Broddarna bättre

Det var en bra vårsådd men sedan kom det för mycket regn och broddarna började gulna. Jag har väntat och skjutit upp besprutningen eftersom broddarna alldeles tydligt var stressade och mådde dåligt. Dessutom kör jag i år med metsulfuron där till och med användningsguiden varnar för att spruta på stressad brodd. Man får inte använda fästmedel heller för då riskerar man brännskador.

Men nu har broddarna blivit betydligt bättre och jag tyckte att jag kunde köra ut metsulfuronet (motsvarar Ally Classic ungefär). I vårsådden så använde vi mycket litet gödsel – nästan bara hälften av den vanliga givan. Bara på den sista åkern satte vi normal giva för att få såmaskinen tom. Intressant nog ser man inte stor skillnad mellan åkrarna …

Visst finns det tomma fläckar i svackorna men det är en ganska liten yta och det mesta är riktigt jämnt och fint. Ännu i mitten på juni såg brodden ut att vara gul och bränd.

I mitten av juni 2022
I slutet på juni 2022

Förvånansvärt bra har brodden blivit på ett par veckor. Det har varit torrt och hett här men det fanns mycket dagg i växtligheten då jag körde klockan fyra i morse. Det betyder att brodden fått vatten trots att det inte regnat just alls. Då luften är så här varm så innehåller den en hel del vatten (80 % i morse) och på natten då det blir svalare så faller vattnet ut som dagg i ganska stora mängder.

Vårt största problem just nu är baldersbrå. Det finns stora mängder av det efter fjolåret då det knappt fanns något vete alls som konkurrerade. Men det är inte plantor som övervintrat utan det är frö i jorden som grott på våren. Höstbesprutningen med glyfosat lyckades ganska bra. Det finns inte kvickrot och inte heller baldersbrå från hösten – utom en sträng där besprutningen gått fel. På bilden nedan ser man hur allt skulle ha kunnat se ut …

En sträng med baldersbrå som övervintrat

Det är knappast någon överraskning att jag är emot att glyfosat tas bort förrän det finns lika bra alternativ. Det blir helt enkelt omöjligt att få någon veteskörd från en åker täckt av baldersbrå.

Det finns som vanligt en hel del “normala” ogräs men de är inget problem utom tistlar. Jag har nästan varje år blandat med MCPA som är det enda verkligt effektiva mot tistel och nu fanns det så litet tistlar på åkrarna att jag lämnade bort MCPA helt. Möjligen var det ett misstag men vetet är så tätt att det i år borde konkurrera bra.

Om man jämför med fjolåret så är växtligheten mycket fin i år med undantag för ett antal svackor. Och så kommer jag tillbaka till frågan: Gödsla eller inte gödsla ? Med så goda förutsättningar borde tilläggsgödsel ge en bra skördeökning. Men priset på vete är på väg nedåt och om det blir en bra skörd i år så är vetepriset i botten igen nästa vår då jag skall sälja årets skörd medan gödselpriset inte lär sjunka i någon högre grad.

Då man läser Landsbygdens Folk så står nån från Yara och pratar strunt om hur viktigt det är att gödsla mycket just nu. Det är bara Yara som tjänar på att vi använder mycket gödsel och måste sälja till usla priser. Deras “optimala” gödselnivåer är bara optimala för Yara. Jag går gärna 10 euro på minus per hektar i stället för att kasta pengar på dem.

Jag tror jag sparar den gödsel jag har kvar från våren till nästa år. Då får vi se hur prisbalansen har ändrats. Och troligen så fortsätter jag att ge en riktigt låg giva gödsel i vårsådden – årets giva räckte bra till. Troligen sänker jag givan ännu mer nästa år. Det går ju att köra ut mera ifall det behövs. I alla fall måste jag i år köra ut en storsäck bara för att testa den nya (begagnade) spridaren. Då ser jag också hur stor inverkan tilläggsgödsling har.

Riktigt bra i jämförelse med i fjol

Som gammal bonde vet man att det ännu är helt omöjligt att säja hur det går med årets odling. Ingenting är säkert och vetet skall tröskas och torkas och säljas först ! Egentligen borde man dessutom göra av med pengarna också för att vara riktigt säker – vi har ju ökande inflation. Först efter det kan man börja fundera på hur det gick med veteodlingen år 2022 …

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

4 reaktioner till “Broddarna bättre”

  1. Gödsla eller inte? Ganska svårt att avgöra i år. tex. 30kg N kostar ca. 120€, men hur mycket ökning blir det på mängden och kvaliteten? Säljer du först nästa vår kan det hända att du får denna 120€ tredubbelt tillbaks – eller så inte…

  2. Det är ett problem men jag lutar åt att ändra vår vårsådd så att vi sätter mycket mindre gödsel vid sådden. Man kan sedan bättra på ifall det behövs. Gödselpriset kommer att inverka mycket starkt oberoende av vad Yara påstår. Dyr gödsel = mindre gödsling utan vidare. Det finns många faktorer som inverkar och vädret allra mest. Man riskerar inte så mycket om gödseln är billig men stora risker tar jag inte med så stor osäkerhet på både vädret och priserna på vetet. En firma kan ta stora risker och blir det bekymmer så sätts den bara i konkurs. Men med en tusen år gammal släktgård tar man inte risker utan drar i stället åt svångremmen. Jag är bonde – inte företagare av den moderna sorten. Om man får in mycket pengar något år så kan man förstås sätta ut litet mera följande år utan större risk. Det är dumt att odla för överproduktion och så ser det ut att bli igen eftersom vetearealen har ökat och växterna ser bra ut. Så jag tippar på riktigt dåligt vetepris nästa vår.

  3. Fina broddar har du i alla fall. Här börjar torkan göra sitt och på en del ställen är nog hoppet om god skörd ute. Den senaste tidens regn har kommit väldigt lokalt, hos oss just ingenting. En fördel med ekoodling är onekligen att man inte förlorar lika mycket som inom konventionellt när det torkar bort.

  4. De är inte överallt lika fina. De onödigt många regnen gjorde nog sitt. Men jämför man med fjolåret så … Det börjar bli torrt här också och nattens regn gick ned från utlovade 20mm till ingenting alls. Jag hoppas att brodden är så lång att den redan skuggar och hindrar fullständig uttorkning. En storsäck (700 kg) körde jag ut med den nya Bogballen men jag sätter inte mer nu på växterna eftersom vetepriserna går nedåt igen.

Kommentarer är stängda.