Spara elektricitet

Vi fick meddelande om att elpriserna skulle tredubblas från första februari så det blev fart på de gamla planerna på fjärrstyrning. Nu visade det sej att de moderna reläerna kan styras över nätet eller direkt med mobiltelefonen. Och det har kommit tillverkare som har helt öppna system så att man själv kan programmera precis hur man vill.

Ett stort problem med alla sorters “smarta” system har varit att de är helt beroende av “molnet” dvs. måste kopplas till en server i Kina eller någonstans. Det gör att de är rent livsfarliga för det är möjligt att kapa dem och ställa till med hur mycket elände som helst. Alla löften om att “molnet” är säkert bör man ta med ett kilo salt. Det finns ingen fullständig säkerhet på nätet.

Därför var jag nöjd då jag hittade en tillverkare som hade system som kunde vara helt lokala och som man själv kunde få att fungera som man vill. Litet förvånansvärt var det att den tillverkaren (Shelly) finns i Bulgarien men bra ur den synvinkeln att de finns inom EU. I en artikel skrev man att de har gjort allting rätt ända från början och det kan man hålla med om.

Först köpte jag ett litet antal reläer för att testa dem och de verkar vara riktigt bra. Det finns både som stickproppar och som moduler för fast installation i en dosa. Stickpropparna är så små att man får två att rymmas bredvid varandra i ett dubbelt vägguttag.

Fjärrstyrda stickkontakter

Otroligt nog innehåller de här små stickpropparna små datamaskiner som kan ha kontakt till datanätet. En nackdel med trådlös WiFi är att räckvidden är mycket begränsad. Teoretiskt skall de klara 50 meter utomhus och 30 meter inomhus men i praktiken så är 20 meter gränsen ifall det finns väggar som tegelväggarna i vår gamla ladugård som är 50 cm tjocka. För att täcka alla byggnader måste man då ha mängder av WiFi-stationer.

De fasta reläerna är också mycket små. I bästa fall ryms de i samma dosa som en strömbrytare för de är bara 16 mm höga.

Fjärrstyrt relä för fast installation

De här reläerna som hör till den nyaste serien har också Blåtand så man kan styra dem direkt från mobiltelefonen. Det finns också en Pro-serie som dessutom har Ethernetanslutning med kabel som ger betydligt större säkerhet än de trådlösa. Priset för de små reläerna ovan är omkring 15 euro vilket är mindre än en gammaldags mekanisk strömbrytare. Pro-serien kostar 40-60 euro. De är avsedda att installeras på DIN-skena. Man kan köpa dessa direkt från tillverkaren i Bulgarien och det tar en vecka att få dem men de finns också i Sverige därifrån transporten går på halva tiden. Priserna i det här landet är ännu betydligt högre.

Styrning av motorvärmare via nätet

Bilden ovan visar hur styrningen går till. Knappen med blå ring uppe till höger kan koppla på och av reläet direkt. Nu är det påkopplat och visar att motorvärmaren drar 1357 Watt. Man kan också använda det inbyggda kopplingsuret (Timer) som sätter på värmaren genast och stänger efter x antal sekunder (som man kan ställa in). Eller så använder man en veckokoppling med upp till 18 på och av-tidpunkter. I allra värsta fall kan man programmera allting via Internet.

Eftersom jag har börspris på elektriciteten så går det inte så bra med ett enkelt kopplingsur för priserna varierar mycket oregelbundet. I morse kostade 1 kWh 0,4 cent men i morgon på dagen kostar det 20-24 cent. Man borde alltså ha ett program som läser av elpriserna från Nordpool och styr reläerna enligt det. Priserna för en dag framåt finns på Nordpool Day-Ahead.

Att värma upp ett hus är lättare eftersom temperaturen är mycket trög. Det kan ta upp till ett dygn innan den ändras så det går bättre att välja de timmar som har lägsta priset. För våra traktormotorvärmare är det svårare eftersom de borde värmas just förrän vi far till skogs. Vi kanske måste värma på morgonnatten då det vanligen är billigt och fara iväg senast klockan sju på morgonen …

Det finns också en app (program) för mobiltelefon som gör det möjligt att styra varifrån som helst. Men då måste man använda “molnet” (tillverkarens server) och jag föredrar att hålla allting inom vårt lokalnät. Då kommer ingen annan åt styrreläerna. Fördelen med Shelly är just att det är möjligt med helt lokal styrning. Andra fjärrstyrningar som mest är avsedda för hemautomation har inte den möjligheten. Någon hemautomation via “molnet” tänker jag absolut inte börja med. Det är för riskabelt.

