Ny gödslingsteknik (mindre)

Nu har jag testat den nya (begagnade) spridaren. Efter att ha oljat och tagit loss det fastrostade reglaget så fungerade den bra. Nu är det problem med traktorn. Redan i vårsådden märkte vi att maskinen inte hölls uppe utan sjönk ned långsamt. Ventilen till hydrauluttaget läcker alltså. Och med spridaren var det inte alls bra.

Man kan stänga matningen hydrauliskt men sedan går matningen långsamt tillbaka till det ursprungliga för det finns en stark fjäder som drar tillbaka den enkelverkande hydraulcylindern. Det betyder tyvärr att det inte går att köra på det sättet. Antingen måste jag byta traktorns hydraulventil eller sätta in en ny i serie med slangen till spridaren.

Jag körde ut en storsäck (700kg) på en åker där vi i vårsådden gödslade ganska litet. Brodden var inte alls dålig men jag ville se vilken inverkan tilläggsgödsling har. Därför körde jag också vartannat varv med spridaren så det är lättare att jämföra.

Inställningarna fungerade ganska bra enligt Bogballes tabell och någon precisionsgödsling behövs inte. Där det kommer litet mera gödsel så växer det bättre och där det kommer mindre så växer det sämre. Jag kan inte se att “precisionsgödsling” skulle ha någon större betydelse.

Jag märkte också att det är problem att veta när gödseln i spridaren är slut. Man ser ju inte bottnen från traktorn. Det enda var att ta upp bakrutan och höra när rasslandet tar slut. Möjligen måste jag installera traktorkameran bakom traktorn.

Hur ser man hur mycket det finns kvar ?

Det gick bra att installera spridaren men litet spännande var det då jag skulle sänka den för kraftuttagsaxeln kom mycket nära dragkroken. Det går nog men inte om spridaren sjunker in i lös jord så jag har en pall under den då jag ställer bort den.

Kraftuttagsaxeln kommer mycket nära dragkroken

Nu blir det ändringar i vårsådden. Jag börjar sätta mycket litet gödsel då jag sår och sedan kör jag ut mera där det behövs och lönar sej. Då undviker man eländet från i fjol då så gott som all gödsel gick förlorad för det kom just ingen skörd. Det hade inte hjälpt att gödsla mera då heller för brodden var alldeles för gles efter två stora regn. Jag hade kunnat spara åtminstone hälften av gödselkostnaderna. För oss är det absolut största utgiftsposten så i framtiden kommer gödseln att vara först på besparingslistan. Här pratar Yara för döva öron.

Då vi får igång solpanelerna så blir torkningen nästan gratis och med direktsådden så är bränslekostnaderna mycket små. Vi använder alltid eget utsäde – i år var grobarheten 99%. Kvar har vi gödselutgifterna och litet besprutningsmedel som jag också dragit ned på. Gödseln står då för närmare 80 % av de rörliga utgifterna – om inte mer. Lönsamhetskalkylerna som man ser här och där fungerar inte alls för oss. Maskinerna är gammalt skrot som vi lappar ihop och byggnaderna fixar vi också med virke från egen skog.

Förhållandet mellan vetepris och gödselpris är avgörande men det stora problemet är att vetepriset vet man först ett år efter sådden – och nästan två år efter gödselinköpet. Det har visat sej att gödseln håller ganska bra i två år så man kanske måste köpa gödsel på två års sikt ? Men jag har ingen lust att betala dagens priser så inför nästa vårsådd blir det mycket små inköp. Vi har sparat en hel del gödsel så vi måste inte heller betala så mycket på ett års sikt.

Det är förstås enklare att gödsla i samband med vårsådden och då sparar man en körning. Men det går inte åt så mycket bränsle då spridaren klarar av 12 meter.

Nästa stora steg i inbesparingarna är att helt sluta gödsla men det är betydligt svårare så det får nästa generation fundera på. Man kan också fundera på inblandning av kvävefixerande växter. Det närmar sej biodynamisk odling men jag vågar inte lämna bort besprutningen med tanke på de massor av baldersbrå vi har. Jag har också sett hur det ser ut ifall man inte sprutar – det blir bara en djungel av baldersbrå.

Som sagt så har jag funderat på gödsling med biprodukter från gasproduktion men det är tyvärr ganska långt i framtiden här i våra trakter. Österbotten har kommit mycket längre.

Varje år är olika så det tar flera år innan man vet hur det nya gödslingssystemet fungerar. Det är ju närmast nygammalt för visst har det tidigare använts delad giva. Det blev inte till nånting med den lilla tratten som bara rymde 200 liter i jämförelse med den här som rymmer en hel storsäck.

Vi får se hur det går …

Nu skall den oljas in och läggas bort

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

4 reaktioner till “Ny gödslingsteknik (mindre)”

  1. Att spara pengar på att ej förnya utsäde är nog fel ställe att spara på. Sort egenskaper försvinner efter några generationer, sämre kvalitet och lägre skörd som följd. Utsädet borde förnyas helst vart 3 år men minst vart 5. Det är nog många fördelar med delad gödselgiva.

  2. Jag odlar inte alls kvalitetsvete. Priset på fodersäd har ibland varit högre än på brödsäd om man beaktar alla avdragen. Vi har kört med Reno nu i 30 år (eget utsäde) och om skördarna är lägre så gör det inget. För att det skall löna sej att satsa på kvalitet så skall prisbilden ändras MYCKET ! Ingen betalar just nånting mer för kvalitet men de för nog en grym propaganda. Om jag skall sätta ned mera tid, pengar och arbete på kvalitet så skall jag få ordentligt mera betalt för den. Det får jag inte nu.

  3. Jag har haft backspeglar på bakrutan men det blev skärvor av dem och det var inte trevligt alls. Bakrutan är ett ganska utsatt ställe på många sätt. Dessutom har jag redan en kamera som jag använt för frontlastaren för där ser man inte skopans framkant heller. Problemet är att hitta ett lämpligt fäste. Jag har provat olika ställen men de som man ser bra ifrån är mycket utsatta för tak och kvistar och annat. Nu funderar jag på en linjärmotor som kan höja och sänka kameran så man lätt får undan den om det behövs. Förstås kan man sätta fast kameran med skruvtving på kanten till spridaren men då är den också utsatt då man fyller på från en storsäck. Det blir att försöka med olika platser …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.