Sommaren som gått – odling 2022

Pust. Det har varit bråttom precis hela tiden. Orsaken är förstås solkraftverket och takarbetet. Speciellt som planerna måste ändras mitt i allt vilket krävde ännu mera tid och arbete. Men nu börjar det vara dags att dra ihop sommaren.

Vårsådden blev senare än vanligt men inte så sent som i fjol. Likaså kom det för mycket regn som delvis dränkte brodden. Och så blev det alltför torrt i juli men inte så katastrofalt som i fjol.

Det här året har bjudit på en mängd förändringar. Priserna började gå upp och ned – mest upp. Osäkerheten gick så långt att man inte ens kunde köpa gödsel för grova pengar. I vårsådden ledde det till att jag drog ned gödselmängden ordentligt och sparade en del av den inköpta mängden för att inte vara helt utan nästa år. Samtidigt köpte jag en begagnad spridare men använde den bara till att sprida en enda storsäck.

Och vad tror ni hände sen ? Det blev ingen katastrofalt dålig skörd i år (även om den inte var bra). Den enda åker som var usel var Aaltjärri inne i skogen där vårens regn torkade upp för långsamt. Resten av åkrarna gav en hyfsad skörd om man beaktar den låga gödslingsnivån. På sina ställen där vi sått dubbelt (i hörnen) så hade vi till och med liggväxt. Så jag ångrar inte den neddragna gödselmängden.

Aaltjärri där svackorna blev dåliga på grund av regnet på våren

En åker var riktigt bra och det var den tidigare gröngödselåkern. Men den har alltid varit bra (hög mullhalt) och så spred jag storsäcken med spridaren på den. Alla åkrar var mycket lättröskade men den var det ett rent nöje att köra över. Kort strå och ingen liggsäd och inget ogräs.

Jämnt och fint och inte ett ogräs i sikte

Fukthalten var låg överallt även om det kom ett par små regn. Vi började med 16,5 % som gick upp till omkring 20 % efter regnskurarna men det sista vi tröskade var bara 15,5 %. Vi tröskade sent. Alla andra häromkring hade tröskat färdigt vid det laget. Men vi har aldrig haft bråttom med tröskandet eftersom solen torkar billigare på åkern än i torken. Utom förstås då det lovas regn.

Under många år har jag arbetat med att få bort flaskhalsarna och nu kan vi tröska så fort som tröskan hinner köra över åkrarna. Det går att köra upp säden i kalluftstorken snabbare än tröskan hinner tröska. Det har också varit fint att ha hjälp. Vi har varit tre förare så vi kan köra hela tiden om det krävs. Men i år har vädret varit så bra att vi bara kört på eftermiddagarna då säden är som torrast.

I år har det varit ovanligt litet ogräs – så gott som inget alls. Besprutningen lyckades över förväntan. Det fanns en hel del baldersbrå i juni men metasulfuronet tog bort precis all baldersbrå. Troligen hjälpte torkan i juli till att ta kål på det försvagade ogräset. Så rena åkrar har jag inte tröskat på år och dag. Jämför bilden nedan med den frodiga baldersbrån i Broddarna bättre.

Den frodiga baldersbrån från våren är helt död

Att tröska är hos oss tillika förberedelse för vårsådden. Direktsådd behöver kort stubb och litet välhackad halm så jag kör långsamt med bordet så lågt ner som det går. Det är alltid fara för att tröskan tar in jord (mest på mulljordarna) men i år var det så torrt och stadigt att det bara hände ett par gånger. Men man måste passa på hela tiden och lyfta bordet allt emellanåt. Vi har ett par rovfåglar som följer tröskan och kniper sorkar men man har inte tid att se på dem för då kan det gå dåligt.

Vi har en kraftig hack som man kan använda ifall det blir för mycket halm men det kräver en körning till så det försöker jag undvika. Halmen var kort i år så kanske vi klarar oss att så utan att hacka nästa vår. Mest brukar det vara problem på mullåkrarna.

Så här långt har det gått bra (sa han som föll från elfte våningen då han kom till andra) men vi vet ännu inte priserna nästa vår då den här skörden skall säljas. Vi behöver knappt torka alls nu på hösten även om det var ett par dagar med prima torkväder och alltså en massa solenergi. Det enda som behövs är att hålla vetet nedkylt över vintern och det kan man med fördel göra på natten då elpriserna är riktigt låga – ibland ned till 1 cent/kWh eller lägre. På våren torkar man sedan ned de sista procenterna under de soliga vårdagarna med 20 % luftfukt. Och det har jag tänkt göra helt gratis med hjälp av solkraftverket.

Priserna nästa vår vågar jag inte ens gissa så osäkert som det nu är. Inte bara vetepriserna är osäkra utan också gödselns pris är helt omöjlig att förutspå. I värsta fall får jag använda de gödselsäckar som jag sparade på våren. Men kommer det hyfsade priser så köper jag nog litet till. Det gäller inte bara att få inkomster utan man måste också veta utgifterna innan man vet hurudant utfallet av året skörd blev i slutändan.

