Minusresultat.

Nu i samband med coronan så hör man hur man oroar sig över hur företagen ska klara sig då det blir oförutsedda avbräck i rutinerna och inkomsterna. Och visst finns det fog för oro, här gjorde vi också ett minusresultat för fjolåret för första gången sen lamaåren i början av 90-talet. Det hänger på en skör tråd ibland. I vårt fall är det 2 torra somrar, ohyra och frugans sjukdom som orsakat extra personalkostnader och inkomstbortfall. Jag skrev ju tidigare om hur knapert det var då 1993 och bestämde då att lite reserver ska det nog finnas att ta till ifall av dylikt. Så nog klarar vi oss även denna gång men det är klart att nu behövs ett bättre år för att inte behöva suga det sista av ramarna.

Det skrivs mycket om den fina beredskapen och självförsörjningsgraden här i landet och visst ligger vi bättre till än många andra länder i Europa. Jag blev utan rödlöksfrö i år så jag beslöt testa om det fanns frö att få ifrån beredskapslagret. Vet nu inte hur saken ligger för jag har inte fått svar på mejlet jag sände i början av månaden men är nog illa rädd att dylikt har man inte beredskap för. Är också lite fundersam kring hur långt självförsörjningen räcker om det skulle bli stopp på all import. I så fall kommer en del varor som inte produceras här att lämna bort och som bekant så finns det inte bröd så får man äta limpa. Jag menar att bortfallet alltså ersätts med ökad konsumtion av de varor som finns och då ökar ju åtgången på dessa varpå självförsörjningsgraden sjunker. Man konstaterar även att när det kniper så är EU:s medlemsländer sig själva närmast, inte delar man nu med sig av de resurser som finns inom sjukvården och likadant blev det nog om maten tog slut. Tycker det har varit väldigt tyst från Bryssel, kanske är det lättare att ta beslut om gurkors form och jordgubbarnas storlekar än dagens frågor?

Kanske färgas dagens inlägg lite av den egna situationen, man försöker följa rekommendationerna och undviker onödiga utflykter så det börjar bli lite tråkigt att sitta ensam hemma om kvällarna. Att folk distansjobbar mera och skoleleverna sköter sina studier via nätet syns också bra i den låga hastigheten på “internätet”, speciellt under förmiddagarna har kapaciteten sjunkit betydligt. Jag ligger nu på runt 1-2 Mbps vad gäller nedladdningen och knappt 1 Mbps ifråga om uppladdning. Försökte ta del av blankettombudsskolningen via nätet i går men det blev nog väldigt hackigt och svårt att koncentrera sig då man förargades över funktionen. Man bävar inför dagen då kartorna ska ritas och stödansökningarna inlämnas.

Lite positivt har man ändå noterat. Att äldre ungdomar än tidigare hör sig för om sommar- / säsongsjobb är en sak och rent allmänt känner man en större uppskattning över den inhemska produktionen. Kanske kan gemene finländare ändå vara glad över att vi bönder inte följde rådet vi fick för ett och ett halvt år sen. Statsekonomen menade då att det nationalekonomiskt skulle vara bättre att lägga ner större delen av jordbruket och förlita sig på import, att det var onödigt att upprätthålla dagens produktionsnivå och att bönderna skulle göra större nytta som arbetare inom bilindustrin i Nystad. I fall av ofärd kunde man ändå med dagens maskiner på ett års tid återställa åkrarna för produktion om så fordrades, vilket är en sak som jag starkt betvivlar.

Nog om detta, men råkar någon läsare ha en påse rödlöksfrö över så hör av Er. Jag hade blott 30000 frön i det egna beredskapslagret och kunde gärna så det 10-faldiga om så vore.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

7 reaktioner till “Minusresultat.”

  1. Skall nog säga att coronan kom i grevens tid för jordbruket och för många andra förståsigpåare.

    Vad säger man då när presidenten ringer till kina och begär andningsskydd. Vi med de flesta massa och pappersbruk per kapita i världen. Det är han som sköter utrikespolitiken så han vågade väl inte ringa inom landet. För de som kommit var ej tydligen gjord för människobruk, de gav allergier efter någon dags användning.

    Priset på andningsskydd steg från fyra cent till en euro, priset på snuset var också kraftigt på stigande. Det är bara matpriserna som inte rör på sig, nåja jag har klagat tidigare på bristen på en ekonom i bondeleden.

    Det hör nog till god förvaltningssed att svara på en rak fråga om rödlöken men du skrev väl på svenska så de åkte väl i skräpposten. Fick idag ett brev från fingrid, på finska förståss.

    Dividenden som jag fick av seb banken fick jag behålla i två veckor och sedan återkrävdes den och jag fick 12€ i straffavgift när konto gick på minus på andelsbanken. Har mera och mera förståelse för de som sysslar med bitcoin. Bankerna är nog ett pack för sig. Kan de inte ringa finansinspektionen och fråga före om något är oklart.

  2. Jaanå, inte har jag heller höjt priserna trots en totalt något bättre efterfrågan, det känns ju lite tokigt att sko sig på andras olycka.
    Skrev till direktören för primärproduktion, på svenska joo.
    Jo man blir inte klok på bankerna numera, dom har ju lagt lapp på luckan vad gäller frugans konto i väntan på att jag bokar tid för att legitimera mig och förevisar ämbetsbetyg och bouppteckning. Vilket betyder att jag inte slipper åt kontot men ändå lyfter dom månatligen serviceavgift för ett konto utan möjlighet till att utnyttja bankens servicetjänster.

