21 april, 2020 av Nisse

Skogsarbetet klart för 2020

I dag sågade jag de sista asparna och i princip är skogsarbetet för år 2020 slut. Det börjar bli alldeles för varmt – svetten bara rann då jag sågade de stora asparna. Det var ingen idé att sätta dem på processorn för den klarar inte av de grova kvistarna så det blev motorsågsarbete.

Nu skall ännu virkesupplaget litet sorteras och så kan jag anmäla att vårt virke är klart att mätas. Det blev en riktig gallringsvinter (om man nu kan kalla det här skräpet för ”vinter”). Mest har vi björk och asp som vi tagit bort. Det har varit lämpligt väder att ta bort de stora asparna för de har inte slagit sönder så mycket ungskog eftersom den är mjuk och seg och viker undan i den här värmen.

Resultatet av årets skogsarbete
Och så asparna (mera finns ännu)

I går lyckades jag också köra sönder ena fotsteget på en stor asp. Hela byn hörde säkert då jag körde hem för kättingen på hjulet tog emot det ihopknycklade fotsteget och förde ett fruktansvärt oljud. Fastän fotsteg har en enkel konstruktion så är de besvärliga att reparera eftersom de ofta kommer snett utåt och det är svårt att spänna dem tillbaka på rätt plats.

Jag har satt in den nya polykarbonatskivan i stället för det krossade fönstret. Men den lyckades vi inte böja så snyggt utan den blev ganska bucklig. Det är otroligt hur mycket värme det behövs för att böja en 5 mm skiva. Jag började med en luftvärmepistol men till slut stod vi tre man med fyra värmeblåsare innan vi fick skivan att böja sej. Det är en känslig sak för temperaturen borde vara 120 grader men inte över 125 grader. Nå, på ett ställe så blev det litet för varmt och där är skivan inte mera så klar och genomskinlig. Man borde ha stora luftvärmeugnar som värmer skivan både ovanför och nedanför men det har man inte på ett vanligt jordbruk.

Tanken var att böja skivan över stocken
Men så blev det …

Nederst på rutan syns ett par överhettade fläckar och litet bucklig blev den. Men större fåglar kommer nog inte in i hytten den vägen. Springorna får jag täta med skumgummi om det blir kall blåst. Just nu är det i alla fall för varmt i hytten.

Vädret har varit ganska kallt ända tills nu men efter ett par dagar blir det kallt igen. Bara nordanblåst hela tiodygnsprognosen. Två frostnätter blir det också på lördag och söndag. Inte blir jorden varm så fort med det här vädret så vårsådden får vänta litet – speciellt som vi kör med direktsådd och svackorna ännu är fulla med vatten.

Men det var torkväder idag: 35 % luftfukthalt. Nu passar det bra att torka ned vetet från i fjol. Då solen ännu skiner på plåttaket så får man en ordentlig tilläggsvärme.

Snart bör vårbruksmaskinerna sättas i skick och det betyder främst underhåll på stora Zetorn som skall dra direktsåmaskinen. Därutöver behövs bara gamla MF65 med frontlastare för att lyfta säckarna.

Enda förändringen i såplanen är att en ny åker skall sås in i timotej-klöverblandning. Den gamla gröngödselåkern skall tas i bruk nu efter tre år men jag tänkte fortsätta med vall på sju hektar igen. Vetepriserna är så låga att man lika bra kan förbättra strukturen på åkrarna.

Värmen har lockat blåsipporna och scillorna att blomma för fullt. Snödropparna har segt blommat länge genom köld och snö men börjar nu ha blommat ut. I skogen hittar vi bara mer tibast litet överallt.

Blåsipporna som väntat länge slog nu ut i värmen
Likaså scillorna

Jag är litet misstänksam mot vädret i alla fall. Plötsligt har vi tio centimeter snö i maj. Men det blir obönhörligen vår nu – dagarna blir åtminstone längre.

Etiketter: , , ,

6 svar till “Skogsarbetet klart för 2020“

  1. Brorsan skriver:

    I princip slut ja ….. det ska virket och flisen köras ut också!

  2. Nisse skriver:

    He e bara tvåå lass aspar kvaar … (tu ha noo vari duktigär )

  3. Micke skriver:

    Själva skogsarbetet är nog ”ohi on” nu en stund, men, nåja, skogsarbete på sätt och vis det också, att frilägga tallplantor från snabbväxande alar kring gamla sandgropen. Blir nästan strandvyer!
    Fixat upp gamla Lame tunnan med bl.a underredsmassa vid inloppsröret där det har en tendens att nötas. Likaså en ny anslutning till påfyllningsslangen (sug- trycktunna). Har varit rätt driftsäker, ett hjullager och slangar, samt en serie kompressorlameller ”since 1990” tycker jag är godkänt. Kommer nog att bidra till miljöarbetet x-antal år ännu med spridande av biprodukter från energiframställning och foodproduction.
    Som Ni säkert märkt så finns ganska lite nya maskiner i drift här, men, om flygplan hålls i luften över 40 år med gott underhåll, så ska det inte vara så svårt att hålla igång gamla traktorer (elektronikbefriade sådana märkväl) och övriga maskiner ungefär lika länge. I tiderna när jag var lantbruksförsäljare förundrade jag mig över att i många fall så skulle traktorn vara uppdaterad men redskapen kunde vara otidsenliga. Traktorn bara drar och så länge den presterar dragkraft är det ok. Redskapet som den drar gör jobbet och bör vara i skick.
    Ett stilla, varmt vårregn skulle jämna upp markerna fint nu. Med strålande sol på dagarna och nattfrost på nätterna är norrkanterna rätt stadigt frusna än. I skrivande stund -1,5 på husväggen.

