På taket igen

I fjol kunde jag stå på någorlunda jämn mark då vi satte ny brädfodring på ladan men nu blev det takarbeten igen i år. Solpanelerna (40 st.) skall upp på uthusets tak. Men först skall de gamla betongtakteglen ner och ny plåt upp.

Det visade sej att betongtakteglen inte alls är så dåliga som jag trott. Med få undantag är de riktigt fina även om det växer mossa på dem. Pärttaket under är också i prima skick – utom där råttorna gnagt hål. Men jag vågar inte montera panelerna på betongtakteglen för jag litar inte att de håller. I stället sätter jag upp “klickplåt” med färdiga falsar som sedan solpanelernas profiler skruvas fast i med klämmor på falsarna. På så vis behöver man inte borra hål i plåten. Jag litar inte ett smack på de tätningar som kommer under skruvarna. Efter ett antal år så åldras tätningarna och taket börjar läcka som ett såll.

Det gamla taket – lägg märker till skillnaden mellan sol- och skuggsida.

Den 19 juli 1950 köpte farsan 2200 röda taktegel som sattes upp utanpå bodvindens pärttak som var ganska nytt .

År 1950: Jag till vänster och Ingmar till höger

Betongteglen är tunga som attan men de har fungerat bra i 72 års tid och var inte alls dåliga än. Vi hade likadana på garaget men där kom det ned snö och is från verkstadstaket och det höll de inte för. Men här på bodtaket får de vara kvar på andra sidan taket.

Det går ganska bra att rada ned takteglen i frontlastaren som räcks litet över takkanten. Men tunga är de – den stora Zetorn går nästan på näsan med full skopa. Betongteglen är i så gott skick att jag inte nänns slå sönder dem utan radar upp dem i väntan på att de skall behövas. Men det skall vara tufft underlag som håller tyngden. En del går till trädgården son kanttäckning men det är inte så många.

Underlaget är färdigt för takteglen behövde ha ribbor med 32 cm mellanrum. Så jag hissade upp plåtarna med skogslastaren. De är lätta men så långa (485cm) att de är besvärliga att hantera för hand.

Upp i det blå …
och ner som en pannkaka !

Den första plåten gled ned från lyftställningen men regnet hade gjort leran blöt och mjuk så det var bara att hissa upp den igen. Men först skruvade jag fast en ribba i ändan så att plåten hölls kvar. All vår början bliver svår …

Den första plåten måste ställas in mycket noggrant för den styr alla plåtarna till ändan på det 23 meter långa taket. Så det gick hela första dagen till att ställa in den plåten. Taket är nu inte rakt precis men det värsta var att det gamla gröna plåttaket var helt snett. Det kastade hela 15 cm från ås till takfot !

Sned skarv

Jag drog in nedre ändan så mycket det gick men måste ända dra ut övre ändan så att den kom utanför den gamla plåten. Där blir det att lappa med en plåtbit. Men jag har lärt mej att inte pruta det minsta på första plåtens inställning för då har man problem i 23 meter (49 plåtar).

Den andra plåten var inte lättare att få dit. I nedre kanten finns en fals som skall ta om takfotsplåten. Enligt monteringsanvisningarna skall man sätta falsen om takfotsplåten och knacka upp plåten med en gummihammare. Det var nog kissan det ! Efter mycket svett och svavel fick jag plåten uppslagen med en slägga … Sedan började jag bryta upp den nedre falsen så att man kunde lägga plåten rakt nedåt. Då klickfalsen tar tag om föregående plåt så sitter den som berg. Anvisningarna var säkert gjorda för montering på ett plant verkstadsgolv och har inte mycket med verkligheten att göra.

Annars verkar plåtarna vara bra. Det är Rautaruukkis Classic D som har litet tjockare plåt än de andra även om den är tunnare än gammaldags plåt. Den skall vara lika hållbar men jag tvivlar på det. Den gamla plåt vi har på gamla folkskolan är mycket tjockare och har dessutom en tjock galvanisering. Allt blir bara sämre – åtminstone med byggtekniken.

Till födelsedagen fick jag en blåsare av min dotter som är en duktig ingenjör. Den använde jag för att blåsa bort en massa skräp och flis från taket innan jag satte på plåtarna.

Blåsare med ackumulator (från skruvdragare)

Under det här taket hade vi förr en tork för säden som senare blev flistork. Därför finns det fullt med skräp under taket. Att borsta och peta bort eländet under ribborna var hopplöst men med blåsaren gick det snabbt. Men sedan var det dags för bastu. Blåsten kom in i vinkeln mellan lada och boda och sedan måste den rakt uppåt …

Använd helst inte en sådan här manick inomhus. Jag hade den också för att rengöra brännhuvudet på flismataren och sota pannan. Efter det måste jag stänga dörren till pannrummet och elda bastun igen. Följande dag låg det ett tjockt lager med sot över hela pannrummet.

Som sagt så fanns det tidigare en sädtork under taket. En massa råttor trivdes fint mellan pärtorna och betongteglen för dit kom inte katterna.

Råtthål

Gnagare är ett gissel på ett jordbruk men nu har vi fyra katter och en kattunge så de har minskat betydligt. Egentligen har vi numera bara möss som kommer in i slutet på hösten – för en kort tid innan katterna tar dem.