  3. I dagens ÖT är man bekymrad över att potatiskonsumtionen, speciellt förädlade produkter som skalad potatis, gått ner när storkök och restauranger har stängt. Även på grönsaksidan förutspår man en minskning framöver. Vad tror Du Christer?
    Köttindustrin väntar också att konsumtionen av dyrare styckningsdetaljer går ner och därmed värdet på försäljningen.
    Vad beträffar potatisen så är det ingalunda bristen på urval som är problemet. Potatisdisken vid Prisma i Jakobstad med olika sorters mera och mindre förädlade produkter ss Mummos, isoäitis, åålannin och vad de heter är hela 28 meter lång, med båda sidor blir det 56 meter olika produkter av potatis. Torde räcka till!
    Brukar säga till frugan ibland att Italienska maffian är som ett gäng korgossar jämfört med våra inhemska förmågor. En liten försmak ger ju andningsskyddsaffären där man på fullaste allvar gör affärer med en avdankad porrstjärna och en annan “stjärna” med ett 11 sidor långt utmätningsregister. Viss anknytning lär även ha funnits till Hells Angels. Snyggt jobbat! Inte är det heller riktigt så det tål dagens ljus när två tidigare försvarsmaktskommendörer idkar konsultverksamhet åt potentiella jaktplansköpare. Den ena t.om så färsk pensionär (dom fixar den jävligaste tiden mellan barnbidraget och pensionen snabbt i försvarmakten) att han hunnit ta del av en del offerter!
    Med en sannolikhet gränsande till visshet (som svenska marinen brukar uttrycka sig) så tror jag att vi skådar bara toppen av ett isberg. Vad rörs t.ex i kulisserna kring privatiseringen av samhälleliga funktioner som åldringsvård, sjukvård etc. Kostsam åldringsvård i kommunal regi blir helt plötsligt över en natt en sådan penningkvarn att det fordrar konto i ngt skatteparadis dit miljonvinsterna ska kanaliseras. Följaktligen hamnar de medel som vi skrapat ihop för att ha en någorlunda tryggad ålderdom i giriga affärsmäns fickor och går dessutom det finska Skatteverket förbi. Läkare sitter med ena halvan av baken på hälsovårdscentralen och skapar köer för att slussa de lönsamma fallen till sin privatklinik. Klart vårdkostnaderna stiger till skyarna och spränger budgetramar år efter år när sådant är tillåtet. Klart är också att det inte skulle lyckas så fort och smärtfritt med privatisering av funktioner som generationer byggt upp med surt förvärvade skattemedel utan medhjälp (läs korruption)

  4. Joo, dom senare sakerna du tar upp har också jag funderat över ungefär i samma banor men då jag inte har närmare vetskap i frågorna låter jag dem bero i detta forum.

    Angående potatis och grönsaker däremot så är det speciellt för större aktörer svårt att ställa om produktion och hitta nya produkter när marknaden så här hastigt ställs om. Läste häromdagen om hur bönderna i USA tömde ut mjölken då mejeriet inte längre kunde ta emot i brist på produkter att göra av mjölken som inte längre gick att sälja som sådan. Vissa produkter går kanske att frysa in men helt klart naggas lönsamheten i kanterna.

    Även små aktörer som vi har fått göra snabba omställningar och saken underlättades lite tack vare tidpunkten,lagren är ju relativt små den här tiden på året. Vi kunde nu snabbt styra över en större del av produkterna till detaljhandeln där efterfrågan ökade från restaurang och storkökssidan. Tack vare låg mekaniseringsgrad var det lätt att ändra från storköksförpackningar till förpackningar som passade butikssidan. Det svåra i dagens läge då vi lägger grunden för sommarens produktion är att veta om och när restaurangerna öppnar, vi har en del produkter i odling som vi enkom odlar för restaurangerna och som inte går i butik. Så är det nån idé att sätta igång produktion av dem nu och hoppas att restaurangerna öppnar i juni då de är skördeklara?

  5. I Sverige var det i november brand hos Lindbloms frö, då märker man hur sårbart det kan vara när det finns så få fröfirmor.

  6. Joo dom var en av de få som specialiserat sig på ekofrö så det har säkert inverkat på den marknaden. Det är annars bara ett fåtal mer eller mindre multinationella företag som sköter all frömarknad numera. Väldigt sårbart även om odlingarna är utspridda över stor del av jorden.

  7. Jag var på långpromenad och kom till en lerhaltig utåker som tillhört släkten i flera hundra år som jag sålde för ca 15 år sedan. Minns ännu ett antal fastkörningar med olika traktorer och hur man kommit bort och vem som varit med och dragit upp. På den tiden hade inte varje gård tre-fyra traktorer och det var bara att ringa hem, mobiltelefoner är något ganska nytt påfund. Satte man “järnstörin” järnspettet i tegdiket och stötte början så sjönk den vidare av egen tyngd, det gällde att ta i om man ville behålla den. Morfar sade man fick på inga villkor få ned hästen i tegdiket för då gick den inte att få upp, men det var före min tid. Allt det här är en bisak.

    Det jag tänkte säga var att de var sista åkern från grundhemmanet som täckdikades 1982 och förta gången vi använde plaströr. På något vis känns tegelrör mera ekologiska ännu idag.

    https://www.youtube.com/watch?v=cIoYq4bjDJA

    http://www.tiilitehdasperinne.com/kuvat/txt/Suomessa_1885-1978_toimineet_tiilitehtaat_l.html

    http://www.nba.fi/tiili/valmistus/poltto.htm

Kommentarer är stängda.