Vi fick meddelande om att elpriserna skulle tredubblas från första februari så det blev fart på de gamla planerna på fjärrstyrning. Nu visade det sej att de moderna reläerna kan styras över nätet eller direkt med mobiltelefonen. Och det har kommit tillverkare som har helt öppna system så att man själv kan programmera precis hur man vill.
Ett stort problem med alla sorters “smarta” system har varit att de är helt beroende av “molnet” dvs. måste kopplas till en server i Kina eller någonstans. Det gör att de är rent livsfarliga för det är möjligt att kapa dem och ställa till med hur mycket elände som helst. Alla löften om att “molnet” är säkert bör man ta med ett kilo salt. Det finns ingen fullständig säkerhet på nätet.
Därför var jag nöjd då jag hittade en tillverkare som hade system som kunde vara helt lokala och som man själv kunde få att fungera som man vill. Litet förvånansvärt var det att den tillverkaren (Shelly) finns i Bulgarien men bra ur den synvinkeln att de finns inom EU. I en artikel skrev man att de har gjort allting rätt ända från början och det kan man hålla med om.
Först köpte jag ett litet antal reläer för att testa dem och de verkar vara riktigt bra. Det finns både som stickproppar och som moduler för fast installation i en dosa. Stickpropparna är så små att man får två att rymmas bredvid varandra i ett dubbelt vägguttag.
Otroligt nog innehåller de här små stickpropparna små datamaskiner som kan ha kontakt till datanätet. En nackdel med trådlös WiFi är att räckvidden är mycket begränsad. Teoretiskt skall de klara 50 meter utomhus och 30 meter inomhus men i praktiken så är 20 meter gränsen ifall det finns väggar som tegelväggarna i vår gamla ladugård som är 50 cm tjocka. För att täcka alla byggnader måste man då ha mängder av WiFi-stationer.
De fasta reläerna är också mycket små. I bästa fall ryms de i samma dosa som en strömbrytare för de är bara 16 mm höga.
De här reläerna som hör till den nyaste serien har också Blåtand så man kan styra dem direkt från mobiltelefonen. Det finns också en Pro-serie som dessutom har Ethernetanslutning med kabel som ger betydligt större säkerhet än de trådlösa. Priset för de små reläerna ovan är omkring 15 euro vilket är mindre än en gammaldags mekanisk strömbrytare. Pro-serien kostar 40-60 euro. De är avsedda att installeras på DIN-skena. Man kan köpa dessa direkt från tillverkaren i Bulgarien och det tar en vecka att få dem men de finns också i Sverige därifrån transporten går på halva tiden. Priserna i det här landet är ännu betydligt högre.
Bilden ovan visar hur styrningen går till. Knappen med blå ring uppe till höger kan koppla på och av reläet direkt. Nu är det påkopplat och visar att motorvärmaren drar 1357 Watt. Man kan också använda det inbyggda kopplingsuret (Timer) som sätter på värmaren genast och stänger efter x antal sekunder (som man kan ställa in). Eller så använder man en veckokoppling med upp till 18 på och av-tidpunkter. I allra värsta fall kan man programmera allting via Internet.
Eftersom jag har börspris på elektriciteten så går det inte så bra med ett enkelt kopplingsur för priserna varierar mycket oregelbundet. I morse kostade 1 kWh 0,4 cent men i morgon på dagen kostar det 20-24 cent. Man borde alltså ha ett program som läser av elpriserna från Nordpool och styr reläerna enligt det. Priserna för en dag framåt finns på Nordpool Day-Ahead.
Att värma upp ett hus är lättare eftersom temperaturen är mycket trög. Det kan ta upp till ett dygn innan den ändras så det går bättre att välja de timmar som har lägsta priset. För våra traktormotorvärmare är det svårare eftersom de borde värmas just förrän vi far till skogs. Vi kanske måste värma på morgonnatten då det vanligen är billigt och fara iväg senast klockan sju på morgonen …
Det finns också en app (program) för mobiltelefon som gör det möjligt att styra varifrån som helst. Men då måste man använda “molnet” (tillverkarens server) och jag föredrar att hålla allting inom vårt lokalnät. Då kommer ingen annan åt styrreläerna. Fördelen med Shelly är just att det är möjligt med helt lokal styrning. Andra fjärrstyrningar som mest är avsedda för hemautomation har inte den möjligheten. Någon hemautomation via “molnet” tänker jag absolut inte börja med. Det är för riskabelt.
