Inte lätt – svårt

Det mesta här i världen är väldigt enkelt om man kan det. Enligt omvänd princip blir en sak snabbt svår om man inte kan det. Övning ger färdighet sägs det, och visst, när det gäller hantering av jordbruksredskap stämmer det helt och hållet, ett nytt redskap ger sgs alltid huvudbry innan man begriper det. Redskapet detta kommer att handla om trodde jag skulle vara lika lätt att begripa sig på som en enrumslägenhet, men riktigt så blev det inte.

Det handlar alltså om en gödseltratt.

Jag har för första gången i mitt bondeliv sått höstsäd, av rasen vete. Jag fick tips av en sakkunnig om att hålla klövervallen i tre år och sen bryta den på hösten och så höstsäd för att på så sätt dra maximal nytta av kvävevinsten som klövern ger. Åtminstone när plöjningen gick av stapeln i höstas såg det bra ut, riktigt bra tom och massor med mask, sådden begick jag helt utan gödseltillskott eftersom jag hoppades att klövern skulle ha gjort sitt. Övervintringen har varit lite spännande, på senhösten var åkern grön och grann och i juletid var den grön i kapp med julgranen men efter förvårens köldknäppar blev den brun, och då blev också mitt humör brunt.

Efter kontakt med sakkunskapen fick jag mig till livs att detta var helt normalt, något jag förstås inte trodde på, men fick se att så var fallet, i början på april grönskade den igen och nu ser den då enligt mitt förmenande bra ut.

Så nu då skulle det gödslas. Avsikten var att köpa en gödeslspridare men förra årets uteblivan inkomst omintetgjorde den möjligheten så jag lånade en tratt istället. En hyfsat modern Bögballe tratt utan dessmera finesser. Lätt – trodde jag. Man bara ställer in och kör. Fast det gjorde man inte visade det sig. På själva maskinen hittade jag tre inställningsskruvar som inte återfanns i manualen, och två som fanns i manualen men inte i verkligheten. Fast i båda fallen hade jag ju förstås fel, visst fanns dom. Men det var en hel del pyssel innan jag förstod mig på kantspridning och vissa andra nya termer. Jag ville ju ha en spridning på 15 meter för då passade det in i sprutspåren och skulle vara enkelt. Rätt bredd, hastighet och bottenklaff och så kör vi då. Inställningarna skulle fås via en app (vad annars 2020) och DEN visade sig inte vara det lättaste att förstå sig på, det var calibrering hit och canbus dit och jag vet inte allt. Enkla tabeller, svåra tabeller, normtabeller och – tabellvärdestabeller. Det snurrade rejält nu.

Nåja, till sist var allt klart, jag hade förstått hur man ställer in allt annat och efter en hel del chattande och surfande trodde jag att jag visst hur man ställer in kastbredden – den som skulle vara 15 meter. Den skulle ställas in med skovlarna på kasthjulen som skulle ha vissa värden för 15 meter, vilket dom då hade. Trodde jag mig tro.

Efter att ha excercerat cikuskonster i krypattack hade jag apparaten och axeln kopplad till traktorn. Vad är det för en sadist som bestämt att gödseltrattar skall vara sådär extremt nära traktorn. En överviktig medelåldrande bonde har inte alls något ärendet dit där han borde vara i detta fall. Så bökigt var det.

Ställa in maskinen, göra ett körprov för att bestämma hastigheten till 10 km/h bar det sen iväg på spridning. Hur gick det då. Jotack – dåligt. Till och med mitt obefintliga ögonmått såg att kastbredden var något helt annat än 15 meter. Kanske 22 liknade sanningen mera. Dit for all planering och alla sprutspårsnyttor på en gång. Om nån nånsin har varit vilse på 7 hektar åkermark nångång kan jag lova ni känner känslan. Var har jag kört, var har jag icke kört. Det blev som det brukar bli för mig, hem och hämta pinnar och sen börja fundera ut något. Nog verkar det som att jag fått ut nånslags gödsel på största delen av åkern, men var det är dubbelt och var det är rätt, det vet nog bara Vår Herre.

Här fanns ännu hoppet kvar…..

Nåja, det blir som så många gånger förr, man får vänta och se, vänta och se. Nu väntar jag mest på att få börja sprida ut grödor med kombisåmaskinen, det blir inte alltid helt rätt där heller, men i det fallet hjälper årsringarna en med att åtminstone i efterhand fatta vad som gick fel.

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!

12 reaktioner till “Inte lätt – svårt”

  1. Amazone spridaren jag har är räknad med en viss överlappning för att få ett jämt spridarresultat. Men vet inte om bögballe är likadan.

  2. Det där med (can) bus borde du väl kunna? 😀

    De e väl nog lite som Mats skriver att det ska gå lite över för att bli jämnt, en par tre meter överlappning brukar jag nog försöka få till men med 21 meter mellan körspåren är de inte alla gamla trattar som klarar av det.

