så att man slipper djupa spår i leran. Och eftersom det inte ännu har kommit snö att tala om så har det varit riktigt bra skogsväder. Fastän det ibland varit litet plusgrader så har vägarna varit hårda i alla fall.

Dessutom har vi hittat flera friska granar – det såg länge dystert ut då den ena granen efter den andra var rutten. Den bruna rötan gick långt upp i stammen och ibland måste man kapa tre 3 meters bitar innan man kunde såga friska bitar. Då var det inte mer än en klen stock kvar – om ens det.

Gallringen på den här biten har blivit uppskjuten så länge att träden växt sej långa. Vissa träd gav tre 55 dm stockar (om de var friska). Med tanke på rötan så blir det knappast gallring mer utan nu gäller det att förnya. Vi lämnar tallar kvar så vi får mera motståndskraft mot rötan. Det är dessutom stenig tallmark och vi har faktiskt litet småtallar redan på sina ställen.


Hurra, en frisk gran …

Som alltid i början på skogsarbetet för vintern så skall utrustningen sättas i skick. Vi har haft litet bekymmer med sågarna som inte vill gå så bra. Speciellt sorgligt är det med min favoritsåg Jonsered 2147 som är en fin fällansåg – då den går. Gamla Husqvarna 254 har fungerat hyfsat men är svårstartad. Så vi köpte en ny såg och det blev en Jonsered 2252 till. Den tidigare 2252 var litet besvärlig att starta men den har blivit bättre och med ny ked så fungerar den fint för både fällning och kvistning.

Jag funderade länge på att köpa en till Jonsered 2245 för den som vi har startar mycket bra men då skillnaden i pris var bara 60 euro så blev det den större 2252 i stället. 2245 är litet svag så den fungerar egentligen bara för kvistning. Ibland är vi tre eller till och med fyra som sågar och så behövs det alltid en reservsåg.

Ett annat problem var skogskläderna där blusarna har dåliga dragked och byxorna en massa hål där det lätt fastnar kvistar. Jag limmade lappar på ett par byxor men de hölls inte kvar länge. Nu prövade jag ett nytt lim som skulle strykas fast men det var inte bättre. Så jag sydde fast lapparna för säkerhets skull i kanterna.

Det är besvärligt att sy lappar på skyddsbyxor för man får inte sy fast fiberstoppningen. Nu fick jag användning för min nya (begagnade) Bernina 733 symaskin som jag köpte i september. Det är en schweizisk kvalitetsmaskin och så gammal att den är helt mekanisk – inga datoriserade broderiprogram. Den verkar gå riktigt bra. Inställningarna är lätta och exakta och fotreglaget fungerar precist.

Poängen med skyddsbyxors syande är att vika tyget och sy över kanten. Då fastnar inte fiberstoppningen i sömmen. Det ser inte så vackert ut men fungerar och det är ju inte fråga om nån balklänning …

Då byxorna låg på bordet och väntade på reparation så började våra katter ligga på dem och katter är experter på kvalitetsmaterial. Det fanns många andra mjuka platser men katterna föredrog skogsbyxorna.

Klart godkända byxor tyckte katterna.

Idag kom också solen fram så det var riktigt fint väder. Litet besvärligt var det då solen bländade där jag fällde och radade ihop stockar med traktorn. I morgon blir det igen plusgrader men sedan skall det bli en kall måndag och jag börjar då köra ut stockarna eftersom det knappast blir djupa spår efter den köldknäppen.

Sol igen efter en lång och mulen höst

Etiketter: ,

12 svar till “Äntligen skogsvinter“

  1. Stefan skriver:

    Jag har använt sikaflex till att limma fast lappar på huggarbyxorna. Jag tycker det har hållits bra fast, men man måste putsa noga med terpentin eller liknande först så man får bort all olja och annat skräp.

  2. Nisse skriver:

    Intressant . Det måste jag testa för textillim klarar inte av påfrestningarna. Det jag senast testade (Pattex) blev för hårt men Sikaflex borde förbli ganska mjukt.

  3. Borgåbisin skriver:

    Jag har räknat ut att man i princip förlorar om man apterar till längden 55 om diametern vid smala ändan är under 24 cm. 55or är i en annan sämre priskategori för stockar med diamanter 16-24 cm. Så i mitt fall brukar oftast bara första stocken bli 55 och resten 52 eller 49.