Vi odlar inte enbart vete utan vår gröngödslingsvall (ca. 6 hektar) blev också hyfsad. Det såg riktigt illa ut på våren med gles timotej och så gott som ingen klöver alls på den styva lerjorden. Men nu till hösten hade det kommit tät och jämn klöver även om den var kort. Så det finns hopp om att gröngödslingen förbättrar strukturen ifall nu klövern övervintrar bra.

Fin klöver i gröngödslingsvallen

Odlingssäsongen börjar vara förbi för i år. Det är bara att vänta till våren då vi åter direktsår i den “såbädd” som vi nu har. Jag hoppas att halmen blir lika spröd som förra våren då det var lätt för såmaskinens tallriksbillar att skära igenom den.

Vi ska inte heller glömma att tröskan höll ihop i år. Inga reparationer annat än att jag före skörden måste svetsa haspelröret som hade sprickor från i fjol. Nu satte jag in förstärkningar i form av L-järn för det är alldeles klart en svag punkt. Henrik som gjorde ren tröskan var också nöjd med att den var så ren på grund av det torra tröskandet. På vissa punkter var den renare än före skörden. Man behövde bara blåsa ren den och eftersom det inte fanns grönt ogräs så måste man inte skrapa just nånting.

Nu är det dags att börja göra allting som blev uppskjutet under sommarens solkraft- och takarbete. Det är inte litet det. Före skörden skulle jag sätta igång flispannan eftersom det blev ganska kallt. Men det gick riktigt illa. Skruven fastnade och satt stenhårt och jag hade tid att ta loss den först efter tröskningen.

Men det är en annan historia.

Arbete med fastkilad flisskruv

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “Sommaren som gått – odling 2022”

  1. Fliseldning ger inte upphov till sysslolöshet eller att driftchefen skulle glömma sina svetskunskaper.
    Finns ännu några fria år men sedan tar eu nog tag i den möjligheten också, kvistar och stubbar är redan i hetluften i byråkratins kvarnar. Tiden får utvisa men riktningen är klar.

    På tal om eu. Efter ansökan fick man gips på sina ägor. Avfall från siilinjärvi för att citera slaget efter 12.
    Efter som älven är laxöringsbärande och nu även flodpärlemusslor som varit på skolning att föröka sig.
    De över hundraåriga hade tappat lusten men nu skall den har återkommit. Åvattnet var av dålig kvalitet på åttiotalet men nu blir det sakta bättre. Rensning av ån har också bättrat till flödet och onödiga storöversvämningar har uteblivit de senaste åren.
    Gipsspridningen gick över förväntan och tydligen hade te centralen vald en bra entreprenör.

    Fick min första störning i bergsvärmen nu i sommar. Det hade blivit luft i köldbärarvätskeslingan.
    Installatören fyllde på och lufta några gånger. Tvångskörning av pumpen i tolv dagar för att få bort alla luftbubblor. Monterad 2016 och nu lite (gratisservice) Jag är nöjd med investeringen.
    Nu är det bara solpaneler som skall hålla ned elpriset och garantera el också i bristtider.
    Brist på mat har man hört om men att det blir elbrist har man inte ens lärt sig i skolan.

  2. Här är sista torken (tror jag iaf) kyld och klar. Skördeninvån för mina kunder har varit bättre än normalt, men hl.vikterna klart under normala, nästan i några fall med darr på ribban till marknadsduglig vara!
    Havren mellan 53-55,5 kg, korn 63-64,5 kg och vetet 77-80,6 kg. Nisse gör ju alltid upp en mängd planer. Fick häromdagen en mycket bra och uttömmande definition av bloggaren “Mats” vad en plan går ut på. Jo, “en plan är till för att man ska ha något konkret att avvika från” Tycker inte det kan sägas mycket tydligare!!

  3. He-he, just det ! Att byta riktning utan en konkret plan är som att svänga tvärt på ett gungfly. På fast mark går det bättre att göra tvära svängar.

  4. Det verkar ha varit mycket stor skillnad mellan vädret i Österbotten och i östra Nyland. Vi har haft mycket torrt (men inte katastrofalt som i fjol).

  5. Hos oss blev nog skörden under det normala. Torkan mitt i sommaren hann göra för stor skada. Men det är stora variationer, av kolleger som har mark runtom i kommunen har jag fått höra att det verkar vara sämst just i vår by. Det stämmer också med mina väderobservationer från sommaren, regnen som vi nödigt behövde då gick antingen precis väster eller öster om oss. Sedan fick nog vi också väta, men lite för sent. Gräset har dock växt bra, till och med mycket bra. Det är väl det vi borde odla här uppe i norr.

    Hektolitervikten verkar ändå bra, jag mätte 57-58 på havren. Det är fullt godkänt för att vara eko. Korta torktider hade vi också, vilket förstås är bra med dagens oljepriser. Torkkollegan har ännu något lass kvar men i övrigt börjar skördesässongen vara avklarad.