  3. Oj, nu fick jag nånting att tänka på. Jag har en gröngödslingsvall som blir tre år i år och alltså måste brytas i höst. Jag tror att jag låter bli höstvete och i ställer sår vårvete nästa år i vallen. Jag tror också att jag inte plöjer upp vallen utan försöker så direkt i den nästa vår. Det betyder att jag måste köra med hacken före sådden – möjligen redan på hösten.

    Det blir spännande att se vad det blir av en sådan sådd … Möjligen går allt åt skogen. Men det blir intressant att prova och med de nuvarande vetepriserna så förlorar jag inte så mycket. Om jag får det att fungera så är det åter ett steg mot minskad bearbetning och minskade bränsleutgifter och minskat arbete. Kanske. Man vet aldrig om jag i alla fall måste plöja upp åkern trots allt. Den föregående vallen plöjde jag upp och det gick sådär. Inte så illa men inte någon synbar gödslingseffekt heller. Men det var en besvärlig leråker så man får vara glad att det inte blev missväxt åtminstone. Den nuvarande vallen är en av våra bästa åkrar men den har haft problem med tät yta som är känslig för mycket regn. Där har varit en grym klöverväxt så jag hoppas strukturen har blivit bättre.

  4. om maskinen är inställd på 15meter så sprider den någåt mellan 25 och 30m om inte jag kommer fel ihåg bilden från bögballe boken. hitta en text som tyvät ät på finska men kopierad från junkkari bok.
    Junkkari 700 levittimellä tasainen alue levityskuviossa on n. 8 m, kokonaislevitysleveys n. 20 m ja työleveys ( joka on myös ajolinjojen välimatka ) 12 – 14 m, kun käytetään normaali Y – lannosta ja voimanottoakselin pyörimisnopeuden ollessa 540 r/ min.
    så tyvärr kan man väl konstatera att de sku ha vari bättre att lita på boken och köra med 15m spår

  5. En jämn spridning med centrifugalspridare kräver 100 % överlappning, dvs kör du med 15 meters avstånd mellan körspåren så skall spridarens arbetsbredd vara 30 m, detta förutsätter också att varvtalet på kraftöverföringsaxeln är ca 540.

  6. Det Ni skriver nu gör mig nästan bara mera förvirrad. Nödlösningen för mig blev ju att köra vartannat sprutspår (30 meter) och då blev det nog ingen överlappning, men märk väl, mängden jag hade tänkt mig på åkern gick jämnt ut. (400 kg x 7 ha = 2800 kg). Om jag hade kört varje sprutspår och låtit det överlappa hade gödseln varit slut efter precis halva åkern, dvs dubbelt för stor giva. Det var ju så jag upptäckte problemet direkt när jag såg hur snabbt gödseln minskade i tratten och insåg redan på 100 körda meter att detta blir till ingenting.

  7. Eftersom centrifugalspridaren sprider mest bredvid spridaren och minst längst ut så gäller 100 procent överlappning och dessutom fullt varvtal på kraftöverföringsaxeln vid spridningen. Nu har du ungefär full dos gödsel vid vartannat körspår och minimalt däremellan. Men ingen oro, efter en regnig sommar står åtminstone en del av växten upprätt, efter en torr sommar står allting ändå upprätt.

  8. Okej, nånstans börjar jag förstå vad det inte är jag förstått. Nu kvarstår problemet med att körning i vartannat spår gjorde att planerad mängd blev helt exakt. Skulle jag ha kört alla sprutspår hade det gått ut 800 kg /ha och räckt bara till halva åkern. Var tänker jag fel nu då? Inställningarna togs ur den visserligen svårbegripliga appen men enligt den skulle 3,8 på skalan och 9,6 km/h körhastighet ge 400 kg/ha.

  9. Eller är det helt enkelt så att man skall tolka 15 meter spridningsbredd som 30 meter, alltså 15 meter åt varje håll, för det skulle förklara allt

  10. Jag måste nog säja att det är en mycket dålig handbok/app om det inte klart framgår hur man skall ställa in och köra !

  11. Vill minnas från min tid som konventionell odlare att det var rätt stor skillnad på olika sorts konstgödsel. Ifall man tyckte att en viss sort hade perfekt åtgång kunde en annan sort rinna igenom tratten betydligt fortare med samma inställningar. Kanske gödseln är mera exakt granulerad nuförtiden.

  12. Nästa år ställer du ner spjället, ökar körhastigheten och kör i varje spår och dokumenterar. Grynstorleken kan också inverka. Vid nytvättade spridare går det alltid mer och minskar vartefter det klåddar fast.

    Hörde här att proffs sprider med bredspridare för 10€/ha i våra trakter.

Kommentarer är stängda.