  4. Nisse skriver:

    Jo, men då längden inte räcker till tre 43:or (eller fyra) så brukar jag i alla fall ta 55:or. Tros allt är stock bättre betalt än props. Alltså problemet är om tjockleken inte räcker till för 12,9 meter så tar jag två 55:or (11 meter). Men annars siktar jag på att sista (klenaste) stocken blir 43:a.

  5. Borgåbisin skriver:

    Min poäng var att man förlorar ekonomiskt då man kapar de sista stockarna till 55:or.
    En 55:as stock med diamantern t.ex 22 cm har en volym på 0,209 m3, medan en 52:as har 0,198 m3, dvs ca 11 liters skillnad. Ifjol var prisskillnaden mellan H3 och H4 klassens stock 17 eur. Detta gör att man får ca 2,80 eur sämre betalt för den långa stocken. Där till kommer även den extra 30 cm propsbiten.
    Tycker själv att det hela är mycket förunderligt, men så här vill industrin ha det.

  6. per skriver:

    Intressant stockanalys! Har du också räknat på rot eller leveransförsäljning? Då menade jag alla kostnader som uppstår i leveransförsäljningen! Klart förstås lite större stockprocent i hopen vid väg och den nedklassning vid såg av vissa krokiga mm stockar?

    Jordbruket namns flera gånger och annat aktuellt.
    https://www.youtube.com/watch?v=Q9x9I8ekqN0

  7. Nisse skriver:

    Jag har inte kollat med reviret för i år men tidigare var det litet problem med 46:or så av gammal vana så sågar jag bara 43 och 49 samt 52 och 55. Men det varierar från år till år och från uppköpare till uppköpare så jag orkar inte mera bry mej särskilt mycket. Men svarvstockar tar jag ut från lommarna för de har betydligt högre pris och så får det finnas krokar och svart mittröta. Reviret har varit bra på att placera allt virke vi får ut och jag säljer alltid i slutet på april. Lustigt nog börjar priserna gå upp då för det mesta (inte alltid).

  8. Borgåbisin skriver:

    Timlönen blir dålig vid leveransförsäljning jämfört med rotförsäljning. Men tar man det egna huggandet som motion/hobby så ger leveransförsäljning i grund och botten en bättre förtjänst. Förutsagt att alla maskiner håller och att man inte hamnar i olycka.

  9. per skriver:

    Ja vad säger man då, skogsindustri strejk. Folk som nu kanske inte har den sämsta lönen i finland.
    Skogsägarna som redan ger virke till underpris, entreprenörerna som har miljonlån på dyra maskiner.
    Aktieägarna som tagit stora risker för att bla finansiera nya och dyra fabriker. Vård skola och omsorg som behöver få in skattepengar för en utsatt grupp. De som redan har det bra vill ha det ännu bättre.
    Finland fick sänkt kreditvärdighet som bla ger dyrare lån för att finansiera driften till det nuvarande systemet.

  10. Anonym skriver:

    Jag vill inte vara småpetig, men bara Sikaflex säger i praktiken inte vilken produkt som avses. Själv har jag ibland (enligt principen ”man tager vad man haver”) limmat tyglappar med både Sikaflec 11FC och Sikaflex 221, och åtminstone i mitt bruk har 221:an hållit betydligt bättre.

  11. per skriver:

    Nu är jag lite på sidan om vägen.
    https://www.youtube.com/watch?v=L_PCbwziKSE
    En riktig bonde skall kunna det mesta, åtminstone i teorin.
    Förut gjordes de flesta gamla lastbilar om till traktorsläpvagnar, men nu har det också börjat komma riktiga släpvagnar direkt till salu från fabrik.

    Läste på att det här är det näst sämsta virkesexport året på åtta år!

    Skall fortsätta att plocka fallande knivar när tillfälle ges!

  12. per skriver:

    När man som idrottare åker till OS eller VM, så gäller det att göra så bra som möjligt ifrån sig och representera sitt land. De flesta som obetalda amatörer.

    När man spelar på världsarenan i skogsindustrin, då spelar man apa, förstör ryktet och pålitlighet, ja badar bastu också för den delen. För värdens högsta skogsindustrilön.

    Som skogsägare och riskkapitalist står man bara undrar !

    https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/bofa-svenska-bolaget-vinnare-pa-finska-skogsstrejken-6985657