7 maj, 2020 av Nisse

Bålagren 2020

Jag var tvungen att ta ett varv till i skogen för att få ihop till 10 kubikimeter svarvstock. Det blev ganska litet stock i år eftersom det var gallringsvinter men det blev desto mer björk och asp.

Jag sågade omkull två riktigt stora granar – fast svärdet var för kort så jag måste bryta omkull dem med lastaren. Det blev årets bålagren (jättestor gran) med 62 cm diameter. Möjligen var en av asparna lika stor men den var redan bortkörd.

Svarvstockar år 2020

Svarvstockarna är alla stora så bålagrenen ser inte ut att vara extra tjock men den stora till höger är faktiskt 62 cm. Den stora längst uppe är nästan lika stor. Alla svarvstockarna är 58 dm långa och enligt kubiktabellen var första stocken från bålagrenen omkring 0,7 kubikmeter. Från samma träd blev det tre svarvstockar på 58 dm med minsta toppdiameter 24 cm. Så det blev långt över en kubik stock från det trädet.

Vi jobbar hårt med att få bort alla övergrova träd men det finns ännu en hel del kvar. Det var bra att bägge de stora granarna var helt friska. Annars har vi fått en hel del rötskadade granar. Asparna var också förvånansvärt friska fastän aspen vanligen får litet röta.

Det blev som sagt gallringsvinter i år på grund av vädret. Det kom egentligen ingen snö alls så vi passade på att gallra så mycket som möjligt. Vi får såga ned de stora granarna en annan vinter med mera snö då det är besvärligare att gallra.

Virkespriserna förväntades gå ned men i själva verket gick de litet upp från maj månad. Den dåliga vintern har gjort det svårt att få ut virke. Att efterfrågan var stor märktes också då virkesbilen var på plats bara nån timme efter det vi meddelat att virket var utkört.

Ännu i början på april var det osäkert hur mycket virke vi skulle få ut men eftersom april var en ovanligt torr månad så torkade vägarna upp och det gick att köra fastän det inte fanns någon tjäle. Men visst hade vi fått ut mera virke om det hade varit fruset hela vintern.

Förutom ett par sönderkörningar har maskinerna hållit ihop även om styrningen på skogsvagnen gav upp. Det går att köra med den men nu märker man att styrningen gör livet mycket lättare. Processorn har gått riktigt bra men tyvärr gick det inte att använda den för de stora asparna som hade 15 cm tjocka kvistar. Där blev det motorsågsarbete. Det var inte stor idé att lyfta upp en sådan asp på processorn för den fastnade i betten med de stora kvistarna.

Virket är utkört och till stor del bortkört och det är bra för nu skall vårsådden börja. Men först måste jag jämna ut de spår som vi körde i åkrarna då det inte fanns någon tjäle. Spåren blev i alla fall mindre än jag fruktat på grund av apriltorkan.

Skogsarbetet är slut och vårarbetet börjar.

Etiketter:

8 svar till “Bålagren 2020“

  1. Micke skriver:

    Tycks nog vara drag på stockmarknaden nu. Har hållit på med en bäckskarm uppefter vägen och stockbilarna till UPM har nästan suttit ihop. En otrolig trafik. Å andra sidan så är ju apteringslängderna på massaved och stock ganska lika idag när massan får vara från 2,70-5,50m så det kan ju finnas en viss felmarginal. Ett lass björkmassa fanns i raden.
    Klimatarbetet med spridning av biogasslam inleddes i söndags på en högåker. Skulle nog gå att köra nu med men det regnar så smått och prognoserna utlovar ganska mycket regn i helgen och till och med snö i början av veckan så man kan säga att vädret håller med drängarna över helgen. Nästa vecka lär det bli fart på.

  2. Brorsan skriver:

    Å nu e fliisn uttjörd å!

  3. per skriver:

    Alltså 62,58 och 24 toppdiameter men bild från rotändan!
    Läste också i någon tidning om tjocka träd men vi har alltid talat om grova stockar och träd!

    Har planterat skog med ca 400 plantor per dag men på skogsforum förekom till och med utlänningar som satt upp till 3500st om dagen. En fjärdedel av skiftet blev så stenigt att man fick slå upp till tio gånger innan planteringsröret fann en tillfredsställande plats och för att finna någon mylla att trampa fast. Till sist blev det rent granbestånd för att skydda mot älg och tjäder medan marken helst skulle villat ha tall. Jag är nog en av de som satt plantskolan på grön kvist.

  4. Nisse skriver:

    Våra svarvstockar skall vara 58 dm men 39 dm godkänns som hjälpmått. Toppdiametern varierar från månad till månad. Om det ser ut att bli för litet virke så går den nedåt och om det kommer för mycket så går den uppåt.
    Senast vi planterade var för omkring 50 år sedan. Det lär vara lönsamt men ett större problem i våra skogar är att hinna hugga tillräckligt. Vi har övergrov skog. I år fick vi en hel del hektar gallrade men en mängd hektarer borde ljushuggas, dvs. huggas så glesa att småskog kan komma upp. Granen klara det bra men det gäller att hitta balansen mellan nya plantor och inget gräs. Det vi ofta gör är att hugga från norr en remsa åt gången . Där kommer det lätt nya granplantor men ganska litet gräs. Det sista är att hugga från söder för då har man meterhögt gräs där på nolltid och så måste man vänta tills björkar tar kål på gräset och sedan kommer det gran under björkarna.
    Plantskolorna skulle gå i konkurs med min metod (ytterst naturenlig :-). Inte har jag haft brist på granplantor precis. Vissa ställen finns det en grön matta av granplantor. Men vi har ganska bördig jord. Utom i stenbackarna där jag skulle vilja ha tall. Men då borde nästan alla älgar skjutas först. Jag läste nyss i Land Skogsbruk (Sverige) om skogsägare som bildat ett eget älgskötselområde och minskat älgstammen till 3-4 älgar per 1000 hektar varvid tallplantorna klarade sej tio gånger bättre.
    Jäärssånt praatar vi mest åmm stoor stockar …

