19 mars, 2020 av

Verkstadsjobb även här.

Nisse är nu inte den enda som skruvar, det är nog ett mer eller mindre återkommande jobb på de flesta gårdar för trots underhåll så slits och söndras det som används. Så även här blir det nu som då lite jobb i ”verkstaden” eller närmare bestämt i hallen under tider då packeri-verksamheten ligger nere. En regelrätt rymlig verkstad ligger högt på önskelistan då det skulle vara mycket enklare och framförallt roligare om man kunde låta olika projekt ligga framme utan att behövas städas undan mellan varven.

Jag har nu gallrat en del i skogen, vilket jag skrev om här tidigare, men ännu inte kört ut ett enda lass på grund av de dåliga förhållandena och av att kran är i oskick. Våren kommer emot och det blir nog inte bättre skogsföre att vänta så jag beslöt ta ”tjuren vid hornen” och se vad som felas kran och hur åtgärda problemet. Har nu lyft av tornet med kuggkransen och visst var det som jag befarade att några av kuggarna brustit. Nisse hade ju ett liknande problem för något år sen som han försökte lösa genom att svetsa på nya kuggar om jag minns rätt? Har för mig att det inte lyckades speciellt väl heller så jag kollade upp vad nya delar betingade. Enbart själva tornet (som med kuggkrans hålls som komplett reservdel) kostade närmare 1500€ moms 0%. Byter man alla delar i svängen inklusive bussningar så blir kalaset att kosta ca 2700€ moms 0% och då börjar vi nog närma oss vad kran från 1986 är värd.

Tornet har lyfts bort och tapparna slagits ur.

Lite förvånade det mig att det var kuggarna rakt bak som brustit, i och för sig så används dom mest men ändå. Jag hade nämligen räknat med att det var den förra vinters bråkande med fastfrusna vindfall som var orsaken till felet och då arbetade jag mest med kran åt endera ena eller andra sidan om vagnen . Jag tror nu inte att jag, eller mågen som är svetsare, klarar av att svetsa kuggarna bättre än vad Nisse gjorde men jag tänker ändå för att spara kostnader göra ett försök. Men med den skillnaden att jag svänger om kuggkransen 180° så att de kuggar som i normala fall är framåt kommer bakåt. Det är nämligen väldigt sällan som jag jobbar med kran framför traktorn. På så vis kommer de svetsade kuggarna att användas sparsamt.

Två kuggar har brustit och även de vid sidan om de brustna uppvisar slitage.

Jag har nu inte vetskap om hur kuggkransen är fäst vid själva tornet men det verkar som om den sitter enbart i plattan i botten av pelaren. Övre fästet för huvudbommen sitter centrerat så jag tror att det är enklare att svänga hela tornet och konstruera ett nytt fäste för lyftcylinderns nedre punkt än att kapa loss kuggkransen och svänga enbart den delen.

Kuggstången på svängcylindern är hel men visst ser man spår av slitage även här.
Tornet i sin helhet.

Om hela tornet vänds så betyder det att nedre fästet (det silverfärgade) måste flyttas till andra sidan eller att man konstruerar ett nytt fäste där. Lite ombyggnad fordras också vid övre fästpunkten men själva kopplingspunkten behöver inte flyttas. Eller är det någon av bloggläsarna som har bättre förslag?

Etiketter: , ,

25 svar till “Verkstadsjobb även här.“

  1. Nisse skriver:

    Jag bytte faktiskt hela kuggkransen och det var ganska besvärligt så din idé kan vara bättre. Sedan är det en annan sak att på min lastare (en litet större modell av samma tillverkare) så bröts hela ramen sönder vid svängkransen en tid efter det att jag bytt kuggkrans. Då tröttnade jag på svetsandet (jag hade redan tidigare förstärkt ramen med 20 mm stålplattor) och köpte ny lastare vilket jag inte ångrar för den är mycket bättre än den gamla från 80-talet.

    Det är inte så stor belastning på kuggarna då du arbetar åt sidan för det tar mest på bommen medan kuggarna blir hårt belastade då du svänger fram och tillbaka med bommen bakåt.

    Jag köpte specialelektroder just för reparationssvetsning och svetsade kuggarna men det höll inte länge. Möjligen kan en riktig svetsare hitta ännu bättre elektroder. Men det är hård belastning på kuggarna med enkel svängstång. Mina nya lastare har bägge dubbla kuggstänger – vis av skadan … Men kolla alla kuggarna och se om de andra har hårsprickor.

