Vit rök.

I samband med påvevalet var det en hel del tal om det här med färg på röken i skorsten. Vad gäller fliseldning kan det också vara av intresse att hålla koll på färgen på röken. Och i det fallet är det väl bäst med klar “rök”, alltså ingen färg alls medan svart rök nog är ett tecken på ofullständig förbränning och vit rök betyder att det finns en del fukt i bränslet som avgår i form av vattenånga.

För en tid sen skrev jag om mitt försök att elda med färsk flis som jag kalluftstorkade på golvtorken anefter som lämpligt torkväder infann sig. Tanken var att lite undersöka om färsk flis eventuellt innehåller några ämnen som också ger lite energi. Det var lite fuktigt väder då just efter flisningen men nu senare hade vi några torra dagar då skillnaden i  fuktinnehållet mellan insugnings- och utblåsningsluften översteg 3 gr/m³ (enligt reglerautomatiken) och flisen torkade bra. Helt klart har jag märkt att flisförbrukningen sjunkit vartefter som flisen blivit torrare men hur stor skillnaden i effekt är har jag svårt att bedömma då jag inte har energimätare på värmecentralen. Vädret liksom energibehovet i växthuset har ju varierat en hel del också under de tre veckor som gått.  Det som jag vet är att jag förbrukat ca 10kWh el per m³ flis för torkningen, vilket i och för sig kanske motsvarar drygt 10% av energiinnehållet, men å andra sidan har ju energiinnehållet stigit i takt med att vattnet avgått. För att veta om det lönar sig borde jag ha vägt flisen före och efter torkningen, vilket jag nog kommer att försöka göra nästa gång jag flisar färskt virke. För att jämföra energiinnehållet mellan färskt och långtidslagrat virke borde man nog ha en energimätare för att få riktiga värden. Hur som helst har flisen värmt bra och “terpentin”-doften gillar jag som sagt 🙂

Hörde på nyheterna att fliseldningen i det nya kraftverket på Vasklot inte uppfyllt de inbesparingar i kolförbrukningen som man räknat med och orsaken sades vara den fuktiga sommaren ifjol och att flisveden därför varit fuktigare än vanligt. Kom då att tänka på att när det avverkades flisved här i grannskapet i vinter den ena veckan så flisades den följande vecka – tror inte fjolårets väder påverkade fukthalten i den flisen i alla fall. Å andra sidan läste jag på en svensk energisida att man i stora kraftverk kan kondensera fukten i röken och på så vis få över 100% verkningsgrad, “så int veit ja riktit hur e je”?

Vit rök ur skorsten på FinneFarm.
Vit rök ur skorsten på FinneFarm.

Terpentindoften…..

….sprider sig över gården. Fjolårsveden är slut så nu prövar jag på att elda det som avverkats de senaste veckorna. Röjningen av dikeslinjerna har gett så pass mycket flisved att jag istället för att köpa in torrare fjolårsved (hur torrt det nu är efter förra sommaren?) gör ett försök att elda med färskt virke. Fukthalten är ju högre men med hjälp av golvtorken borde det gå relativt snabbt att få bort lite fukt, speciellt om det fina torra vårvädret håller i sig. Sen finns det de som också hävdar att en del av energin försvinner under långvarig torkning så det blir intressant att se om den snabbtorkade flisen beter sig annorlunda.

Dags att tugga lite ved om det ska hållas varmt i växthuset......
Dags att tugga lite ved om det ska hållas varmt i växthuset……

Det rör sig i huvudsak om tall eftersom det avverkats på mossarna så terpentindoften tar nästan på andan när fläktarna i torken startas…….. men färskt virke doftar ju gott 🙂

Flis på tork.....
Flis på tork…..

Det gick bra att flisa det färska virket och det blev jämn och bra kvalitet på flisen, får jag nu den lite torkad borde den värma bra.

 

Elbrist?

Det pratas ju nu och då om hotande elbrist och om hur hushållen bör byta ut de gamla glödlamporna till moderna lågenergilampor för att spara el.

Antagligen är det någon form av lobbning från företagen som tillverkar de “moderna” lamporna som fått beslutsfattarna att tro att dessa lampor skulle spara energi. Åtminstone är min erfarenhet av dessa lampor att de alltför långsamt uppnår tillräcklig ljusstyrka för att användas i utrymmen som man bara använder nu som då. Jag prövade en lampa  på toaletten då fruntimren i huset verkar ha svårt att släcka efter sig :/ Jag tänkte att eftersom elförbrukningen på dylika lampor är så liten så är det inte hela världen om lyset är tänt mer eller mindre hela tiden. Det visade sig senare att så också var behövligt ty man hann oftast utföra de akuta bestyren innan lyset nådde full styrka, ibland var det om det var bråttom till och med svårt att se vad man behövde se för att en “olycka” inte skulle ske.

När jag nu jobbat lite längre dagar har jag till min förundran kunnat konstatera att vägbelysningen oftast är tänd nattetid trots att vi på våra breddgrader kring midsommar har så ljusa nätter att man lätt läser dagstidningen utan belysning natten igenom. Om vi nu verkligen har brist på el så inte borde väl vägbelysningen hållas tänd i den ljusa sommarnatten? Jag ifrågasätter också nyttan med vägbelysning på till exempel våra motorvägar, det är ju inte tillåtet att promenera där och enligt vad jag förstått så krävs fungerande belysning på alla fordon som har tillträde till motorvägarna. Varför monteras det då ibland upp till fyrdubbla rader med väglampor på våra motorvägar? Jag har också noterat att då cykel- och gångbana löper paralellt med landsvägen så är väglamporna riktade mot landsvägen och inte mot gångbanan. Varför?

Till all lycka har vi här i Långmossen ingen vägbelysning, det innebär att om man rör sig till fots på vägen när det är mörkt så utrustar man sig med reflex och vid behov ficklampa och syns på flera kilometers avstånd. Det har till och med varit lätt att motivera ungdomarna att nyttja dessa hjälpmedel när det varit mörkt. De som rör sig på belysta vägar invaggas att tro att de inte behöver reflex eller lampa när dom är ute och går och jag har flera gånger överaskats över hur dåligt till exempel gul-brun-gröna kläder syns i det gula sken som nu företrädelsevis används till vägbelysning.

Bilden ovan tagen vid midnatt den 10 juli och trots mulet väder kan jag inte förstå till vilken nytta vägbelysningen är tänd.

Nu är det upp till någon med tjockare luva att försöka övertyga mig om nyttan med att enligt min mening ödsla energi på dylik vägbelysning. Jag ser hellre att de medel som fordras till belysning och monteringen av stolparna används till att underhålla själva vägbanan. Stolparna i sig är ju också en trafikfara!