Det tar inte lång tid att sätta upp en plåt nu när jag lärt mej hur det skall göras men förarbetet tar desto mer tid. Jag är tvungen att på sina ställen lyfta upp takkanten för den är ganska krokig. Övre väderbrädan och första ribban byter jag också för säkerhets skull. Resten av underlaget är i fint skick. Nu är ungefär en fjärdedel av taket klart med ny plåt.

Nästan en fjärdedel ny plåt

Sedan då plåten är klar så skall profilerna för solpanelerna skruvas upp. De fästs med klämmor i falsarna och på profilerna skruvas solpanelerna fast.

Falsklämmorna längst ned

Falsklämmorna är ganska stora och kraftiga men de skall också hålla i 40 år. Under taket i nedre våningen kommer invertern som skall omvandla 2×900 Volt till 220 Volt växelspänning som sedan matas ut i elnätet om vi inte behöver allting. Men då flera torkfläktar är igång så måste vi nog ta in litet dyr elenergi. Med en fläkt på 11 kW klarar vi oss med egen elström. Det är i teorin och det blir spännande att se hur det går i verkligheten. Närmare 1000 Volt likspänning är inget att leka med så amatörer bör hålla bägge händerna i byxfickorna.

För övrigt så väntar vi på brodden som gulnat betänkligt på sina ställen. Det kom för mycket regn den här våren också. Förr hade vi torra försomrar och regn till hötiden i juli men ingenting är längre som förut. Vi får se om broddarna blir bättre men fläckvis är de redan förstörda.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

4 reaktioner till “På taket igen”

  1. Spara alla taktegel för allt i världen! Jag bodde 1979 – 2012 i ett hus med tegeltak från 1948 och när vi behövde förnya några takpannor var det ett äventyr att få tag i nya. Och de nya var lättare, sköra som bara den och av dålig kvalitet. Alla självutnämnda experter ansåg att vi borde byta till plåttak. Vi putsade bort mossan (ett helsikes jobb) och taket blev som nytt! H Märtha

  2. Vi plockade också ned ett tegeltak på fd lågstadiets nuvarande byaförenings uthusbyggnad i fjol sommar. Felet där var att det var normalt pärttak under och sedan påfyllt med tunga betongplattor.
    Konstruktionen gav vika och plattorna hölls ej mera på plats när trävirket börjat ruttna undertill.
    Det höll väl lite över femtio år i alla fall. Hade konstruktionen varit gjord direkt för tegeltak hade det hållit i hundra år.

    Där i takets nedre kant saknas en byggställning ! Åtminstone en upplyft snöskopa. Nåja så länge man är ung så går allt. På sonens byggarbetsplats i väster så vill esterna och polackerna gör alla “svåra”
    jobb över helgerna för det går betydligt snabbare när när vissa hålls hemma. “ironi”

    Här i trakten så tog aprils värmebölja på istäckta områden hårt på höstsäden, vallar och gräsmattor i gropar och lägre ställen i allmänhet. En plantskola sade samma sak, det var en besvärlig vinter för övervintring.

    En trogen bondbloggsläsare blev jordfäst senaste vecka nittio år gammal. Sina rötter är svåra att lämna. Fast man upphör med jordbruk så finns intresse kvar tills man inte finns kvar.

  3. kompl

    Kornet har också här på en del stället tagit skada av det myckna vårregnet.
    Det har varit förvånansvärt många regndagar och få soldagar. Nu de fyra fem senaste har varit lite bättre.
    Alltså mycket regndagar men i mm inte så farligt, totalt sett.

  4. 22.6.2022 i ofärdens år (parodi på kalles nådens år) pga krig och elände.

    Ja ah vad säger man då när ungarna inte lyder.
    Dottern som ville till armèn och jag avrådde och for i alla fall. Hon kom nu civil som undersergeant och militärpolis. Gjorde en flyttning dagen efter och flög till Grekland där hon skulle jobba som reseledare.
    Resebyrån uppskattade tydligen ledarskapsutbildning.
    Från milin kom tre A4 sidor med bedömning hennes vitsord vägd mot gruppens medeltal.
    Inte ett ord hon var kvinna eller tjänstgjort på främmande modersmål.
    Klar för krig en fyra av fem möjliga. Själv var man b1 jägare med bestående lägerbefrielse, totalt fyra dygn i skogen blev mitt saldo. Blev nära en månad på Tilkka och allergisjukhuset.
    Kan nog rekommendera om någon bonddotter vill åka in och är tillräckligt motiverad.
    Staten står för mat kläder husrum och språklektioner.

    Vädret har fortsatt mulet + 16 och flera skurar regn i dag också.
    Humlor och bin har delvis svultit ihjäl eller annars bara dött.
    Blåbär ser ut att ha misslyckats.

    Talade med en gammal klasskamrat som har tomatodling och det är nog bra om odlingen ens går jämnt ut i år så illa är det. Flera vinterodlare bytte kultur mitt i vintern och det har gett stora skördar som pressar ned priset. Tillika pressas elpriset upp. Det äter upp sig själv.

    I media pratas det hur dyr maten blivit. När jag tankat några liter har man spräng månadens äggkonsumtion med råge.

    De va de.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.