Det finns också tilläggsutrustning som kan styra reläerna enligt temperatur, enligt ljus eller enligt fukthalt. Och hela tiden kommer det nya möjligheter. Men som jag skrev så är det också risker med sådana system. Det värsta är att folk är så lata att de bara använder en app även om andra kan ta över styrningen. Inte utan orsak heter det att “lättjan är alla lasters moder”. Vi kommer att få se allt mer katastrofer där skurkar tar över sjukhus och energiförsörjning och kanske elbilar. Ibland för att kräva pengar men ibland bara för att jävlas. Så jag använder inte något “moln”.

Tre gånger högre elpris

Jag fick igår ett brev från elbolaget där de meddelade att de höjer priset till det tredubbla från 1 februari 2022. Från 6,25 cent per kWh går det upp till 18 cent per kWh (innehåller inte överföring och skatt). Nu är man glad att man INTE har värmepumpar eller någon annan värme som kräver elektricitet. Visst finns det motorer i flisvärmesystemet men de är väldigt små. Traktorernas motorvärmare drar mera.

Flisvärmen gör att elräkningen inte blir så mycket större ens i februari. Och den ved vi eldar med i huset blir inte dyrare alls. Förstås är värmepumpar billigare än direkt el men de kräver i alla fall en hel del kilowatttimmar. Flisved har så mycket att vi nästan drunknar i den och då är det bara skräp som man inte ens kan sälja som flisved.

De solcellspaneler som jag tänker installera ger inte mycket energi mitt i vintern så litet el måste vi köpa också i framtiden. Jag har ännu inte hittat något system som kan spara energi från sommaren till vintern till hyfsat pris. Alla överföringar till andra former (gas, biodiesel, mm.) kräver stora investeringar och har usel verkningsgrad. Så lagring av energi är ännu en fråga för framtiden.

Det smartaste är troligen att inte använda elektricitet annat än då det är illa tvunget. Det gäller att göra sej så oberoende som man kan. Elektroniken använder ganska litet och belysningen kan man spara på genom att gå över till LED-lampor. Elmotorer och värme är de största elslukarna. Nu har jag ett system där torkningen av säden i huvudsak flyttas till våren då solpanelerna ger gott om energi och då solen dessutom värmer upp torkluften.

Det finns också möjlighet att producera elektricitet från värme och för ett antal år sedan undersökte jag möjligheterna med små ångmaskiner och med termoelektriska element men det var inte lönsamt då. Om de nya elpriserna håller så kan det möjligen löna sej att producera el med flis tillika med värme. Orsaken till att det inte varit lönsamt är den låga verkningsgraden men spillet utgörs ju av värme som vi också behöver mitt i vintern.

Det finns färdiga produkter såsom “kaninöronen” som man bara sätter på spisen och får 100W (12V) men priset är kring 1000 euro. Själva elementet är billigt så man får väl konstruera generatorn själv – det handlar mest om kylning för Peltierelementet behöver en varm och en kall sida. Det bästa är troligen att sätta elementen runt brännhuvudet och kyla den kalla sidan med vatten som går till varmvattnet. Två flugor i en smäll.

Peltier-element

De höga energipriserna gör att en hel del kommer att ändras – inte minst jordbruket. Om inte vetepriserna stiger så är det snart slutodlat på det traditionella sättet. Även om priserna stiger (människan måste ha mat) så blir det troligen ändå betydande förändringar (se Odla solenergi). På sätt och vis har man väntat på elsmällen – oljesmällen kom redan på 1970-talet. Man undrar när det blir virkessmäll – och matsmäll ?

Don Quixote och väderkvarnarna

En av världslitteraturens mest berömda hjältar är Don Quixote i romanen med samma namn skriven av den spanske författaren Cervantes i början på 1600-talet. Don Quixote (eller Quijote) är en fattig adelsman som förläst sej på riddarromaner och drar ut på sin gamla häst Rosinante för att förverkliga riddarromanernas ideal. Men han är en antihjälte som lever i en fantasivärld och bland annat slåss mot väderkvarnar som han tror är jättar. Han kallas därför ibland riddaren av den sorgliga skepnaden.

Till storms mot väderkvarnarna

Jag råkade i somras in i en kamp mot väderkvarnar och känner mej litet som Don Quixote. Det är alltså frågan om vindkraftverk som Ilmatar vill bygga i våra skogar. Nu tänker jag inte ta upp politiken utan bara det som drabbar oss i vardagen.

