Midsommar

Åländsk midsommar 🙂

Midsommarafton i geta

Det här är midsommarstången i Geta. Stången har precis just rests och de villiga händer som rest den, håller på att samla ihop alla attiraljer. Och nu får den stå där, i all sin prakt. Med färggranna kronor, sin timglasformade lövning, sin fäktargubbe, segelbåtar och allt vad som hör till en äkta midsommarstång på Åland. Rätt så ensam kommer den att få stå där och fäkta och snurra, tills i nästa år, men då tar eldsjälarna igen ny fart i god tid, planerar, binder kronor, syr segel och så vidare…

Dånöborna reser en egen midsommarstång

Midsommarstången på Dånö

Dånös midsommarstång har inte de färggranna kronorna, utan här är det kransar av blommor och blad. Men alla de viktiga ingredienserna finns även här. På Åland kan man inte resa en midsommarstång sådär huxflux, alla viktiga ingredienser måste finnas, och alla detaljer har en lång historia bakom sej.

Den lilla gröna/blåa figuren vid stångens fot är jag. Bilden togs lördag eftermiddag, och just då råkade det sej att det mulnade till. Före var vi ut och åkte runt och tittade på midsommarstänger i kombination med lite ”bondespionage”. ”Man måste ju hålla koll på om kollegorna också har lika mycket ogräs i sina åkrar” 😉

På vår rundtur kunde vi konstatera att vädret minsann kan vara ombytligt, ena stunden var det sol och varmt och några km bort öste regnet ner så vindrutetorkarna fick arbeta ordentligt för att man skulle se vägen, och igen någon km längre fram var vägen torr och inte en regndroppe i siktet.

Vävborttagning.

Kunde i morse notera att väderprognosen ändrats i en torrare och varmare riktning än vad som tidigare utlovats. Och eftersom de första planteringarna börjar närma sig skördemognad så var det dags att ta av täckväven.

Kanske dags att ta av täckväven?

Ännu idag och i morgon utlovade prognosen risk för (eller i mitt fall chans till) regnskurar. Märkligt att meteorologen oftast pratar om risk för regn då det många gånger är högst önskvärt med väta?
Det är inte ovidkommande i vilka förhållanden väven tas bort ty fel tidpunkt kan spoliera skörden helt. Plantorna under väven har ju haft en relativt skyddad tillvaro och är inte van med blåst och den ökning i avdunstningen som sker när väven avlägsnas, en stressfaktor som bladytan och rotsystemet inte är anpassat för. En alltför stor och hastig förändring kan bland annat leda till kantbränna och ruttnande kålhuvuden. Stark sol kan förorsaka solbränna och lämnas väven på för länge får man alltför lösa huvuden som inte håller speciellt länge i handeln. Optimalt vore att ta bort väven när det regnar men då är den så tung att den inte går att hantera. Borttagning av torr väv just innan regn och med molnigt väder en par dagar framåt är vad man eftersträvar. Inte helt lätt med andra ord.

Väven lyftes av planteringen....
....och rullas till en boll. Utmärkt träning inför vinterns snöbollsrullning med barnbarnen 🙂

Regn har jag ännu inte fått efter dagens borttagning men det är i alla fall mulet, relativt fuktigt och inte alltför varmt så månne int det går vägen……

En viss skillnad är det nog emellan det som odlats utan eller med väv.

Ogräsbekämpning.

All diskussion om Nisses ogräsåkrar fick mig att, i stället för aviserad grillning i myggrik berså med frugan, sätta mig i traktorn för att fräsa om bäddarna på midsommarafton. Marken var nu lämpligt fuktig för att fräsen skulle göra en lagom struktur, det vill säga inte för våt så att jorden degar sig till klumpar som när de torkar blir hårda som betong men inte heller så torr att jorden finfördelas för mycket. Ogräsen var inte heller ännu för stora så en hastig fräsning var tillräcklig för att få dem att vissna. Trots att jag kunde hålla bra fart (6-7km/h) så tog det närapå 2 timmar att fräsa igenom alla tillsvidare oplanterade bäddar.
En extra bearbetning så här emellan minskar ju på ogrästrycket senare i sommar vilket är viktigt då jag inte använder herbicider (ogräsgift) i kinakåls- & sallatsodlingen. Bäddarna kommer alltså att fräsas ännu en gång innan planteringen.
Noterade också att kålrötterna grott och att jordlopporna gillade det så efter fräsningen var det bara att koppla i sprutan och ge dem en omgång.
Så mycket midsommarfirande blev det alltså inte i år heller. Och lika bra det. När jag vid soluppgången gick till sängs kunde jag göra det med vetskap om att ogräsen och lopporna fått sitt. Och då sover jag gott 🙂

Odlingsbäddar före (mitt i bild) och efter (till höger och vänster) bäddfräsning.

Elfte

Jaa-a vet ni. Den här midsommardagen kunde inte ha börjat bättre. Antte ringde kring halv 7 och sa att han just har dragit ut en livslevande KOKALV från Luppa!!!!! 🙂 Helt otroligt, hennes elfte kalv! Vi var redan säkra att något gått på tok, då ingenting började hända. Ibland tyckte man att juvret lite hade ändrats och ibland att man såg en liten spark. Men då nu veterinären kände på henne så sent som i onsdags och konstaterade att hon var tom, var vi ju ganska säkra på att allt hade varit inbillning.. Det är dock svårt,ja nästan omöjligt, att bestämma dräktigheten på en gammal ko då allt ligger så ”djupt” i henne. Så vi gav inte upp allt hopp,utan veterinären gav en igångsättningsspruta åt Luppa och här är resultatet:

Glad Johanni!

I år blir det Kalles första midsommar någonsin och min första helt lediga midsommar sen dess som jag blev bonde. Visserligen är det inte frågan om längre än 6 år, men onekligen känns det lite konstigt.

Nästa på agendan är bastubadning ner vid stranden, sedan lite grillning och gott sällskap. Men allra först ska de övriga försöka fånga in våra kvigor som fick lite extra spratt i benen…! 😉

Trevlig midsommar åt Er allihopa! 🙂

Bevis på förändringar!

Efter att vi bara har sågat, skruvat och rivit ner saker i det gamla svinhuset har äntligen uppbyggnaden påbörjats och man kan ätligen börja se några förändringar. Här kommer några bilder, bevismaterial, förändringstid ca 1 år. Bilderna tagna från den äldsta avdelningen, men med några meters skillnad.

Avdelningen med djur:

Avdelningen tömd på inredning:

och en bild tagen idag på eftermiddagen

lite har det ju ändrat 😉