13 mars, 2020 av

Va e de som händer?

Här ute på landsbygden går livet sin gilla gång, vi packar grönsaker för försäljning ur lagret, kör några motorsågstankar i skogen, förbereder oss för inkommande odlingssäsong, äter och sover. Skulle det inte vara för medias rapportering skulle man vara mer eller mindre ovetande om det kaos som råder runtomkring, så vad är det riktigt som händer?

Vill på inget sätt förringa hotet som coronaviruset utgör för hälsan för de som drabbas men man häpnas över de uttryck som oron verkar medföra. Det som jag mest förundrar mig över är denna hamstring av toalettpapper, det verkar ju vara mer eller mindre frågan om liv eller död om pappret tar slut. Jag skulle nog vara mer orolig över om det man stoppar i sig tar slut än om det som kommer ut, stoppar man inte in något så kommer det ju heller inte ut något, eller hur. Och tar nu pappret slut så finns det väl andra lösningar, man behöver inte ens vara speciellt kreativ. Eller är det så att det finns någon alternativ användning av pappret som jag inte känner till och som gör det så åtråvärt? Nåå, det lär också hamstras av det som man ska stoppa i sig, dottern rapporterade att det på Prisma rådde närmast julhandelsstämning igår och folk fyllde kundvagnarna till brädden varpå det blev glest i hyllorna. Och visst har vi också märkt att varor går åt i högre utsträckning än vanligt. Vi har fått lite tilläggsbeställningar och speciellt de större förpackningarna verkar gå åt.

Här i landet behöver vi ändå inte vara speciellt oroliga över att maten tar slut, tacka bönderna för det. Vi har relativt god självförsörjningsgrad på de flesta basvaror, det är lite sämre ställt i vårt västra grannland. Visst importeras det en hel del hit till Finland också men inte i samma utsträckning. Jag brukar få lite information om vad som erbjuds i Sverige och i senaste rapport var det mesta importerat. Frukt kommer ju på traditionellt vis från sydeuropa, Marocko eller Sydafrika men också stor del av grönsakerna är utländska. Gurka och paprika från Spanien, tomat från Marocko, purjo från Holland, vitlök från Kina och zucchini från Turkiet för att nämna några exempel. En del rotfrukter och kål menade man att till största delen var svensk vara under de närmste veckorna. Året runt odlingar av tomat, gurka och sallat är inte lika allmänna där som här i landet. Kanske kan viruseländet föra det goda med sig att man i ännu högre grad uppskattar att det finns inhemsk produktion som klarar av att försörja befolkningen i en krissituation.

Som sagt här på vår lilla arbetsplats jobbar vi på som vanligt så ingen orsak att hamstra grönsaker så länge som vi är friska och hålls på fötterna. Däremot verkar det mera problematiskt på större arbetsplatser och inom restaurangbranschen drabbas företagarna av att folk avbokar tillställningar. Också skolor och daghem kan likt i många andra länder bli tvungna att stänga för att minska på risken för virusspridning. Det här fick mig att fundera om det inte vore bäst att liksom under semestertiderna stänga allt utom de livsuppehållande verksamheterna för några veckor. Dagis och skolor tar sommarlov och lärare, tjänstemän och industriarbetare tar ut sommarsemester för att på så vis kunna ta hand om de lediga barnen. Det är ju en fin tid på året att umgås inom familjen man behöver ju inte nödvändigtvis isolera sig i hemmen framför datorer och tv-apparater. Man kan ju pyssla i trädgården, beskära träd och buskar eller röja i skogen eller överlag röra sig i naturen där det inte finns samma risk att smittas som om man rör sig i större folksamlingar. Njuta av vårvädret är väl bättre än att rikta misstänksamma blickar åt hostande medarbetare ute på arbetsplatserna och slippa oroa sig för att barnen tar hem smittan från skolor och daghem?

Det har uppmanats att man gör förändringar i sina vanor men jag hittade just inget i rekommendationerna att förändra så jag fortsätter nog som förr med lite grönsakspackning, maskinreparationer, skogsarbete och förberedande av kommande säsong. Det mesta gör jag ensam och jag har uppmanat mina arbetare att dom också håller sig inom familjen under sin lediga tid. Att noggrant tvätta händerna hör ju till rutinerna för oss som hanterar livsmedel så det är inget nytt. Vi hoppas nu att det hela ordnar sig och går över eller att man hittar vaccinationsmöjligheter och att sjuk- och hälsovård klarar pärsen.

10 april, 2016 av

Rågen.

Jag fick lite blodad tand vad gäller råg ifjol, den lyckades över förväntan. I alla fall tycker jag att man får vara nöjd med en skörd på rejält över 6 ton/ha stödgill areal. Räknar jag bort skyddsremsor och sänkan där svanar och gäss simmade och trampade ner brodden så uppgick skörden till 7 ton/ha. Så det visar att potential finns och priset var hyffsat ännu ifjol. Nu i år går det knappast att få motsvarande ersättning då Finland åter är självförsörjande vad gäller råg efter ett underskott i 15 års tid. Det är ju lite märkligt att min odling kan påverka försörjningsgraden i sådan utsträckning att genast jag inleder odling så har vi överproduktion 🙂

För att bevisa för mig själv att fjolårets lyckade resultat inte var enbart nybörjartur lät jag så råg också i höstas. Det blev samma metod som året innan det vill säga inhyrd direktsådd efter att kumminet hade skördats med den ändringen att jag tallriksharvade innan sådd. Jag observerade nämligen året innan att uppkomsten var lite ojämn där kumminresterna var rikliga.

7.9.2015. Tallriksharvning i kummin för sådd av råg.

7.9.2015. Tallriksharvning i kummin för sådd av råg.

7.9.2015 Sådd av Allavi råg.

7.9.2015 Sådd av Allawi hybridråg.

Sen blev jag så pass taggad av resultatet att jag i höstas därtill satsade på en kombinerad snömögelbekämpning och bladgödsling innan vintern. Rågen hade utvecklats fint under hösten och plantorna hade närmare ett halvt blad mera än året innan om det sen är bra eller dåligt vet jag inte.

3.11.2015. Proline + Multiplebesprutning

3.11.2015. Proline + Multiplebesprutning

3.11.2015. Utvecklingsstadiet inför vintern.

3.11.2015. Utvecklingsstadiet inför vintern.

I mitt tycke såg rågen bättre ut i höstas och förväntningarna ökade ytterligare. Men sen blev det ju väldigt kallt på snöfri åker i början av januari och tjälen gick hastigt på djupet innan snön kom. Så det var med stor spänning som jag besökte fältet för en vecka sen. Då hade snön försvunnit och det mesta vattnet sjunkit undan. Växtligheten var lite mattgrön och bladen såg väldigt slappa ut så det var svårt att dra några slutsatser över läget.

3.4.2016. Rågbrodden efter snösmältningen.

3.4.2016. Rågbrodden efter snösmältningen.

Nu har vi haft några dagar med varmt väder och lite regn följt av ett par dagar soligt väder så jag tog en ny titt idag och det ser ut som om rågen övervintrat för nu hade färgen blivit bättre och plantorna betydligt mera saftspända. Så även om det ännu kan gå åt skogen så ser det ändå förhoppningsfullt ut i det här skedet. Som i mitt förra inlägg så är tron på ett bättre år fortfarande hög …….. det gäller att tänka positivt då tiderna är kärva 🙂

10.4.2016. Rågbroddsläget.

10.4.2016. Rågbroddsläget.