5 juli, 2016 av Nisse

Bonde – inte jordbrukare

Mindre än någonsin känner man sej som ”jordbrukare”. Åkrarna gulnar och priset på vete är uselt. Så nu får man verkligen vara ”bonde”. Skillnaden ser jag i att bonden sysslar med naturahushållning (med litet moderna inslag) och mångsyssleri medan jordbrukaren deltar i det nutida samhällets arbetsfördelning inom ett ganska smalt och specialiserat område. Som är ganska så olönsamt.

Som jag mången gång påpekat så får man rätta munnen efter matsäcken och då inkomsterna är dåliga så måste man spara på utgifterna och göra allting själv. Veteodlingen är lindrigt sagt olönsam – det är bara Yara som förtjänar på den. Så jag satsar inte på jordbruket utan bara på skogen och så verkstaden förstås. Verktyg är mycket lönsamma investeringar som kan betala sej redan på ett arbete.

Just nu har jag den nya lastaren utanför verkstaden och skall snart köpa åtskilliga kilo med svetselektroder och många hundra kilo järn. Nästa vinter tänkte jag ta ut en hel del virke från skogen. Det blir inte rent netto men om jag får lastaren betald med en vinters skogsarbete så är det inte så illa. Den skall användas i minst 30 år framåt.

Det såg ganska hoppfullt ut i våras efter sådden. Brodden kom upp jämnt och fint och klarade med ett nödrop det stora regnet i maj (42 mm). Då jag sprutade mot ogräs så såg det ännu relativt snyggt ut men så kom det andra stora regnet (också kring 40 mm) och då klarade brodden inte sej mera utan började gulna. Inte så underligt för det stod vatten i svackorna på åkrarna. Vi har alldeles för platta åkrar och i kombination med styv lera som inte släpper igenom vattnet så går det illa om det regnar mycket på försommaren. Bäst klarade sej de duntar (små kullar) som det vanligen inte växer nånting på. Nu borde man ha haft svagt lutande åkrar.

DSCN5769

Bilden ovan är tagen 4 juni och det ser inte så illa ut. Men vad en hårt packad yta kan ställa till med syns på nästa bild som visserligen är tagen på en körväg men den visar hur litet gödselmedlet rör sej i hårt packad jord. Gödselbillarnas antal är nämligen bara hälften av utsädesbillarnas så gödseln finns mellan varannan rad.

DSCN5805

Och första juli såg det riktigt bedrövligt ut på sina ställen. Men inte överallt. Det är grymma skillnader i brodden. På sina ställen är den gul och har drunknat medan den alldeles invid kan vara hög och frodig. Tyvärr finns det alltför mycket av den dåliga arealen. På nästa bild ser man hur skarp gränsen kan vara.

DSCN5889

Som av bilden synes så har jag kört tvärs över gränsen så det är absolut ingen skillnad i såmängder och körning. Det måste vara ytan som är mycket tätare på lerjorden än på mulljorden (det här är ett skifte med bäggedera).

Så man borde förbättra strukturen över hela åkern ? Visst, men vad kostar det ? Med de här vetepriserna (124 euro) så har jag ingen lust alls att sätta ned resurser på åkrarna. Jag förtjänar mycket mer på att svetsa ihop en ram till lastaren i stället. Det är nog till skogen som resurserna går nu.

Och så kunde man bli klöverodlare … Man får inga inkomster på det men behöver inte heller betala en massa åt Yara. Då vi hade kossor så skulle man varit riktigt nöjd med den här synen. Klövern har växt så vilt att den börjar lägga sej.

DSCN5881

Nu regnar det så smått hela tiden och det har blivit verkstadsarbete. Åtminstone kan man glädja sej åt att svalorna fick ordentlig tillökning – i fjol så tog sjååråna (skatorna) nästan alla svalungarna. Jag har inte kunnat ha bilen i ladan för svalorna har ”målat golvet” ganska ordentligt men då de flugit ur boet så kan jag åter börja använda ladan. Beklagar den dåliga skärpan men det var mörkt under taket och med lång slutartid så blev det litet skakigt.

DSCN5898

Tofsviporna fick också god tillökning. Då jag sprutade så vimlade det riktigt av tofsvipor på en åker.

 

Etiketter: , , ,

6 svar till “Bonde – inte jordbrukare“

  1. Innovation skriver:

    Kanske du skall slå dej på svalodling – svalbo lär vara omtyckt mat bland en stor folkgrupp?

  2. Nisse skriver:

    He-he, jag tror inte de vill ha våra svalbon. Och en par tre bon räcker inte långt …

  3. Johnny skriver:

    Har du märkt om det är någon skillnad på direktsådda och plöjda åkrar med hur regnen har påverkat. Direktsådd fungerar väl bättre med torr försommar och plöjning med regnig försommar?

    Det är intressant med hur jordarten påverkar odlingen. Överlag så är lättare jordar enklare att bruka och odla men får man en bra start på lerjord så ger den bättre skörd.

  4. Nisse skriver:

    Jo, du har alldeles rätt. Om man plöjer så luckrar man upp leran ganska djupt (över 20 cm) och det kan vara illa för brodden under torra försomrar men bra under våta. Och tvärtom för direktsådd. Vi har tidigare haft väldigt torra försomrar här som det gamla ordspråket ger vid handen: ”Allt regn före midsommar går direkt i bondens lada”. Men det har varit många våta försomrar på senaste tiden. Tidigare minns jag att brodden led av torka men nu lider den av väta.

    Lerjordarna är bördiga men också väldigt känsliga för vädret. Jag minns en åker som vanligen är urusel men ett år var vädret perfekt för den och skörden var dubbelt så stor som på de andra åkrarna.

  5. Anonym skriver:

    Räknar du att din egen tid är gratis när du tycker allt lönar sig att göra själv?

  6. Nisse skriver:

    Jo, faktiskt. Alternativ 1 vore att göra nånting annat som ger inkomster men då måste jag betala skatt och betala åt nån annan med beskattade pengar för att få jobbet gjort här hemma. Jag jobbade i 35 år på annat håll men räknade snabbt ut att det var mera lönsamt att ta ledigt från jobbet och bygga själv (då vi byggde hus åt föräldrarna). För att det skulle ha lönat sej att betala åt nån annan så borde jag ha haft tre gånger högre lön än jag hade.

    Alternativ 2 är att ligga på soffan och spotta i taket. Ingenting för mej.