15 januari, 2021 av

Elförbrukningen stiger…..

….när det är kallt sägs det men här är det faktiskt tvärtom. Är det 4 grader kallare ute än vad jag önskar hålla i kylrummen går kylningen med så kallad frikyla, alltså så att uteluften via kondensorn kyler ner kylmediat istället för att kompressorerna snurrar. Ett par fläktar sköter om luftväxlingen och dom drar betydligt mindre el än scrollkompressorerna. Förnybart skogsflis går det naturligtvis mera av när kölden knäpper i knutarna men det påverkar ju inte elbehovet nämnvärt. Och skulle det bli så kallt att kylrummen behöver värmas så görs det också med hjälp av flisvärmecentralen.

Det talas allmänt om att elbehovet ökar men jag har faktiskt lyckats skära ner förbrukningen en hel del genom att investera i ny teknik och försöka trimma in utrustningen. Så här lite grovt så har jag skurit ner elförbrukningen från ca 160000kWh från toppåret 2015 till ca 90000kWh ifjol och jag räknar med att kapa ytterligare en 20000kWh bara vårsolen smälter bort snön av taket så att den planerade solpanelsinstallationen kan förverkligas. Så grovt räknat blir det en halvering av elbehovet under 5 års tid. Så mycket mer tror jag inte att jag kan minska förbrukningen men tycker att jag ändå gjort en del för att Finland ska klara de uppsatta klimatmålen. Skulle det visa sig att solpanelerna fungerar bra och det skulle komma att betalas lite för överkottselen så kanske jag sätter upp ytterligare paneler, det finns nog ytterligare tak som kunde utnyttjas.

Elförbrukningen de senaste 7 åren.

Små åtgärder som att byta konventionella lysrör till LED lysrör gör jag nu anefter som de gamla brinner ut men det utgör blott en försumbar förändring i det stora hela men med närapå ett hundratal lysrör här i byggnaden så visst gör en 40 Watts besparing per rör lite skillnad de också. Jag har faktiskt begagnat en hel del glödlampor och gör det fortfarande på de platser där värmen de alstrar gör nytta. Lågenergilampsboomen trodde jag inte alls på då jag förstod att LED skulle bli möjligt att använda inom kort och varför belasta miljön med allehanda tungmetaller från lågenergilamporna. De konventionella lysrören får också hänga med så länge dom fungerar. I morse var det ännu kallt så det passade bra att byta lite rör.

LED-lysrör på 20 Watt…..
…ersätter gamla lysrör på 58 Watt
Trots lägre effekt lyser dom nog minst lika bra om ock med lite “varmare” nyans än de gamla rören.

Etiketter: , , , ,

13 svar till “Elförbrukningen stiger…..“

  1. Nisse skriver:

    Det är därför som de stora dataföretagen bygger stora hallar i Norden. Ju kallare desto bättre. Data flyttas med ljusets hastighet till hela världen genom optisk fiber som har en grym kapacitet så “varornas” transport är inget problem. Kylningen av datamaskinerna är däremot dyrt.

    Så kallade lågenergilampor är inget annat än gammaldags lysrör. Det var ett stort misstag att satsa på dessa. Lysdioder (LED) är däremot en bättre teknik. Utbytet förbättras hela tiden och man kan välja mellan varmt ljus och kallare ljus. Färgtemperaturen mäts i Kelvin och ett stearinljus ger ungefär 1000 Kelvin medan solen på blåaktig snö ger upp till 6000 Kelvin. Glödlampan ger omkring 3000 Kelvin. Jag föredrar litet kallare vitt ljus på de lysdiodlampor jag köper till arbetsutrymmen – omkring 4000 Kelvin.

    Problemet med LED-lamporna är inte lysdioden som håller länge utan den elektronik som behövs för att mata lysdioden. Den måste ha likström och bara ett par Volt. Passar bra i en ficklampa men inte att koppla till elnätet som har växelström. Tyvärr är elektroniken urusel i en mängd lampor och kan gå sönder efter nån vecka fastän reklamen tutar ut att lysdioder håller i många år (20 000 till 50 000 timmar). Dyrare lampor är inte bättre. Jag har en stor bunt Airam LED-lampor som inte hållit längre än en gammaldags glödlampa. Otvivelaktigt är det också avsikten att bygga dåliga lampor så man kan sälja fler.

    Jag har ett lager på 500 glödlampor som jag köpte grisbilligt då dårfinkarna började förbjuda dem. Eftersom tio gånger dyrare LED-lampor inte håller längre så använder jag glödlamporna utom där lampan lyser ofta under lång tid. Där kan man spara litet på elräkningen.

  2. Peik skriver:

    “Skenet bedrar” säger ett gammalt talesätt, och det stämmer bra också vad gäller LED-“lysrör”. För att ett LED-rör som ger bara 2900lumen på riktigt skall lysa lika bra eller starkare än ett konventionellt lysrör som ger ~5200lumen krävs det åtminstone att lysrörets livstid är “på slutrakan” och att armaturen har dålig/smutsig reflektor…LED-rörens största fördel är att deras ljusflöde inte alls är beroende av reflektorer.