För ett tiotal år sedan sysslade jag med energi i avsikt att öka på självförsörjningen på gården. Men då var det närmast fråga om leksaker både ifråga om vindkraft och solenergi så jag lade planerna på hyllan. Nu är situationen en annan – delvis bättre men också sämre.

Det värsta är att Ilmatar som inte alls är ett finländskt bolag utan ägs av en schweizisk fond med fransk huvudägare vill att vi skall skriva på ett avtal om arrende för 45 år (+40 år) utan att berätta nånting om de konkreta planerna. Vi skall alltså köpa grisen i säcken. Det är enligt min mening totalt vansinnigt och helt omöjligt att skriva under ett sådant avtal.

Vi har satt oss in i andra vindkraftsprojekt och den vägen försökt få en uppfattning om vad det är frågan om och det ser mycket illa ut. Det är frågan om storskalig miljöförstörelse eller landskapsförstörelse med tiotals upp till 300 meter höga vindkraftverk. Byggandet kräver transport av tusentals lass tunga transporter och byggandet av nya vägar och kalhuggning av betydande skogsarealer.

Bara större och större – nu kring 300 meter höga

Vindkraftverken innehåller också suspekta ämnen såsom plastkemikalien bisfenol A, de sällsynta jordartsmetallerna
neodymium och dysprosium ( 97 % kommer från Kina). Ett stort problem är uttjänta rotorblad. Vid en del vindkraftverk som är litet äldre ser man redan hopar av rotorblad som inte kan återvinnas.

För oss som bor i närheten är också ljudet ett problem. Vindkraftverksindustrin påstår att ljudet inte är något problem men de gamla mätmetoderna är värdelösa och ett tyskt forskarlag har visat att infraljud kan inverka skadligt på människan. En del människor har också problem att sova på grund av infraljudet. Det behövs ännu forskning på det här området.

Men kampen mot vindkvarnarna fick mej att fundera på energi över huvud taget. Ur gårdens synvinkel har tills vidare enbart diesel och el varit av betydelse. De alternativ jag tittade på för något tiotal år sedan var rena leksaker. Men situationen har ändrats under de senaste åren. Priserna på solceller har gått ned kraftigt de senaste tio åren. De är nu bara en femtedel av priset och effektiviteten har ökat. Likaså kan de nya solcellerna producera el bättre vid mulet väder och på vintern. Dessutom är infallsvinkeln inte mera så viktig.

I motsats till vad man kunde tycka så är Sahara inte alls lämpligt för solceller utan Norden har vissa fördelar. Orsaken är att solcellerna måste kylas för att ge mera energi. Nu kostar ett solenergisystem för 14 kW omkring 12000 euro (med moms). Momsen kan man dra av på jordbruket så det blir under 10000 euro vilket är hyfsat. Man kan räkna att de pengarna får man tillbaka på 5-7 år.

Nu har vi ju en perfekt förbrukning för solceller eftersom vi har stora kalluftstorkar med fem 11 kW fläktar som går just då det är mest sol. Jag sätter på fläktarna vid middagstiden då luftens fukthalt gått ned och stänger dem på kvällen. Jag förvarar vetet i torkarna hela vintern med ganska hög fukthalt och torkar de sista procenten först på våren då man har torr luft och starkt solsken. Vetet kan man lugnt lagra som relativt fuktigt så länge det är kallt. Vid noll grader så upphör bakteriernas aktivitet nästan helt.

I juli och augusti så torkar vi flisen för följande vinter. Då körs också fläkten vid soligt väder. Det är ingen brådska att torka så man kan vänta på solen.

Vi har ingen värmepump (utom i växthuset) men årets julihetta fick mej att fundera på att installera en för kylning så man kan sova. Då vi fått solcellerna installerade så kan vi kyla alldeles gratis. Sedan får man se hur det blir med elbilarna. En körsträcka under 100 km på en laddning är rent löjlig här på landsbygden. Och priserna på elbilar är också helt otänkbara. De är i dagens läge enbart för rika knösar som låtsas vara “miljövänliga”. Hybridbilar är rena löjan för de drar mera bensin än en vanlig bil. Enligt en byabo som köpt en sådan så hinner han ungefär köra ut den ur garaget innan bensinmotorn drar igång Det är svagt överdrivet men visar det verkliga problemet..