Det finns också tilläggsutrustning som kan styra reläerna enligt temperatur, enligt ljus eller enligt fukthalt. Och hela tiden kommer det nya möjligheter. Men som jag skrev så är det också risker med sådana system. Det värsta är att folk är så lata att de bara använder en app även om andra kan ta över styrningen. Inte utan orsak heter det att “lättjan är alla lasters moder”. Vi kommer att få se allt mer katastrofer där skurkar tar över sjukhus och energiförsörjning och kanske elbilar. Ibland för att kräva pengar men ibland bara för att jävlas. Så jag använder inte något “moln”.
Du får köpa elen billigt och trycka in den i ett batteri! De som producerar el i eget hushåll och säljer till elbolag (vanligen solceller), får ju också problem med elpriset. När väl anläggningen producerar mycket, så är elpriset vanligen lågt!
Det borde man göra. Men batterierna är förbaskat dyra. Det går att koppla batterier till den solpanelsanläggning jag beställt men jag tror jag funderar litet på saken innan jag sätter ut en massa pengar. Det stora problemet i all elenergi är just lagringen så man får hoppas på nya uppfinningar på den sidan. Med min elektroniska styrning så tänkte jag värma traktorerna på morgonnatten då det är billigt. Med övertäckta motorer kan man sedan starta när det blir ljust – åtminstone med kortare uppvärmning.
Vi har ovanligt lämpligt med elförbrukning på vår och sommar då solen lyser som mest eftersom vi har kalluftstork för både vete och flis. Redan tidigare har vi använt fläktarna mest då det är som starkast solsken. Solen värmer också upp de stora taken som vi tar in luft under. Det blir intressant att se om vi klarar oss enbart med solelektricitet för torkandet.
En annan fördel med batteri är att du kan hålla igång solpanelerna även vid elavbrott. Jag hade inte räknat med att panelerna måste vara kopplade till elnätet för att fungera. Det hade ju varit intressant att hålla igång värmepannan också då elnätet är nere.
Absolut. Men kostnaderna är betydande. Ett typiskt hemmabatteri (inte industri) kostar från 10000 euro uppåt beroende på hur många kWh man vill lagra. Priserna gick ned 2021 men torde gå upp igen efter alla prishöjningar. Vi har haft så korta elavbrott här att det knappast lönar sej med batterier. Vanligen hinner flispannan inte slockna. Ett vanligt bilbatteri på 65 Ah kan lagra max 0,7 kWh så det är inte mycket då panelerna ger 13 kW. Jag måste börja mäta hur många kWh flispannan behöver för att hålla igång ett dygn. Vi har en total elförbrukning som sällan går under 4 kW per timme – alltså kring 100 kWh per dygn. Med 150 euro/kWh (enligt Bloomberg) så blir det 15000 euro för att kunna hålla igång allt (inte bara pannan) i ett dygn. Sedan måste man också ha invertrar som laddar batterierna och sedan ändrar batteriernas likström till växelström.
Det var någon lokal professor i radionyheterna som försökte lugna oss att elpriset kommer att komma ned när vi får igång olkiluoto 3, regn i vår och sommar mera vindkraftverk och lite mera balans i gaskraftverken. Bra så men med stor brist i europa så tenderar stömmen att “läcka” till den som betalar bäst. Blir nästa vinter normal igen så nog kommer det att kosta. Du får börja följa med vindkraftverken och när det blåser så då far ni till skogen.
Själv har jag tänkt tanken att efter en planerad avverkning så börjar det få räcka. Att se vissa yrkesgrupper strejka och få skyhög lön på vårt livsverk som vi slitit med i hundratals år.
De får göra papper och cellulosa av luft. Men i bondeleden finns ingen ekonom.
Så man blir väl ensam om tanken.