  4. Nisse skriver:

    Vår nyaste traktor (Zetor 14245) är från 1995 och de andra från 1960, 1970 och 1984. Då räknar jag inte med Kubotan som är från omkring 1987 om man får tro på serienumret. Ingen har elektronik – annat än det jag satt in själv. Och det är en stor fördel. De gamla traktorerna går hur länge som helst så länge det finns reservdelar. Orsaken till att jag alls köpt nyare traktorer är behovet av dragkraft. Med Rapid direktsådd så behövs alla hästkrafter som det finns i stora Zetorn (140 hk).

    Men all elektronik är inte dålig. I Nokkas processor från 1984 har (mät)elektroniken fungerat bra hela tiden. Likaså i Rapidens styrcentral. Där har bara den mekaniska hektarräknaren börjat hicka. Däremot vill kontakterna oxideras och jag har varit tvungen att byta dem. Och det är mekaniska delar.

    Vi har problem med svackor på våra leråkrar och jag hoppas att det inte blir regn för då rinner allt vatten ned i svackorna och det tar lång tid innan de torkar upp. Vi har problem med täta ytlager så det hjälper inte att täckdika mera. Möjligen kan man sätta in ytvattenbrunnar i de värsta svackorna. Det torkar upp här också men med direktsådd så måste det vara riktigt torrt för annars får man en yta hård som cement. Helst borde det komma regn först efter sådden. Man kan ju lägga in en beställning …

    Det var -3,7 i natt som kallast och det kommer ännu tre frostnätter och inte så varmt på dagarna heller. Nordanvind.

  5. Micke skriver:

    Har du Nisse prövat med tubulator i sänkorna? Här på den gamla sjöbottnen fungerar den otroligt bra vid gynnsamma förhållanden. Bäst resultat brukar det bli om man genast efter sådden när det är vältat och klart
    drar genom sänkor och sluttningar. Har man tur och det blir torrväder så blir hålet efter tubulatorn nästan som ett rör när det torkar och kan hålla t.om 3 år på rätt jordart. Borde ha alla chanser att fungera på dina leror. Viktiga är att vara ute i förebyggande syfte för dränerar man en svacka som redan är full med vatten så blir det sådan fart på vattnet att med lite otur så spolar man ut en massa jord i nackdiket/utfallet och så
    täpps hålet igen. Kan även ske efter ett större regn men kan förebyggas med att man ”murar” fast en tom
    vaselintub (av plast) i ”jordröret” vid utloppet till diket. Tomma vaselintuber är för övrigt det perfekta skarvstycket för 50 mm:s täckdikningsrör.
    Om 14245 är åtminstone lite släkt med 745 Turbo så är det rejäla hästkrafter och inga ponnys i den. Tror dock att de är bara kusiner för 14245:an är väl en björn (ursus) i fårakläder

  6. Nisse skriver:

    Jodå, det fungerar högst ett år och mindre ifall det kommer regn. Vi har platta åkrar med stenar under ytan så man kör inte hur som helst heller. Jag har kommit fram till att det enda som fungerar är att skopa en ränna på ytan fran svackan men det betyder att grymma mängder jord skall flyttas för nästan alla våra åkrar är grytor där kanterna är högre än mitten. Det är bara att vänta tills allt är torrt och sedan be en bön att det kommer regn efter sådden. Med Rapiden behöver jag inte få sädeskornen så djupt – en eller två centimeter räcker eftersom de kommer på obearbetad jord med Rapidens billar som har en betydande tyngd (kring 70 kg). Det är intressant att se hur vetegroddarna kommer upp ur en smal spricka i jorden. De gror bra fastän det är så torrt att hjulen inte orkar klämma ihop sprickan efter billen.

    Men senare på sommaren är det bara fråga om att det regnar litet då och då men inte för mycket. Våra lerjordar är mycket känsliga för fukt och måste få just precis rätt mängd vatten – inte för mycket och inte för litet. Man kan inte göra mycket åt vädret så det är bara att vänta och se hur det blir. Jag tror nog att en traditionell bearbetad såbädd är mindre känslig eftersom den kan magasinera vatten lättare. Men med de här priserna så tänker jag inte göra ett smack mer än absolut nödvändigt. Om priserna stiger 300-400 % så skall jag tänka om …

    Jag förtjänar mer på att själv reparera byggnader och maskiner än att påta i jorden så som det nu ser ut. En sparad euro är mera värd än en intjänad euro.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*