  2. Christer skriver:

    Jo det stämmer när man nu riktigt tänker efter, det är ju inte svängen som belastas då man drar in stock från sidan och man arbetar inte heller med utsträckt sticka åt sidan utan man lirkar ju in mellan stammarna. Så det är nog när man lastar och lossar långa stockar som kran är mest utsträckt i läget rakt bak. När jag nu putsade av kuggstången så noterade jag att kuggen i läget rätt bak var väldigt lite nött så eventuellt har åtminstone en kugg eller kanske två i kransen varit borta en längre tid. Vi gör nu ett försök så får vi se, men visst en snart 35-årig lastare börjar bli avskriven så man får väl börja budgetera för en ny så småningom.
    Undrar ännu om du värmde upp hela kuggkransen vid svetsningen?

  3. per skriver:

    Har samma kranpelare men med automatsmörjning av kuggkransen pga läckage av packningarna i styrtuben.
    Bytte de en gång men rörcylindern hade lite rostskador för den stod något år på k-backen innan vi köpte kranen.

    Byter du också lagren i pelaren när du nu plockat bort så där mycket?
    Det borde nog gå att börja få en sån där begagnad kran för 2700 på fria marknaden i dag!

  4. Christer skriver:

    jo problem med läckande tuber är ett allmänt problem då det samlas vatten som rinner ner längs pelaren i cylinderrören som då rostar och rosten sliter packningen. Här fanns också lite vatten i huset men cylindrarna är i skick.
    Lagerbussningarna var i relativt gott skick så jag tror dom får duga ännu en tid.

    Som sagt så får man väl börja se sig om efter en nyare kran, den här har jag dock varit nöjd med, det är närmast räckvidden som varit lite knapp men så länge man orkar brossla ihop virket närmare stickvägarna så har det gått. Brukar också tillämpa tekniken med att lämna en par cm osågat så att jag kan dra tyngre stockar närmare för att knäcka sågningen när det är inom räckhåll.

  5. Nisse skriver:

    Jag hade ingen rost i svänghuset alls utan det var helt klart överbelastning av kuggarna. I de nya lastarna så är det fullt med olja i svänghuset. Köp inte Farma av generation 1. Generation 2 är betydligt bättre. Och räckvidden är en av de viktigaste sakerna. Min gamla Nokka 3010 har faktiskt nästan 8 meters räckvidd så till all tur köpte jag en Farma med lika lång räckvidd och den är faktiskt guld värd då man skall dra in träd i en tät gallringsskog.

    Nä, jag värmde inte upp kuggkransen då jag svetsade på nya kuggar. Det hade kanske lönat sej. Men med enkelsidig kuggstång så är nog påfrestningarna mycket stora så jag vet inte om det hade hållit ändå.

    Just i gallringsskog så är den lilla processorn bra att ha. Man kan dra in träd som ligger upp till 8 meter från vägen och med 20 meter långa träd så behöver man inte så många stickvägar.

  6. Christer skriver:

    Vi gör nu ett försök i alla fall så får vi se. För oberoende om det blir till att investera i ny lastare eller inte så kan man komma att ha nytta av den gamla ändå. Jag har lite fundering kring att utnyttja krokvagnen för hemtransport av flisveden och då kunde jag lossa med den gamla här hemma och låta skogsvagnen bli kvar i skogen. Med krokvagnen kunde jag ta hem 4-5 skogsvagnslass. I skogen behöver man inte så stor vagn då körsträckorna är korta. Och så slapp man demontera kedjorna av traktorn då den får stå i skogen. Vi får se.

  7. Nisse skriver:

    Jag hade också tänkt lappa ihop den gamla lastaren – när man nu skall hinna med det. Det blir litet större arbete för hela ramen skall förnyas och förstärkas. Men jag hade tänkt använda den till att gräva dvs. rensa diken.

    Problemet med att ha traktorn i skogen är att starta den på morgonen efter en kall natt. Jag har ett par överblivna dieselvärmare men de sliter på ackumulatorn ganska hårt. En gammal acku håller inte. Och fastän man kan starta traktorn så är oljan i processorn så trög att man får köra på tomgång i en timme innan elventilerna börjar fungera. Så den borde också ha värme på morgonen. Nu har jag traktor och processor inomhus i verkstaden på natten.

  8. Stickan skriver:

    Har hört om att sätta brickor i tuberna och därmed begränsa rörelsen. Dom som gjort detta svängde kuggkransen o lämna kuggarna bort

  9. Christer skriver:

    Joo det är också ett alternativ, skönt höra att andra också löst problemet med att vända tornet. Hälsa 🙂