Min tolk i Estland som har solceller över hela uthustaket anser att lagring av solenergi i batterier blir för dyrt med nuvarande batteriteknologi för innan investeringen i batterier betalt sig så är de utslitna och
i behov av byte. Däremot har han en idé om att köra bergsvärmepumpen “bakvägen” och pumpa ner värme i berggrunden under sommaren för att ta upp den med bergvärmen under vintern. Tror nog att man ska ha väldigt god koll på att man har ett torrt borrhål för att inte bara värma grundvatten om det projektet ska vara lyckat. En del av hela bergsvärmefilosofin är väl att det ska finnas en del vattencirkulation i borrhålet för jämn värme.
Jo, Per, det är brist på ekonomer i bondeleden. Det stora flertalet marknadsför inte sina produkter utan överlåter, “säljer”, till vidare förädling. Så även med skogen där alltid utan undantag köparen bestämmer priset. Skogsägarens roll blir endast lite av en Hamlet: “to sell or not to sell, that´s the question”! Värmevärdet i A-stocken är högre än vad sågindustrin ger för den, för att inte tala om massaveden! Där igen har vi börsnoterade marknadsföringsbolag som säljer och dividenden viktigare givetvis än råvarupriset. Brännved i säck direkt till kund har däremot riktigt väl följt oljeprisutvecklingen i vinter! Synd bara att man inte haft mera att sälja! Något säger mig att de strejkande papperarbetarna HAR haft för bra betalt för aldrig tycker jag mig minnas att UPM:s kursutveckling varit så gynnsam som nu under strejken! För varje nytt hot om förlängning av strejken hoppar kursen upp lite! Jo, UPM sjönk också när börsen dök för en tid sedan, men nästan minst av alla.
Kanske facket borde dra öronen lite åt sig innan man helt prissätter sina medlemmar ut från arbetsmarknaden och investeringarna flyr utomlands där man inte strejkar om minsta sak. Finland tycks ju vara strejkernas förlovade land. När man i Svergie hade 7 strejker hade vi under samma period
143 t.ex ! Per, sälj skogen och köp skogsaktier för pengarna så är du på rätt sida om staketet!!
Jag bytte batteri i trucken i höstas 602Ah/5h borde ge 7kW det då? Kostade just 4000€.
Men i övrigt tycker jag att det är konstigt att just ingen pratar om att spara elektricitet…… förutom Nisse då 🙂
Mjaa, jag skulle helt kort bara konstatera att lagring av elenergi är ett olöst problem. Utom för speciella ändamål och små mängder. Startackumulatorer är ett bra exempel. Där behövs det väldigt litet energi (inte effekt). Allt som kräver större mängder energi (värme) är helt olönsamt i dagens läge.
Joo jag har en sån där liten powerbank, tack vare kondensator kan ja starta traktorn med ett batteri som ryms i fickan.
Joo här har nog sparats på ström och allt annat också.
Men så har det nog kostats på skog också, på ett skifte jag nämnt tidigare. Några vindfällor och deras grannar. Först lyckades man bula grillen trots tre starka fronltyftsjärn så en rot ur den fastfrusna roten trycke in plåten riktigt fult. Andra gången med baken före så släppte det innerringfria däcket på skogsvagnen all luft och idag så gick en slang på gripsvängen. En annan gång stanna motorsågen och en gång som jag inte minns. På ett område på 20*20 meter har man fått fem dagar att gå åt på ett tredjedels lass.
Grannskogen eller brist på träd i grannskogen som orsakat vindfällen bjöd jag tre gånger på. Först på stående skog och sedan som kalyta. Det är som något jävlas långt efter.
När timlönen blir negativ och det så det bara sjunger. Någon som minns riktigt bra så det var på samma ställe som jag dikade rådike och dunta fast jordvallen så träden skulle stå kvar. Två av dem gick av på mitten och fem längre in gick omkull. Kör man för mycket(som jag gjort) i granskog så blir det bara till rotröta. Här blir nog inga strömsöavsnitt inspelade inte. Det borde finnas någon instans man kunde skicka faktura till när man sliter för fosterlandets bästa, ja man borde strejka.
Ja man behöver inte sälja skogen utan man borde hålla igen leveransen.
Kesko gjorde nytt rekord igen. Tack ni alla som bidrar att det lyckas.