Traktorerna går på diesel och därmed basta. Däremot kan det i framtiden bli möjligt att köra dem på vätgas som produceras med överskottsel från solcellerna. Lagringen av energi är det riktigt stora problemet både för vindkraft och solkraft eftersom dessa ibland producerar för mycket energi och ibland ingen alls. Vätgas kan vara lösningen.

Det finns en hel del undersökningar i Sverige där Energimyndigheten varit mycket aktiv. LRF (Lantbrukarnas RiksFörbund) har också aktivt sysslat med solenergi på lantgårdar. Det finns redan anläggningar som producerar vätgas på gårdar men priserna är ännu alltför höga. Det finns ett projekt med LRF och EU på Gotland där man producerar vätgas på en gård. Intressant nog får man biprodukter såsom värme och kvävegödsel.

Att konvertera en traktor till vätgasdrift är en besvärlig process så vi måste troligen vänta på helt nykonstruerade traktorer. Då är biodiesel en mera realistisk väg. Även om man kan producera el från solen så är lagringen det stora problemet fortfarande. Dieseln kan man lagra betydligt lättare.

Så vindkraftverk vill jag inte ha – lika litet som 300 meter höga industriskorstenar. Solenergi kan jag börja använda i en viss skala men elbilarna är ännu alltför dåliga och dyra. Traktorerna måste ännu gå på diesel.

Tillsvidare måste jag alltså gå till storms mot väderkvarnarna, installera solceller och vänta på teknisk utveckling på fordonssidan. Visst kör jag gärna med elbil – den är tekniskt överlägsen förbränningsmotorer – men inte till vilket pris som helst. Fast om vetepriset stiger med sex gånger så skall jag tänka på saken.

Hälsningar från Don Quixote de la Hindersby (från Hindersby).

Elförbrukningen stiger…..

….när det är kallt sägs det men här är det faktiskt tvärtom. Är det 4 grader kallare ute än vad jag önskar hålla i kylrummen går kylningen med så kallad frikyla, alltså så att uteluften via kondensorn kyler ner kylmediat istället för att kompressorerna snurrar. Ett par fläktar sköter om luftväxlingen och dom drar betydligt mindre el än scrollkompressorerna. Förnybart skogsflis går det naturligtvis mera av när kölden knäpper i knutarna men det påverkar ju inte elbehovet nämnvärt. Och skulle det bli så kallt att kylrummen behöver värmas så görs det också med hjälp av flisvärmecentralen.

Det talas allmänt om att elbehovet ökar men jag har faktiskt lyckats skära ner förbrukningen en hel del genom att investera i ny teknik och försöka trimma in utrustningen. Så här lite grovt så har jag skurit ner elförbrukningen från ca 160000kWh från toppåret 2015 till ca 90000kWh ifjol och jag räknar med att kapa ytterligare en 20000kWh bara vårsolen smälter bort snön av taket så att den planerade solpanelsinstallationen kan förverkligas. Så grovt räknat blir det en halvering av elbehovet under 5 års tid. Så mycket mer tror jag inte att jag kan minska förbrukningen men tycker att jag ändå gjort en del för att Finland ska klara de uppsatta klimatmålen. Skulle det visa sig att solpanelerna fungerar bra och det skulle komma att betalas lite för överkottselen så kanske jag sätter upp ytterligare paneler, det finns nog ytterligare tak som kunde utnyttjas.

Elförbrukningen de senaste 7 åren.

Små åtgärder som att byta konventionella lysrör till LED lysrör gör jag nu anefter som de gamla brinner ut men det utgör blott en försumbar förändring i det stora hela men med närapå ett hundratal lysrör här i byggnaden så visst gör en 40 Watts besparing per rör lite skillnad de också. Jag har faktiskt begagnat en hel del glödlampor och gör det fortfarande på de platser där värmen de alstrar gör nytta. Lågenergilampsboomen trodde jag inte alls på då jag förstod att LED skulle bli möjligt att använda inom kort och varför belasta miljön med allehanda tungmetaller från lågenergilamporna. De konventionella lysrören får också hänga med så länge dom fungerar. I morse var det ännu kallt så det passade bra att byta lite rör.

LED-lysrör på 20 Watt…..
…ersätter gamla lysrör på 58 Watt
Trots lägre effekt lyser dom nog minst lika bra om ock med lite “varmare” nyans än de gamla rören.

Klimatfrågor.

