Bondemode 2023 (1941)

Jag förföll i fjol till att köpa moderna arbetsbyxor för 150 kronor på JULA. Visst gick de an för det priset men inte var de lika bra som svenska arméns modell M/59. Tyvärr börjar mina ÖB-byxor (ÖB=Överskottsbolaget) vara rätt så slutslitna – lappade med tre lager. Fler lager går inte för symaskinsnålarna börjar brista.

Egentligen gillar jag vadmalskläder bäst. Vadmal (valkat ylletyg) är väldigt tålig och varm även om den blir litet blöt. Då blir jag tvungen att gå tillbaka till M/39. Jag har haft två jackor av vadmal (M/39 som moderniserats till M/58) men de är nu också nästan helt slutslitna.

För ett antal år sedan så köpte jag upp en hel del från ett lager i Arboga men arbetet sliter så jag tänkte fylla på lagret. Det var inte så lätt. Friluftsmänniskor gillar skarpt de gamla armékläderna och snart finns det inte mera att köpa. De är både bekväma och tåliga.

Det gick ännu att få äkta M/39 över näthandeln men jag fick söka igenom nästan allt. Jag hittade äkta vadmalsjackor M/39 som har två bröstfickor medan M/58 inte har det. Bröstfickorna är viktiga då man använder snickarbälte för de nedre fickorna blir bakom bältet.

Bondekläder modell 1941

Det par byxor som jag använt i verkstaden är från 1941 (innanför byxliningen) och nummer 104U. De är litet för stora men det är bra så man kan kröka sej utan problem. Och varma är de. Litet för varma för sommararbete så jag köpte ett par M/59 också. Fast på sommaren kan jag använda de gamla byxorna som har en hel del luftanhål

Vällappade sommarbyxor M/59

Man ska inte kasta bort nånting utan lappa. Det har jag gjort men nu börjar det vara svårt. Värst är det om fickorna går sönder för då tappar man verktyg och spikar och allt möjligt. Så länge byxliningen och fickorna håller så går det nog att använda dem på sommaren. Takarbetena undantagna för då spricker byxbaken om den är mycket sliten.

Som liten så beundrade jag “rotabisana” som gick i gamla lappade kläder och nu börjar jag snart närma mej mitt barndomsideal :-).

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

4 reaktioner till “Bondemode 2023 (1941)”

  1. How nice Nisse! Bara “catwalken fattas”! Här har varit skogsarbete de sista veckorna för hela slanten. Idealiskt att hugga bort björkar som irriterar granarna med temperatur runt 0:an och göra ved av dem.
    Med björkar som står lite öppet så klyver Naarvan dem i 2 bitar, men riktiga skogsbjörkar som är tätväxta far i både 5 och 6 bitar. Egentligen fattar jag inte varför det funkar så för klyvkilarna går ju ganska mitt i. Tydligen ngt med hårdheten att göra. Densamma Naarvan har fungerat perfekt så när som på att jag har en liten hälsning till monteringen! I 2 cylindrar har innerkolvarna lossnat pga att de inte fästs varken med spärrskruv eller lim! Väntar bara på att de övriga kolvarna får samma syndrom! Gallringen där jag håller till kan ställvis vara lite terrrängutmanande med stenar , höjdskillnader osv
    men kan inte annat än beundra gamla 390:ans terrängegenskaper. Trodde i tiderna att Valmet 455:an var en någorlunda traktor i skogen jfr med 390. Hade dem sida vid sida men valmeten i skogen. Gungningsvinkeln på framaxeln på vallen var mycket större än på 390 vilket man i första hand kan tycka är en bra egenskap men när det riktigt lutar tar stopparn emot på 390 (jfr hydrauliskt framaxellås men mekaniskt automat!) och i kombination med 100% kuggspärr på alla hjul så är det nästan så att det är mera modet mellan ratten och ryggstödet som sätter gränsen än maskin. Vagnen, 8 tons Jusmara med 60cm:s frigång och lastbilsdäck på boggien följer efter dit traktorn far.
    1:a gallring är som att klippa grisen och tro att man ska få ull! Något rotnetto att tala om ska man inte räkna med men mera som en investering för framtiden. Bråttom ska man heller inte ha utan det får ta den tid det tar bara det blir bra. Hellre lite på tätare sidan än för glest. Eller som grabbarna sa åt brudgummen inför bröllopsnatten i Nedervetil: ” Ny håsar int du naa så du får tvillinga!!”

  2. Tack Nisse för ditt inlägg om gödselpriser. Jag var då, just på väg att beställa gödsel för över 800 eur tonnet, men såg vad du skrev och satte is i hatten. Återförsäljaren tog idag kontakt att priset hade sjunkit till 627 eur tonnet.
    Man funderar nu om man ännu borde vänta.

  3. Hmm, vad var det för sort ? Y20 borde redan vara nere i 550 euro ungefär. Där finns ännu luft för i Tyskland är de nere under 500 euro och internationellt kring 350 euro (men så kommer frakt till). Inte vet man hur det utvecklas men det lär finnas gott om varan så det talar för att priset inte stiger. Kali är däremot dyrt ännu så de sorter som innehåller kali kan vara ganska dyra.

Kommentarer är stängda.