I samband med påvevalet var det en hel del tal om det här med färg på röken i skorsten. Vad gäller fliseldning kan det också vara av intresse att hålla koll på färgen på röken. Och i det fallet är det väl bäst med klar “rök”, alltså ingen färg alls medan svart rök nog är ett tecken på ofullständig förbränning och vit rök betyder att det finns en del fukt i bränslet som avgår i form av vattenånga.
För en tid sen skrev jag om mitt försök att elda med färsk flis som jag kalluftstorkade på golvtorken anefter som lämpligt torkväder infann sig. Tanken var att lite undersöka om färsk flis eventuellt innehåller några ämnen som också ger lite energi. Det var lite fuktigt väder då just efter flisningen men nu senare hade vi några torra dagar då skillnaden i fuktinnehållet mellan insugnings- och utblåsningsluften översteg 3 gr/m³ (enligt reglerautomatiken) och flisen torkade bra. Helt klart har jag märkt att flisförbrukningen sjunkit vartefter som flisen blivit torrare men hur stor skillnaden i effekt är har jag svårt att bedömma då jag inte har energimätare på värmecentralen. Vädret liksom energibehovet i växthuset har ju varierat en hel del också under de tre veckor som gått. Det som jag vet är att jag förbrukat ca 10kWh el per m³ flis för torkningen, vilket i och för sig kanske motsvarar drygt 10% av energiinnehållet, men å andra sidan har ju energiinnehållet stigit i takt med att vattnet avgått. För att veta om det lönar sig borde jag ha vägt flisen före och efter torkningen, vilket jag nog kommer att försöka göra nästa gång jag flisar färskt virke. För att jämföra energiinnehållet mellan färskt och långtidslagrat virke borde man nog ha en energimätare för att få riktiga värden. Hur som helst har flisen värmt bra och “terpentin”-doften gillar jag som sagt 🙂
Hörde på nyheterna att fliseldningen i det nya kraftverket på Vasklot inte uppfyllt de inbesparingar i kolförbrukningen som man räknat med och orsaken sades vara den fuktiga sommaren ifjol och att flisveden därför varit fuktigare än vanligt. Kom då att tänka på att när det avverkades flisved här i grannskapet i vinter den ena veckan så flisades den följande vecka – tror inte fjolårets väder påverkade fukthalten i den flisen i alla fall. Å andra sidan läste jag på en svensk energisida att man i stora kraftverk kan kondensera fukten i röken och på så vis få över 100% verkningsgrad, “så int veit ja riktit hur e je”?
Jag har en gammal fuktmätare med en våg och en lampa som torkar det som finns i vågskålen. Den är mycket noggrann och fungerar utmärkt för flis. Den är förstås långsammare än en elektronisk mätare men mycket pålitlig.
Det gjordes 1997 ett examensarbete vid Arcada i Helsingfors om “Fuktmätningsmetoder för trä” där man undersökte både fast trä och flis med olika metoder baserade på materialanalys, vägning, elektrisk ledningsförmåga, mekanisk elasticitet, radioaktivitetsbaserade metoder etc. med sikte på träindustrin. Där var förstås ett krav att metoden borde vara blixtsnabb så att löpande intag av träråvara kunde mätas. Av dessa verkar den enda realistiska för en vanlig skogsägare och flisbrännare vara att mäta den elektriska ledningsförmågan, som enligt elteknisk logik borde avta då träet torkar. Dessutom måste säkert olika träslag analyseras på olika grunder så man kan inte mäta “blandflis” särskilt tillförlitligt. Men om någon vill experimentera med denna ide så går det ju bra, bara man har en lämplig resistansmätare och behållare, antagligen med någotslags metallpress som kan skapa tillräckligt bra “kontakt” genom flisen.
Åtminstone har ju Christer ställt draget rätt när det “släpper” ca 40 cm från skorstensändan. Borde vara möjligt att även mäta flis med snabbfuktmätare men man borde ha något jämföra med som Nisses värmelamps modell. En snabbmätare som man använder bl.a på spannmål mäter ju ledningsförmågan som Kimmen skriver. Christer som är trädgårdsodlare vet ju med största säkerhet vad ledningstal är när det gäller gödsling! Annars kan bli att e är “rå elder fan så rå”! Björkved
vet jag att man kan elda fast som färsk (givetvis eldar man åt kråkorna pga av hög fukt%) medans barrved inte brinner som färsk.
Ännu till Christer om Samen: Visst är e 4-hjulsbromsar på den med skilda bromsar på framhjulen? MF 390:n som jag har så kopplas 4-hjulsdriften i när man bromsar. Får nog stanna ekipaget så också men
i vissa situationer när man int har ett trängade behov av framaxeldrivning så kan e vara irriterande som t.ex om man kommer ut till en asfaltväg och ska fortsätta och man tar foten av bromsen så
kan e smäll till i framaxeln som ju förståss har varit låst i bromsläge,
speciellt om man hunnit så långt att man har framhjulen svängda och
på asfalt. Har Samen kugglås i båda diffarna?
Skåd in ett så int majbrason e för rå! Så ska all som läser ha en bra
Valborgshelg! Vi oss har vi magafari ein i gangon så kan händ att mjöd komber int att halls tär e ska!
H. Micke
Hej Micke, Ställer in luften med att se in i “brasan” i pannan, jag har ju inga lambdasonder och dylika moderniteter utan färgen på lågan får avgöra om luftmängden är lämplig.
Samen har våta skivbromsar i framhjulen, dom fungerar bra men oljemängden är endast 2dl så den smutsas ner ganska snabbt (får byta den ganska ofta, efter ca 100-150h) Finns också styrbromsfunktion för framaxeln för riktigt snäv vändning men det har jag inte användt.
Glad Valborg även ditåt, hoppas magen håller för mjöden 🙂
He är väl bara ABS som fattas tå. Måst ju sväng som en bältmaskin! Tror nästan att bakbrä ska hald tät i kväll. Vi ska försök ti hald oss undan Nälkämäkimjöd (1russin i botten på ett vodkaglas. Vissa påstår att fruktsmaken och sötman kan störa helheten lite)
H. Micke