  5. per skriver:

    Efter vår dagliga gröt drogs flaggan upp i topp i ett blåsigt sö med några lätträknade regndroppar i luften.

    Glad morsdag alla mammor!

  6. per skriver:

    Det är nästan som man börjar känna sig som den sista mohikanen.

    Det är väldig kall nätter och på -3 grader och – 5 i en utby sade kassaneiti på marketen.

    Gick in på finnair för jämt tre idag och hoppas ekonomin kommer igång så småningom.
    Ett riktigt land med självaktning släpper aldrig sitt flygbolag i konkurs.
    Altia har också hållit måttet när alko är öppet medan biblioteken är stängda.
    Det är tryggt att vara delägare tillsammans med staten i en tid av oro.

    Banken har återbetalt förseningsavgiften på 12€ när konto gick på minus när SEB återkrävde dividenden.
    Meddelade att telefon och mailadressen och postnummer fungerar i båda riktningar om något oförutsett inträffar. Tänkte ta mats ur skolan och byta bank men då kom de plötsligt emot, ingen är för liten att säga vad man tycker. Med fötterna kan man visa vad man tycker.

  7. Sten skriver:

    Detdär med ”bålagren”.
    Förstod inte alls först ”gren”-delen tills jag insåg att det inte är fråga om någon ”green” utan med kort e och kanske t.om. som ”ä”. Dvs. ”Gränar o stoora”.

  8. Nisse skriver:

    He-he, jag använder NUS (Nisses Uttalsriktiga Stavning) då jag skriver på det riktiga gamla språket. Där måste långa ljud stavas med två bokstäver eftersom vi använder korta, halvlånga och långa stavelser (i motsats till nutida rikssvenska som enbart har halvlånga stavelser). Då kan man inte skriva kort vokal med en bokstav. En rikssvensk kan därför inte uttala ”gren” på rätt sätt utan det blir ”green” eller ”grenn”Jag brukar vanligen skriva med tjocka bokstäver då jag stavar på vårt språk (gren). Stavning av nutida svenska följer den rikssvenska stilen men det går inte då man skriver på vårt språk. Likaså skrivs i NUS alltid e-ljud med e och ä-ljud med ä. I s.k. högsvenska stavas ofta enligt gammal tradition fastän uttalet har ändrats. Vi vet hur det skall uttalas men det vet inte framtida generationer (inte heller rikssvenskar). Kolla in Föjsbookin på Facebook där vi skriver på östnyländska och alltså borde använda uttalsriktig stavning – annars blir det helt fel. Man kan inte skriva ”kök” om man är från Lappträsk utan måste skriva ”tjöök”. Men en Sibbo- eller Borgåbo måste skriva ”köök” för de har det hårda k-et. Min svärmor (från Borgå landskommun) ”köörde me kärrån ti kööki ti kööp kyt” medan jag skulle ”tjöör me tjärrån ti tjööki ti tjööp tjyt”. Ett exempel på överlånga stavelser som vi ännu använder är ”uunn” (ugnen) där både u-et och n-et är långa.
    Språkforskare använder sej av speciella alfabet för att ange uttalet men det går inte i vanlig text och därför började jag använda NUS. Det är också i enlighet med gammal tradition i svenskan att använda två vokaler för att ange lång vokal. Varifrån tror ni annars att Agricola fick tanken att skriva lång vokal med två bokstäver då han började skriva finska ? Om man läser gamla svenska texter så ser man också att lång vokal i överlånga stavelser är betecknad för att man skall förstå att den är lång till exempel ”gifva” där f-et enbart betecknar långt i.
    Vi använder inte heller samma ä-ljud som i nutida rikssvenska utan enbart spetsigt e-ljud och bakre ä-ljud. Rikssvenskans ”älg” uttalar vi som ”elg” (med hårt g). Likaså blir rikssvenskans ”gran” till ”gren” i vårt språk. Det rikssvenska ä-et som är ett mellanting mellan ä-ljud och e-ljud finns inte i vårt uttal.
    Det är svårt att skriva uttalsriktigt (och läsa) eftersom vi är vana att se orden som bilder (efter det vi lärt oss läsa flytande och inte mera staverar) och sedan uttalar vi helt annorlunda. Men man måste använda uttalsriktig stavning då man skriver på östnyländska – annars vet inte Sibbobor och Lappträskbor hur de skall uttala. Men det hjälper att stavera och läsa högt som man gjorde i småskolan :-).
    Menn deet jelpär att staveera åkk leesa högt såmm mann joorde i smååskoolan.
    He e int leett i början men he e bara ein vana.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*