Visst talas det om att spara energi men det har inte riktigt nått upp till beslutsfattarna och ekonomerna som fortfarande går på tillväxtlinjen. Jag går mera enligt System LS (Lat och Snål :-). Men för att besparing skall lyckas i verkligheten en längre tid så måste den vara automatisk och inbyggd i systemet. Därför sysslar jag med att utveckla styrning. Lagring fungerar också på annat sätt än med ackumulatorer. Till exempel ett hus med tjocka väggar blir mycket långsamt kallt (och varmt) så man kan sätta in uppvärmning då elpriserna är som lägst. Traktorerna ska jag försöka få under tak och med täcken över motorerna som ju kallnar relativt långsamt om de inte är ute i blåsten.
En sådan lagring fungerar mest bara i ett par dagar och det är riktigt svårt att lagra energi från sommaren till vintern. Men i dagens Husis så fanns en artikel om bygge av vätegasanläggning. Men som med allt annat så måste ett helt system (nationellt eller internationellt) byggas upp så det är inte lätt.
Blir det ännu värre så måste jag damma av mina planer på att köra motorer med rybsolja. Rybs kan man lagra ganska länge i silos.
På träts väg till fabriksporten är det nog inte riktigt många i vårt avlånga land som har en aning om.
Bilarna blir större och tyngre men vädret och vägarna tycks vara som förut. Det blir mera och mera utmanande. Snön och is i sig själv är en hel vetenskap om före och fäste.
https://www.youtube.com/watch?v=d7UAuz_3vBU
Tack Nisse för tipset om Shelly! Det där är något man måste kolla närmare på, priserna var ju ganska moderata måste man säga.
Själv skaffade jag faktiskt 4 st 3,5kw batterier till min hybrid-solpanelsanläggning. Jag säljer alltså inget till nätet utan försöker använda allt själv. Batterierna ökade verkningsgraden betydande kan jag säga. Om det lönas eller inte får väl tiden utvisa. Åtminstone klarar man sig länge på lagrad ström i batterierna om det blir strömavbrott. Om man någon gång skulle bestämma sig för att gå in för börs-el ger det också möjlighet att bestämma litet mera när man förbrukar ström från nätet eller inte.
Jag tänkte först kolla hur det fungerar med kalluftstorken. Senare kan man fundera på batterier. Jag misstänker att de blir billigare då serieproduktionen kommer igång ordentligt. Visst skulle det vara bra med batterier åtminstone för flispannans motorer.
Traktor efterlyses!
Nu är det här ingen köp och säljsida men ärendet är lite bondeaktigt.
Gubben fd bonde 88+ behöver en gårdstraktor 80-90s årsmodell fyrhjulsdriven och max 10t.
Med lätt insteg och hyfsat chick. Typ zetor 60-7045 andra beaktas också.
Efter stor övertalning har vi fått honom att avyttra snöskotern (med startsnöre)
Han har också haft en utombordare i pannrummet som mist gnistan nu som då när han inte orkar hålla stiftet mot cylindern och dra i startsnöret samtidigt. Både brosan och jag har hunnit dra några gånger och då har det gnistat. Mitt i vinternhalkan skulle han iväg med den på service. Jag bar ut den i lidret och sade vi tar inte nu problemen i förskott.
Apropå gnistan kommer från havet när de körde ut två timmar efter de sluta se land och satte ut laxkrokar, wickstöm 5hk och årtalet var 40-50talet. På den tiden fick man fiska lax och geväret fanns i båten om man skulle stöta på någon närgången säl. En och annan havstrut togs också bort och havsörnar var ytterst sällsynt. På den tiden fans lax och sjöfåglar hur mycket som helst.
Kom åskan tillräckligt nära kunde båtmotorn stanna för gnistan slogs ut och kompassen förvirras.
Han väntar på våren för att få börja kapa och klyva ved.
Dottern som for till militären är nu undersergeant och militärpolis i ett finskt truppförband.
Strax kommer 60 nya militärpoliser till enheten och hon och en annan skall handleda de när de anländer.
När gubbarna möts.
Frun forskar i C.S.Lewis
Som var studiekamrat med Owen Barfield
Som gillade Rudolf Steiner.
Som hade studerat J W Goethe.
För att återknyta till bondbloggsnivå och Steiner så tog jag en titt på hans preparat och metoder inom
jordbruk och man har hunnit röra medsols och motsol i tunnan men det blev nog bara namnet på påhittaren i minnet och det är väl hans pedagogiska teorier som levt vidare och odlingen idag bara följs av några fåtal idealister.