  3. Christer skriver:

    Jo det kan så vara, lysrören är 10 år gamla och en del har redan levt ut sin tid och slocknat. Eftersom man i livsmedelsutrymmen måste ha tättslutande kupor runt lysrören så är reflektorerna fortfarande riktigt rena. Kuporna var dock lite smutsiga av damm och flugskit så dem tvättade vi förstås i samband med bytet. De må nu vara hur som helst med lumen värdena men ögat upplever nog arbetsutrymmena som ljusare nu än tidigare men det är klart 5 rör av 16 var mörka så det förklarar en hel del.
    Vi får nu se hur länge dom håller, positivt är att dom lyser genast man tänder ljuset, lysrören har som bekant några sekunders betänketid så man rusar inte in i hallen med detsamma.

  4. Christer skriver:

    Hypen med lågenergilamporna var eventuellt skapad av tillverkningsindustrin som hade satsat en del i utvecklingen och såg att LED höll på att bli ett hot. Så man lobbade flitigt och byråkraterna i Bryssel gick i fällan. Att den beprövade glödlampan förutom ljus genererar en hel del värme är ju inte ett problem här i norden där det oftast är kallt under den mörka tiden. Närmare ekvatorn är situationen förstås en annan.
    Jo jag hamstrade också lite glödlampor innan de drogs bort från marknaden. Så nåt tiotal i lager har jag fortfarande.

  5. Nisse skriver:

    Jag vet inte om det är bara jag men det ser ljusare ut med litet kallare sken. Därför använder jag helst kallt vita eller mjukt vita lampor.

  6. hasse skriver:

    Men summan av kardemumman är väl den att fastän förbrukningen minskar är €-summan oförändrad ?

  7. per skriver:

    Det är väl maskintekniken som jobbar 24/7 och inte belysningen som jobbarna behöver 8-16/5 som drar det mesta av elen. Bra det går åt rätt håll i alla fall. Hur vore det med ett lite vindkraftverk? eller biogasreaktor?

  8. Christer skriver:

    Nå fullt så mycket har elpriserna inte stigit de senaste åren men överföringen har nog gått upp en del.

  9. Christer skriver:

    jo pumpar och annan grundel gör att jag inte just kommer under 6kWh. Vi kör nog åtminstone säsongtid lite mera än 8-16/5 🙂 Kylningen kan jag säkert justera lite enligt solinstrålningen och överskottet planerar jag lägga till flispannan med elpatron. Vindkraftverket står på grannens skogsskifte så jag får väl lite vindupptagningsersättning därifrån så småningom. Vet inte om jag har mat tillräckligt åt en biogasreaktor eller om det skulle löna sig att odla gräs att mata den med?

  10. Kurt skriver:

    Biogasreaktor är inte realistiskt om man inte producerar gödsel, det kostar också att transportera näring till och från biogasreaktorn och det är stora volymer.

  11. Christer skriver:

    Så har jag också resonerat, intresserade mig för saken då när vi hade tvångsträdorna i början av 90-talet men det verkade alltför dyrt för en hårt skuldsatt bonde som nyligen hade inlett verksamheten.
    Det var sen för några år sen lite funderingar på en stor anläggning till Vasklot men det föll väl på att bönderna skulle både bestå råmaterialet samt bekosta transporterna, visserligen få rötresterna till gödsling i retur men så entusiastiska var vi väl inte att bestå på energin.

  12. per skriver:

    Talade med grannen som är reservdelsförsäljare på en bilfirma i stan.
    På alla hybridbilar av en viss modell så skall akkun bytas till en större modell. Bilen lyftas upp och akkun sänkas ned och i med en starkare. Bilmärket står för kostnaden. Ja låt de nu pröva här i kalla finland säger jag bara då. Svinkalla vintrar långa sträckor. I någon biltidning finns ett reportage om en elbil i lappland och dess vedermödor.

    Minns jo tvångsträdan i början på nittiotalet, föregående var sextiotalets åkerpaketering.
    Ännu i början av sextiotalet var det ha skatt i stället för nuvarande bokföring så specialodlingarna kunde ge riktigt bra inkomst. Ungkarlarna hade egen skatt också.

    Om jag förstod det rätt så finns ingen avskrivning på maskiner i usa. Det man en gång köpt så blev man med och sedan ställdes tex lastbilen på gräsmattan i trettio år till.

  13. Christer skriver:

    Månne det var 1968 som man övergick från arealbeskattning till inkomstbeskattning?
    Batterierna till eltrucken är värdefulla så det är antagligen samma sak med ackumolatorerna till elbilarna, kan nog tänkas att andrahandsvärdet på en lite mer begagnad elbil ligger ganska lågt. En hybrid går ju ändå att köra på bensin men känns lite onödigt att ha en tom och tung acku som ballast.