Mer otur än man behöver – del 2

För många många år sen jobbade jag en sommar på dåvarande Yttermark Andelshandel. Det var 1984 i dataålderns begynnelse. Där berättades en historia om att man beställt 20 par arbetshandskar från SOK via datorn och dagen därpå hade nån ringt upp från SOK och velat bekräfta att man faktiskt skulle ha 20 bytestraktorer till lager i Yttermark.

Nåväl.

I min förra blogg berättade jag om min lilla reservdelsincident med växtskyddssprutan. I slutet undrade jag över när man kunde vänta sig att få hem delen som var sprucken och hade väl inga större förhoppningar om ett snabbt tillfrisknande. Händelseutvecklingen som följde på det var minst sagt komisk.

Jag vill redan i detta skede göra tydligt att jag är helt införstådd med att tabben var min egen. Ingen skugga skall falla varken över reservdelsförsäljaren eller affären. Dessutom blev det en verkligt “slutet gott – allting gott story” Tror jag.

Det handlade alltså om en koppliknande tingest som där blandarinställningen sitter fast på sprutan. En plastgrej som av någon anledning fick en liten spricka, dock tillräckligt stor för att inte hålla tätt. Det fanns inte något sätt att koppla förbi blandaren så där stannade som sagt växtskyddet för min del – mitt under högsäsong.

När jag skrev förra bloggen hade alltså delen beställts från Tyskland eftersom den inte fanns i lager i Finland. Detta tyckte jag var både märkligt och irriterande att en såpass vanlig del inte fanns i lager i Åbo. Men förklaring skulle komma.

IMG_20160705_222334

Här är den trasiga koppen lossmonterad och uppställd för porträtt.

Tisdagen blev onsdag och någon del syntes inte till. Torsdag halva dan ringde reservdelskillen upp mig och berättade att ett pikapaketti nog kommit från Tyskland, men att jag kanske ändå inte skulle förvänta mig att bli riktigt nöjd.

Det som fanns i paketet var nämligen bara den gula klisterlappen som visar skalan.  I detta skede började jag bli irriterad ända tills jag kom på att det ju nog var jag som pekat ut reservdelen i spängskisserna på affärn. Jag hade bara varit nöjd med en pil som visade på burken och försäljaren hade skrivit upp nummern och beställt via något dataprogram.

Det som sedan var bra både för nerverna och framtidens förtroende för märket var att med rätt reservdelsnummer var leveranstiden 20 timmar, något som jag i dagens reservdelsinferno är jättenöjd med.

Det som jag däremot gått omkring och småskrattat åt nu i en vecka är vad den reservdelspackare på Amazonfabriken egentligen tyckte när han packade ner ovanstående gula klisterlapp och skickade som snabbleverans till Finland, där det då tydligen fanns en jordbrukare vars sprutande hade avbrutits och inte kunde få en fortsättning före han fick en gul klisterbild med inställningsskalan till blandaren på.

Det får vi aldrig veta men obemärkt gick det knappast förbi för honom.

Vad menade jag med ingressen då? Jo, när hela reservelskedjan bara består av nummer och aldrig något namn så kan det bli hursomhelst. Här är ingen tillverkare nämnd och ingen glömd idag.

Fadäsen gjorde hur som helst att jag missade en vecka och en dag växtskyddstid i år och med det följde ju nog lite bekymmer. Mycket sen ogräsbesprutning tätt följd av onödigt sen sjukdomsbekämpning i kornet, och utebliven sjukdomsbekämpning i vetet blev resultatet. Dessutom hade sprutspåren hunnit växa fast så det blev nog lite virrvarr med körandet i åkrarna också.

Resultatet får vi se sen. Men hur som helst – inga fler haverier dan före midsommar. Påminn mig om det om jag skulle råka glömma.

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!

3 reaktioner till “Mer otur än man behöver – del 2”

  1. Och priset på klisterlappen var ca det som är kändes realistiskt att betala för koppen 😉 ?

  2. Som jag meddelade dig tidigare så skulle du nog fått låna min kopp under tiden jag gästade frugans släkt i yttermark på midsommarafton. ?

    Just den koppen har jag också bytt. Om sprutan står kall under vintern lönar det sig att släppa efter bulten som håller ihop blandarmojängen eftersom det verkar uppstå någon form av spänningar i blandaren när det blir kallt.

    Kanske fanns komplett kopp med tarra i lager i Finland? Det var antagligen den udda brådskande tarrabeställningen som föranledde pikapaketti från fabriken ?

Kommentarer är stängda.