  10. Christer skriver:

    En gammal Fiat startar nog men det är klart att slitaget vid kallstarter är stort så jag brukar nog låta den stå om det är kallt. Belarus startar också bra det fick jag erfara då jag gick skogsbrukarutbildningen, skolan hade en Belarus och om jag minns rätt så va det den enda traktorn vi fick igång en kall morgon i skogen. Det gick att koppla ur hydraulpumpen så att startmotorn drog lättare, är det så på din också? Riktiga Sibirienmaskiner 🙂
    Det där med att dieselvärmare (Webasto) sliter på batterierna har jag fått omvärdera lite, jag har dieselvärmare som enda motorvärmare på paketbilen och använder den så gott som alltid när det är minusgrader (de e ju så skönt att sätta sig i varm bil med klara rutor). Paketbilen fyller 14 i höst och jag har fortfarande originalbatterier. Inte illa 🙂

  11. Stickan skriver:

    Ska göra de
    De e oftast flytläget o lastarn på traktorn o krabban fast o vagnen som söndrar det

  12. Olle skriver:

    Hej . En griplastare skall ha dubbla svängcylindrar och dessutom skall dom ligga i oljebad. Har en kopa 3000 och byter olja vartannat år inget problem. Hade en patu lastare tidigare och där gick svängen sönder precis som på din lastare. A

  13. bonde skriver:

    Minns att Heimer svetsade kuggarna flera gånger för kanske 15 år sen. Det slutade med en ny lastare.

  14. Christer skriver:

    Så är väl dom flesta konstruerade idag? Det här med kuggstång vill jag minnas var nytt då när vi köpte denna, innan dess hade svängen skötts med rullked och typ 270°.

  15. Christer skriver:

    Jaa nå, om inte Heimer fick svetsningen att hålla så gör det knappast det för oss heller 🙂
    Mågen har nu i alla fall byggt på nya kuggar med svetsen så att han avslutade med hårdmetallstickor för att få hårdare yta. Försöker slipa in enligt kuggstången nu med hjälp av kalkerpapper för att se var det ska tas bort, lite som hos tandläkaren.
    Kanske håller det denna säsong kan man ju hoppas.

  16. Micke skriver:

    Byggde på nya kuggar på drivningen till en Hanix (liten bältgrävare på 1,7t) Härstammar från en maskinstation i Danmark och hade tydligen stått i ngt opassligt för kuggarna var så gott som bortfrätta på halva drivhjulet. Gjorde så (efter tips från grannen när han svetsade kuggarna i vinkelväxeln till en Esko dyngkärra) att jag gjorde stommen av OK 48:or som är förhållandevis mjuka för att så lite seghet i fogen och sedan fyllde jag på med rostfritt som är skarpt till slityta. Har hållit så pass bra att nu är det andra halvan avkugghjulet som är mer nött. Fanns inget val egentligen för delen fanns inte att fås med rätt kuggantal så det var att svetsa.
    Håller med i debatten om att griplastarn helst ska ha dubbla svängcylindrar. Min Junkkari har 8 meters räckvidd men bara enkla svängcylindrar. Funkar någorlunda vid utkörning, men med stegmatar processorn som väger nästan 300 kg blir det ibland för lite kraft i svängen. Händer ju ibland under fällnng att man behöver få flyttat trädet i sidled innan man kan dra det mera hemåt å då vore det bra med dubbla cylilndrar.

  17. Anders skriver:

    Finns det ingen yrkesskola eller något sånt ställe som skulle kunna göra en ny kuggkrans som övningsarbete? Det finns ju fina cnc-maskiner litet här och där som säkert inte är så välanvända.. Så får man svetsa den i tornet själv? Eller någon litet mera avancerad bysmedja.

    Ett annat alternativ kan eventuellt vara att köpa nytt svänghus (eventuellt med 4 cylindrar då) Har sett dessa till salu åtminstone från någon firma i sverige.

  18. Christer skriver:

    Joo det finns säkert dom som fixar nya delar och det verkade också som om det fanns originalreservdelar från tillverkaren, men priset var ju inte speciellt tilltalande.
    Vem vet snart går det väl att printa ut nya i en 3D-printer.

    Hur som så är det nu svetsat och monterat, återstår lite provkörning. Lägger nog in en uppdatering här så fort jag fått se om det håller 🙂

  19. per skriver:

    Skall försöka svänga lite försiktigare med min i fortsättningen. Kanske man borde printa ut resonemanget och tejpa upp i bakrutan så man kommer ihåg det i stridens hetta. Min lastare har också för kort räckvidd och för få svängcylindrar men jag kommer knappast köpa någon ny! Lika lönsamt att lämna första gallringen kvar i skogen och njuta till bergvärmen. Nu blir veden till sytnings,spis och bastuved. Räknar med att vedeldning i hushåll är tillåten i max tio år kvar.

  20. per skriver:

    Gubben 88

    Kom och svetsade klyvyxan som han slagit sönder med släggan när han kluvit några granstockar för att få plats i hakki pilke klyven för att göra ved.

    Sade åt honom att det nog bäst han är med i älgjakten i höst också om vi skall ha någon säker mat med den här världsfarsoten.

