Sicket elände

Då odlingsplanen skall göras upp så är den här våren mycket annorlunda än tidigare vårar. För första gången är fodervete i Finland dyrare än brödvete på MATIF-börsen i Paris. Det är länge sedan vetepriset varit över 400 euro per ton.

Problemet är att det inte finns mycket att sälja efter förra sommarens katastrofväder. Dessutom har handelsgödselns pris stigit ännu mera. Bränslepriserna stiger liksom elpriserna. Vi har inte höstsäd men den har gått ut på många åkrar.

Så det blir att fundera vad man skall så och om man skall så alls. Vi har gödseln hemma för i år och fjolårets vete gror 98-99 % men frågan är om man skall spara både gödsel och utsäde för år 2023 ? Priserna är bara på väg uppåt och om gödseln blir tre gånger dyrare på hösten så kan man köpa bara en tredjedel av den normala mängden. Kanske man borde spara en del av årets gödsel ?

Det kan låta bra att vetepriserna har stigit men hur länge håller de ? Det som jag sår nu kan jag sälja först om ett år eftersom jag torkar ned de sista procenterna först på våren. Och jag tänker garanterat inte bränna svindyr olja för att torka ned på hösten. Då skall vetepriserna vara minst dubbelt högre än de är nu.

Hur blir vädret den här sommaren ? En likadan sommar som i fjol skulle vara ren katastrof. Att satsa på att skörden blir normal är att ta risker så som vädret har sett ut. Vi har haft rätt sval vår men vissa förutspår att superhettan i Indien skall flytta norrut. Inget vet.

Inte dags att så än …

Nu borde man också besluta om man skall så in mera i vall för nästa år. Vallen ger inga inkomster men den kostar heller ingenting och med höga gödselpriser så måste man så en mindre areal. Diverse klantskallar ger rådet att plöja upp vallen och så vete nu då priserna är höga men man kan lika gärna spela på rulett. Med höga gödsel- och bränslepriser så är insatserna höga och riskerna stora.

Man kan hoppas att det kommer mera biogas så att vallen går åt till råvara. Då får man också en restprodukt som kan användas för gödsling. Men det är ännu i framtiden för det måste byggas upp ett nytt system för insamling, produktion och försäljning av biogas. Vall är mycket bra för våra styva lerjordar.

För ett vanligt företag kan det löna sej att ta risker. Om det går åt fanders så sätter man bara firman i konkurs och startar ett nytt företag men bonden blir av med allting och det är otroligt svårt att börja om på nytt då åkrarna och byggnaderna och maskinerna försvunnit. Det bara inte går.

Så jag fortsätter nog att vara försiktig. De tre viktigaste faktorerna då det gäller skörden är vädret, vädret och vädret. Visst måste man så för att det alls skall bli någon skörd och det är bra att använda litet gödsel också men några större satsningar lönar sej inte. Jag har i många år haft principen att använda en viss pengasumma för gödseln och om den blir dyrare så köper jag mindre. Jag struntar blankt i alla råd att man skall ha en viss mängd gödsel per hektar. Det finns ingen absolut gräns för hur litet man kan använda. Om man sätter mer gödsel så växer det bättre (ifall vädret det tillåter …) och sätter man mindre så blir skörden lägre (utom ifall vädret råkar vara mycket lämpligt).

I höst då man kan se hurudan skörden har blivit så kan man fundera på hur mycket gödsel man kan köpa för nästa år. Men redan nu måste vissa beslut fattas som gäller nästa års sådd. Tyvärr blir det i blindo. Skriva avtal ? Jo, det kan garantera ett visst pris men inte skördemängden och blir den som i fjol så är ett avtal ganska värdelöst.

Nästa skörd tänker jag torka gratis med de nya solpanelerna. Men jag kan inte påverka gödselpriserna. Det enda man kan göra är att så klöver så det finns åtminstone litet kväve i jorden för vetet. Men det är på tre års sikt. Bränslepriset har inte så stor inverkan på vår direktsådd eftersom vi bara kör över åkern en gång men om det kniper så kan vi odla rybs och köra traktorn på rybsolja.

Så jag sitter och hör på Peps Persson med Sicket elände . Den handlar om eländet med Hallandsåsen men passar bra till det nuvarande eländet. Och så svänger den bra. Det är ingen nedstämd låt utan precis tvärtom. På äkta skånska.

