Ingen bananodling än

Den globala uppvärmningen har ännu inte gått så långt att vi kan börja odla bananer. Det har varit en riktig vinter med -26 grader och en hel del snö – raka motsatsen till fjolårsvintern som var varm och utan snö. Det är inte bara här utan det har varit -26 grader också i Tyskland. Man undrar om Nordpolen flyttat söderut …

Skogsvägarna har blivit fina efter det att vi kört upp spår och det har frusit. Litet ojämna har de varit men i går körde jag med frontlastaren och jämnade ut dem så de är som landsvägen nu. Tidigare vågade man inte köra med skopans bett nere eftersom marken inte hade frusit men nu går det bra att köra snö – leran är stenhård där man kört. Men utanför vägarna är marken fortfarande ofrusen under snön.

Frusna vägar

Traktorerna skall ha motorvärmen på i ett par timmar förrän man startar och sedan är hydraulikoljan styv ännu nån halvtimme. Jag börjar fundera på att byta till riktig hydraulikolja i Belarus som har skild hydrauliktank – Zetorn använder samma olja som växellådan. Nu använder jag Monitra till allt (utom sluväxlarna) vilket ju är mycket bekvämt. Dessutom är det en hel del billigare. Hydraulikoljan måste ofta fyllas på då lastaren läcker eller slangar brister. Men Monitran är sämre i kallt väder än riktig hydraulikolja.

Det är -5 grader i solen men vi hugger på norrsidan och där är det betydligt kallare (-18). Dessutom blåser det från norr så man kan inte stå och prata nån längre stund. Det är i alla fall varmt i hytten på traktorerna sedan jag installerade värmefläktar i hyttaket för att hålla rutorna isfria. Vi sitter en hel del i hytten eftersom vi använder traktorn för att fälla och plocka ihop. Lastarns bom är mycket starkare än ett vippjärn – speciellt eftersom den bryter så högt upp på stammen. Med den kan man fälla åt det håll man vill (utom i motvind) och så är det mycket säkrare eftersom man inte behöver såga gångjärnet så smalt.

Stora vippjärnet

Vi hade också besök av tre älgar som var nyfikna på vad vi sysslade med. De är inte alls rädda för traktorn men börjar man gå emot dem så försvinner de. I går kväll då vi kom hem vandrade också tre älgar över våra åkrar vilket är ganska vanligt.

Mitt i bilden syns två älgar

I gammal skog får man lätt fel perspektiv. Vi hade tre aspar som vi ville ha bort. De såg inte så stora ut men det var med nöd och näppe som svärdet (13″) räckte till för att fälla dem. Det blev sju tre meters bitar plus en massa ved. Det behövs inte många sådana aspar för att få ihop till minimimängden (10 kubikmeter).

Intressant nog gick stockpriserna upp vid årsskiftet fastän man på hösten skrev om dålig efterfrågan. Vi få nu omkring 70 euro per kubik och litet mer för svarvstockarna (minst 26 cm i toppdiameter). Men det bästa med svarvstockarna är att det får finns litet hårdröta i mitten och de får vara litet krokiga. Sådana har vi en hel del och de duger inte till vanlig stock.

Jag skrev avtal med reviret om leverans i slutet av april så nu får vi se om vädret håller – liksom maskinerna och gubbarna. Det blir nästan enbart granstock i år. Där vi hugger finns just inga tallar och ganska dåligt med björk. De klenare granarna inne i skogen låter vi vara så det blir just ingen massa heller. Bara litet sulfat (eller flisved) från de rötskadade granarna som tills vidare inte varit alltför många.

Flisved behöver vi också. I fjol blev det en hel del flis kvar men i år ser det illa ut om kölden fortsätter fastän vi flisade lika många kubik (150) som i fjol. Vi måste nog öka flismängden eftersom den globala uppvärmningen inte syns här än. Det tycks komma kalla vintrar ännu. Någon enstaka köldknäpp klara vi galant med vedeldning i kakelugnarna och stuvuhelln (köksspisen) men längre köldperioder kräver mera flis.

Så nu sitter jag inne och eldar och började deklarera ifall det skulle vara fint skogsväder i slutet på månaden. Solen lyser redan ganska starkt så fastän det är -17 på nordsidan så hade vi -5 på sydsidan i solen. Nästa natt skall ännu bli kall (-25) men sedan lär det bli varmare och snart kommer mars månad. Vi fick biidjöönindjin (gödseln) hemkörd så det nya odlingsåret skall börja så småningom. Ingen vet hurudant det blir men det ger alltid möjlighet till nytt hopp.