Plusgrader dygnet runt i början av december, till och med under dagar och nätter med klart väder, får en att undra över om det ändå är som expertisen menar att människan håller på att rubba klimatförhållandena. Och med det förorsaka vittgående följder med extrema väderförhållanden. November lär globalt sett ha varit den varmaste november som någonsin uppmätts och det är väl globalt man måste se på saken för lokalt kan det ändå vara naturliga svängningar i  vädret som noteras. Klimat diskuterade vi också med anledning av den varma hösten och pågående klimatkonferens i Paris under fredagens diskussionstillfälle “fredagsklubben”.

Vad gäller varma höstar så är det inget den senfärdiga grönsaksbonden ogillar precis. Nisse skrev för en tid sen om den långa säsongen och här är säsongen fortfarande igång. Ännu pågår lite skörd av bland annat kålrötter och även lite plöjning återstår. Jag kunde väl ha börjat vara klar om inte förkylningen slagit till, det gick några dagar “i haisk” men nu börjar näsan torka upp och styrkan återvända 🙂

Kålrotsskörd i varmt och soligt väder under självständighetsdagen 2015.
Kålrotsskörd i varmt och soligt väder under självständighetsdagen 2015.

Några fina skördedagar har också “slarvats” bort med möten som hör senhösten till men det kan inte hjälpas. Nu senast har det mest varit skogliga frågor på tapeten och under skogsvårdsföreningens fullmäktigemöte förra veckan besökte vi kraftverket på Vasklot där man nu satsat i en stationär flistugg av den grövre sorten. Tyvärr var silon full under vårt besök så vi kunde inte med egna ögon se den i drift men tuggen lär ha kapacitet att på 20 minuter tugga i sig ett helt långtradarekipage med flisved. I princip motsvarar det vad chauffören med bilens kran klarar av att lossa lasten. Tanken med den stationära tuggen är att man sparar in lite på transporterna i och med att flisved tar mindre utrymme än färdig flis. Omlastningarna blir också färre då veden hämtas direkt från upplaget skogen och ibland kan det vara svårt att på smala skogsvägar få plats för flistugg och transportfordon. Eldriven stationär tugg är dessutom både resurs- och klimatvänligare än dieseldriven dito. Flisråvara finns det gott om här vid kusten och varmare klimat gynnar tillväxten. Vi borde öka uttaget ur skogen för Finland utnyttjar nu endast 70% av den årliga skogstillväxten, fortsätter det så här blir mycken energi kvar i skogen och från ruttnande ved frigörs ytterligare koldioxid som lär vara en av bovarna till klimatförändringarna. Blott nu klimatet tillåter arbete i skogen för om den senfärdiga grönsaksbonden gläds åt varma höstar så önskar sig skogsbonden kyla på barmark så att marken fryser till så att bärighet för skogsmaskinerna fås. Det har varit litet dåligt med det de senaste vintrarna.

Flistugg av det grövre slaget vid kraftverket på Vasklot.
Flistugg av det grövre slaget vid kraftverket på Vasklot.

Ett billass flisved i väntan på "tuggning".
Ett billass flisved i väntan på “tuggning”.

 

 

 

Villaavslutning.

Att det firas villaavslutning betyder väl att sommaren är slut och att det är dags att förbereda sig för vinter och kyla? Själv har jag som jag nämnde i dagens Lördax-intervju aldrig firat villaavslutning av den enkla anledningen att jag inte har tid och möjlighet och egentligen inget intresse för villaliv heller för den delen. Men förbereda sig för vinter kan det börja vara hög tid att göra eller åtminstone fixa till lite flis för uppvärmningen av produktionsutrymmen och bostad. Ännu är det varmt och torrt så chansen till att få flisen väl torkad finns. För själva flisningen anlitar jag en entreprenör med effektiva maskiner och idag tuggade vi till 1/3 -del av årets flisbehov på ett par timmar.

Flisen tippas in på golvtorken och denna gång dristade jag mig till att lägga in lite tjockare eller lite på 2 meter tjockt lager. Har tidigare konstaterat att det är bra tryck i de nya fläktarna.

Välfylld golvtork bådar gott för vintern :)
Välfylld golvtork bådar gott för vintern 🙂

Tidningspapperstestet visar att luften går bra igenom flisen.
Tidningspapperstestet visar att luften går bra igenom flisen.

Och styrelektroniken för golvtorken ger vid handen att det fortfarande är hyffsade torkningsförhållanden.
Och styrelektroniken för golvtorken ger vid handen att det fortfarande är hyffsade torkningsförhållanden.