  6. Vi fick också under det normala men så hade jag dragit ned gödslingen ordentligt – vi använde ungefär 70 % av det normala som redan det är mindre än det tillåtna. Med tanke på det så var det en hyfsad skörd. Om man ser på de ställen där vi sått dubbelt (hörnen) så hade vi kunnat få en ganska bra skörd vid normal gödsling. Men det var ett annorlunda år på många sätt.

    Gräs borde vi också odla mer men man borde få avsättning för vallen för att det skall gå. En biogasfabrik med vall som råvara skulle vara önskvärd men det tar många år innan det blir verklighet även om efterfrågan ökar. Då vi ännu hade kossor och största delen i vall så var åkrarna i bättre skick. Vall är bra för våra styva leror. Men jag kommer ihåg att torvorna var ett problem då man skulle plöja upp en gammal vall. Såmaskinen hoppade från torva till torva. Med nuvarande maskiner skulle det knappast vara ett problem mera.

  7. Ja vad säger man då
    När bondbloggarna gått i idè
    Vi som ännu läst bonden paavo i ofärdstider och citerat det nu som då under hundra år.
    Nu kan man sätta ord på sådant som inte hänt på flera generationer.
    Tex intet nytt på västfronten är också en bra beskrivning av en situation i svårt läge.
    Oljepriset har kommit lite ned så det går medan elpriset nog kommer att tömma ett och annat konto.
    Brukar tänka på tacitus https://sv.wikipedia.org/wiki/Tacitus
    Det han skrev verkar sakligt och objektivt, så ser man det efter tvåtusen år.
    Finns det ingen som skriver ned det som händer i realtid så finns det inte i framtiden.
    http://runeberg.org/sondag/0294.html

  8. Jo, elpriset kommer nog att tömma fickor, men nog anar jag att det finns en hel del “utnyttja situationen för lite (mycket)extra profit” i det hela också! Att man medvetet inte riktigt utnyttjar all kapacitet som finns för att driva upp priset lite till + ett extra omotiverat påslag.
    Så kan man också fundera om det är fullständigt förståndshandikappade individer som sitter i bryssel i “centralkommitten” när man anser att biobränsle från skogen inte är förnyelsebart. Borde tas ut på ett studiebesök och handgripligen stifta bekantskap med tillväxtkapaciteten i en “vidibåska”! Kom sedan och säg att den inte är förnybar!! Undrar vad för slags “experter” som sitter som beredande tjänstemän i Bryssel? För det är ju från dem som idiotierna kommer, inte från parlamentsledamoterna. Syns som att kriteriet för att var “sakkunnig beredande tjänsteman” där är att IQ aldrig får överstiga skonummern! Dessutom tycks de ha små fötter!
    Här har vi Alholmens Kraft som stor biobränslekonsument och el/värmeproducent och kommunen har byggt sprillans ny fjärrvärmecentral och så kommer några virrpannor i Bryssel och dömmer ut alltihop som “icke förnybart”! Skogsvårdsföreningen köper upp och koordinerar energivirket. Lite har gjort så gott åt skötseln av ungskogar som energivirkeshandeln.
    Nu är läget att energivirket betalas bättre än massaveden hos oss! Betyder att i vinterns 1:a gallring tas bara ett sortiment ,energived! Så mycket enklare både med avverkning och utkörning att slippa plocket!
    Räknar man värmevärdet på tall så kan man utan att blinka klyva A-stocken, rotblocket till ved för den
    ger mera värme än skogsindustrin betalar för den , speciellt med dagens el- oljepriser!!
    Men, kan nog komma att bli varmt utan ved iaf med östgränsen vidöppen och ryska “sommarstugeägare” längs västkusten med bryggor som nog minsann håller för en roddbåt och antenner på villataken som man nog säkert ser bra TV med!

  9. Läste du vad Nicke Torvalds skrev i Landsbygdens Folk ? Han påpekade att man utan vidare kan fortsätta bränna all sorts ved och att all sorts biomassa fortfarande räknas som förnyelsebar. Det enda som skett är att man delar upp biomassa i primär och sekundär. Orsaken är att vissa länder har litet mystiska stödsystem. Men diskussionerna fortsätter ännu om den saken. Ett problem är att massaindustrin vill ha bort energivirket så att de får billigare råvara men det har de inte lyckats med. Hela energipolitiken är riktigt virrig just nu och man vet aldrig om oljebolagen lyckas få igenom att oljan blir förnybar …

    Jag tänker fortsätta att elda med flis och det minskar inte på massaveden för vi har grymma mängder med osäljbara rester som vi inte orkar bränna upp på något sätt. Visst finns det efterfrågan på ved men det skall vara torr prima björkved som vi inte eldar med själva. Vi eldar bara med sådant som ingen skulle köpa till något pris. Det finns alltid virrpannor som föreslår allt möjligt tokigt men man ska inte bry sej om de förslagen. Det är bara prat för att samla röster.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.