    Sonen

    De norska montörerna hade förlorat ca 1000€ i månadslön när kronkursen gick från 0,99-0,80 på en vecka.
    Som jag sagt tidigare så skulle marken varit känsligare än euron vid oro.

  21. Micke skriver:

    Man ser hur världen ändras! På 80-talet var det stora statliga subventioner för ved/fliseldning. Fanns till och med en tid när JDL-lånen för bostadshus var bundna till att det fanns alternativ energikälla till oljeeldning.
    Har direkt eluppvärmning kombinerat med en luftvärmepump och en riktig spis med insats. Med nuvarande elpriser, och framförallt överföringarna är den spisen värdefull liksom även mysfaktorn.
    Nu tycks focus ha hamnat på dessa mindre eldstäder. Påstås släppa ut rök! Givetvis, men Finland har värmt sig på skogens resurser sedan man lärde sig elda och gör det än i denna dag i stora värmekraftverk, typ Alholmens kraft mfl.
    Du Per, som är en handlingens man, kunde ju invitera Statsministerskan på en bastukväll så Hon skulle få
    ett konkret tillfälle att stifta bekantskap med en mindre eldstad och notera fördelarna!

  22. Christer skriver:

    Go afton Micke, vedeldningen eller ska vi säga vedeldningsutrustningen har ju nog utvecklats en hel del de senaste decennierna så har man bara bra ved så är nog inte utsläppen (eller röken) så stora längre.
    Den här coronan är ett elände men verkar föra det goda med sig att värderingarna blir lite mera jordnära. När går köttpriserna upp tror du, Micke? Eller gödselpriserna ner? När oljan stiger i pris så höjs gödselpriserna men det verkar inte lika självklart att dom sjunker när oljan blir billigare.

  23. Nisse skriver:

    Dom försökte krångla med vedspisar i Sverige för ett par år sedan men då började Vedspisupproret och allt rann ut i sanden. Men de hann testa gamla vedspisar som inte var sämre än de nya om man eldade dem rätt. Det är som med fönster – det skall bara bytas fastän de nya är sämre. Man ids inte ens jämföra utan följer principen ”nytt är alltid bättre” vilket bevisligen är fel i många sammanhang.

  24. Micke skriver:

    Angående köttpriserna har jag ingen kristallkula, men är nog ganska säker att i det fallet kommer vattenlinjen att finnas mellan munnen och näsan på producenterna så länge köttsidan har andelslag som anskaffar till börsnoterade marknadsföringsbolag. Dvidenden mao viktigare än råvarupriset som är ett problem ju mer man måste betala! Övriga sektorer kan nog få ett lyft och hela jordbruket ser man ju börjar värderas bra mycket högre och betonas nu hur viktiga bönderna är när mat finns trots coronan. Inte en daq för tidigt att bonden får den uppskattning han förtjänar! Håller på att släppas för långt aven i Finland med endast 80% självförsörjning. Svenskarna har nu börjat höra sig för om Finland möjligen kan sälja mat! Med en självförsörjning under 50% och käket sitter fast i långtradarköerna vid Polsk-Tyska gränsen så är kylarna snart, om inte tomma, men brister kommer ganska så snart att synas för Svensson. Även mediciner börjar de få ont om men Finland har bättre katastroflager så vi klarar oss än.
    Visst Nisse, finns mycket som var bättre förr! Ta t.ex dom gammaldags kakelugnarna. Nutida förståsigpåare får slänga sig i väggen innan dom hittar ngn modernitet som är effektivare energimässigt. Gamla Högfors 5:an icke att förglömma! Förr, då menar jag när jag var liten grabb, så värmde man den gamla bondgården, lagade all mat, tvättade, med 20 m3 travat mått riktig björkved!! Och visst, förr var länge sen, men ännu är det ngt år kvar innan jag klarat den jävligaste tiden mellan barnbidraget och pensionen! Om inte Coronan tagit en innan dess förståss!

  25. Christer skriver:

    Jepp vi får hoppas på lite större förståelse för vår verksamhet. Noterade att miljön och klimatet uppges må bättre nu vilket naturligtvis är bra men hur det kan vara möjligt då vi bönder fortsätter vår produktion och verksamhet som tidigare frågar man sig. Kanske va det inte kons rapande som förstörde klimatet i alla fall?

    Energiförbrukningen i gamla mer eller mindre oisolerade stockhus var förhållandevis låg men så höll vi nog betydligt lägre temperaturer i bostäderna då. Minns från min barndom att man gärna höll sig under täcket en stund tills rara mor fått fyr i spisen, det hände sig att täcket satt fastfruset i hörnet av rummet när det började närma sig -30° utomhus. Men bra bra mådde vi för det.