Våren har varit kall och går långsamt framåt. Men man vet aldrig om vädret plötsligt slår om. Litet regn – men inte för mycket, litet sol – men inte för mycket, litet värme – men alls inte för mycket så kanske det växer nånting i sommar och kanske man kan skörda nånting i höst och kanske priserna håller i sej till våren. Eller kanske det går precis tvärtom. Sådant är bondens liv. Det man INTE behöver är alla sorters dumskallar som kommer med råd och krav: Gör si och så …

Eller med Peps Perssons ord:

Aah, sicket rysligt elände !

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

8 reaktioner till “Sicket elände”

  1. Häromkring har man kommit ganska långt med biogasen. Stora svinfarmer förser biogasanläggningen med “råvara” genom pipelines på flera kilometer. Jeppos svar på Nordstream 2 med andra ord! Också alldeles intill anläggningen har nya farmer byggts upp. Slakteriet levererar också råvara i form av slaktavfall odyl. Slakteriet har ersatt brännoljan med biogas dit gasen levereras i kontainrar. En annan stor förbrukare är ett stort exportföretag som tar emot gasen direkt genom gasledning. Trafikgas är ett växande område. Som restprodukt kommer biogasslam som används som gödsel på t.ex kornfälten.
    Kornet går sedan som foder till grisarna och cirkeln är sluten! Kretslopp när det är som bäst! Dessutom
    är slammet godkännt för ekoproduktion vilket gör att ekoodlare också har tillgång till gödselmedel utifrån.
    I går kom en regnskur modell större och avbröt biogasslamspridandet. Häktade husvagnen efter VW:n och tog den vackrare av oss med och for till Vasa på middag på resturang Heim tillsammans med sonen och hans fästmö. Allt vi fick på tallrikarna var lokalproducerat, bland annat kom grönsakerna
    från Christers FinneFarm. Kan inte påminna mig att jag någonsin ätit något så otroligt gott på restaurang tidigare. Förrätt, varmrätt, efterrätt, allt smakade förträffligt! Kan sammanfattas i ett ord:
    “smaksymfoni”! Så visst kan våra lokala producenter ta fram råvaror som smakar! Dessutom var det inte dyrare, snarare ngt förmånligare än brukligt!

  2. Jag pratade just med Henrik (sonen) som har köpt gasbil och är grön av avund över hur bra ni har det där. Här i söder så höjde Gasum priserna utan någon annan orsak alls än att de kunde. För man kör inte upp dit och tankar … Lappträsk (vår kommun) hade någon utredning om biogas men de gjorde av med pengarna och det blev ingenting av det. Hoppas någon sätter igång biogasproduktion här för jag skulle ha en hel del vall som råvara.

    Vår trädgårdsmästare har bråttom med äppelträden och köpte färdig mat och så satt vi och uschade oss tillsammans. Man är bortskämd med hemmamat av egna produkter.

    Här har inte regnat mycket men det kommer en skur då och då så mycket att det jäklas med sådden.

  3. Inte i norra Österbotten. Där har det inte stigit för de har lokal produktion.

  4. I dag är det andra dagen som man inte fryser(i finland) det senaste halvåret.

    Har varit i skogen idag och planterat lite(för lite) tallplantor. Var för två år sedan och markberedde och drog in en dikesvall, så det borde planterats ifjol. Fanns nog ca 2-5cm naturplantor men spetsade till med lite länge för säkerhetsskull. Det är en jämn kamp vinden, gräset och älgarna. På ett annat stället har älgarna brutit omkull fyra meters tallar rakt under vindkraftverket senaste vinter.
    Annat var det för när läraren frågade två syskon i lågstadiet varför de var så trött, varpå de svarade papp har skjutit en hare så vi har bärt kött hela natten. Då var det inga problem med utskogsälgarna.

    I stockholmshamn gick tre fyra Hkscan till finland för att hämta hem lite kött. Det börjar bli kris i livsmedelsindustrin däröver kom ett meddelande just. I öst är det heller inte så just i bondesatsningarna från finland .

    De övriga bondbloggarna bör nog skärpa till sig lite nu, något måste väl nu hända på gårdarna nu för tiden.

  5. Händer nog, men ibland för mycket så det blir inte tid och ork att skriva.

  6. Det går bra med Husis också. Förr så skrynklade vi tidningpappret ordentligt först så det blev litet mjukare. Glanspapper från tidskrifter är däremot inte så bra. Men här på landet finns det ju gräs också. Barr rekommenderas däremot inte och alls inte brännässlor :-).

Kommentarer är stängda.