Inför en ny vår …

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “Ingen bananodling än”

  1. Jämför man med fjolåret så var det kallt i januari i år men annars var det en ganska normal vinter. Men jämför man med allt prat om global uppvärmning så var det kallt. Det är sedan en annan sak vad medeltal visar och hur det är just här. Prognoserna har varit ganska felaktiga ifråga om temperaturen. Förra natten skulle vi få -25 men det var bara -16 grader. Poängen är att förutsägelser är helt opålitliga – man får bara vänta och se hur det blir. Och förbereda sej på det värsta …

  2. Jo, man kan gott säga att prognoserna numera har lika stor sannolikhet som att man träffar månen med hagelbössan! Att man då till råga på allt ger prognoser på 14 dar när inte ens 24 timmar håller streck! Torsdagen den 25 febr lär det ska bli -4, snöa 1,6 mm och 5m/sek. En fullständigt onödig info som bara har en säkerhet: att den är fel! I lördags utlovades klart och kallt väder, ingen nederbörd i sikte på 7-8 dygn. Varvid jag tog tillfället i akt och snyggade upp snöhoparna på skolgården, vägkorsningar etc. Skulle ju inte bli något snöplogande på en vecka minst. Måndag natt kom ca 7-8 cm och sedan på tisdagen snöade det som bara f-n ända till eftermiddagen. Men man ska ju inte knorra för det. Hittills i år har vi varit ute mer än dubbelt så mycket som på hela säsongen i fjol. Sedan 15.12 har inte varit ett veckoslut utan snöplogning!
    Nu ligger ca 20-25 cm pudersnö på backen och börjar det blåsa nu så lär det bli drivbildning av rang. Ligger snön tillräckligt länge i kylan blir den ungefär som socker och då tål den en del vind, men börjar den då röra på sig och driva blir det hårda drivor som fotspåren inte syns på ens. Kör nu med stödskor på plogen istället för hjul för det är så bra “plogbotten” i vägarna. Nackdelen med medarna är att de gör “halkbana” åt framhjulen vilket gör att vid drivor så känns det att det är lite svårare att få styrgrepp än med hjulen. Har 4 dubbar av BestGrips längsta modell i varje dragribba på framhjulen och 5 i var ribba på bakhjulen så framåt far det nog. Vädret slog om från -22 i går morse till -3 idag på eftermiddagen. Konstigt nog utan blåsväder trots relativt snabb temperaturstegring. Håller (?) prognoserna siktar jag på skogen i nästa vecka. Kan blil lite krafsande att hitta virket under snön som grannen huggit hela vintern!

  3. Enligt prognosen borde förra natten ha blivit kall med -22 grader. I verkligheten steg temperaturen långsamt och vi hade -4 på morgonen. Det tycks vara svårt att förutspå temperaturerna just nu. Här har inte kommit snö på nån vecka vilket är bra för vi har fina skogsvägar nu. Det skall komma litet nästa söndag – om det nu stämmer. Skogsvädret är prima med litet minusgrader. Vi fäller ännu en del innan vi börjar köra ut. Man kan inte vänta med utkörandet alltför länge så att det kommer snö ovanpå virket.

  4. Undrar om det finns någon uträkning på hur mycket extra varje(-grad) kostar finland.

    Gamestop ungdomen + en och annan annan snille gjorde att man äntligen kom ur nokiaposterna.
    Så har man varit med och när nokia och stockmann körts ned. Sådana klenoder som de flesta av oss trodde var eviga. Nu är det nästan bara skogen kvar som har och (kommer) att överleva ännu några sekel.

    Men när man såg pälsfarmningen i danmark och torvbrytningen i finland så kan det gå mycket snabbt att ödelägga hela näringar som pågått i flera hundra år, nästan över en natt.

    Måste nog ge en eloge åt k jordan för att sadlat om olönsamt bolag och bygga moderna fabriker runt om i finland. Nu kom turen till kemi och då går det upp ett ljus upp varför det skett så många skogsaffärer norrut.

  5. Bra pris på stockarna om du får 70 euro. Jag får bara drygt 50 euro per kubik för granstockarna. Kontraktet är dock gjort i höstas efter stormarna.

  6. Det var litet överraskning här att priserna steg vid årsskiftet. Men sådär i allmänhet har vi tur att vi är så nära Kotka och Kymmenedalen som har många skogsindustrier. Det är sämre redan i västra Nyland. Speciellt specialvirke går bra åt här. Och det behövs för vi har en massa krokiga och rötskadade granar som går som svarvstock ifall rötskadan är hård och bara i mitten på stammen. Kärnan blir ju kvar då de svarvar men måste vara hård så att svarven kan fästas. Här har heller inte varit stormar som dragit ned priserna.

  7. Vad jag vet finns det ingen som köper svarvstock här, åtminstone har ingen av uppköparna nämnt det åt mig. Det skulle annars vara idealiskt, vi har också småkrokiga och småruttna granar så det räcker. Det finns inget annat alternativ än att göra massa eller flisved av det som inte duger till sågstock. Flis behövs ju ändå alltid och en stock ger bra med flis jämfört med klena slanor.

  8. Jag gör flis (och ved) av de torra granarna som det tyvärr finns mycket av här. Egentligen har vi så mycket som inte kan säljas att vi inte orkar bränna upp allt så en del blir att ruttna i skogen. Det blir en massa flis av en rötskadad gran som är 60 cm i roten men priset är bara en tredjedel av svarvstockens pris. Flisved går nog åt här nu då de byggt en mängd värmeverk för flis men priset är ju inte detsamma som för stock. Vi får tillräckligt med rötskadade rotblock som inte duger till svarvstock så flis blir det nog.

Kommentarer är stängda.