En gammal bekant som jag inte vill träffa igen dök upp här hos oss i kväll. Det var Kölden som hälsade på igen. -20 återigen och Husbonden morrar.
Det blev alltså innejobb i kväll. Det innebar att de obligatoriska odlingsplanerna för inkommande säsong nu är klara. Det innebär alltså att man skriver ner vad man har för planer inför säsongen, vad man skall så var, hur man tänker gödsla etc etc. Detta är ett krav från myndigheterna men också en viktig hjälp i egna lönsamhetskalkyler. Jag är lite av en räknenisse, sköter tex bokföring och deklaration helt själv och vill ha stenkoll på lönsamheten, dvs vad som lönar sig bäst, hur mycket det lönar sig att bearbeta jorden och hur mycket gödsel man skall använda och så vidare bortåt. Säsongen i år blir 10 ha ryps (Eos), 15 ha vete (Zebra) 5 ha landskapsträda och 5 ha havre (Belinda). Havren lönar sig inte men den funkar bra för att bryta sjukdomar som lurar på vetet. Om det bara skulle gå så skulle jag odla ryps på hela arealen, men det går inte att odla ryps mer än vart fjärde år på samma skifte. Även detta pga växtsjukdomar.
Det är jätteroligt att experimentera sig fram med olika tekniker och spela med metoder. Man kan plöja eller direktså, man kan gödsla maximalt eller bara litet, man kan så grunt eller djupt, man kan så tidigt eller sent, osv osv och kontentan av detta är att dom ca 45 odlingssäsonger man förhoppningsvis håller på med detta är alldeles för lite för att man skall hinna lära sig detta yrke!
Kategori: Bondbloggen
Stark hjälpreda
Inte skulle det bli nånting av skogsarbetet utan min starka hjälpreda: Belarus 825 turbo med lastare och fjärrstyrd hydraulisk vinsch:
(klicka på bilden för att förstora den)
Weimers hydrauliska vinsch (Sverige) är radiostyrd och styrningen fungerar verkligen (jag var litet misstänksam förrän jag testat den). Vinschen är den svarta grejen på övre bommen och en vajer går via två block till nedre bommen – titta på kroken som hänger där till höger. Givetvis har jag själv byggt fästet til vinschen – av 15 mm järn så det håller nog.
Inget mera stönande och vippande så ryggen bryts av. Den här drar omkull träden bara man trycker på knappen. Men om det är hård motvind så skall man inte ens försöka – ett träd som är 30 meter långt far dit vinden blåser oberoende av vinsch och traktor …
Matpaus
Avvänjning
Idag skall jag göra lite smärre ombyggnader i ladugården för att senare kunna avskilja de kvarvarande kalvarna från sina mammor. Det är en rätt känslosam tillställning, för kor har också moderskänslor och är oroliga för sina avkomlingar när de försvinner. Tyvärr hjälps det inte, kalvarna kan om de utvecklas tidigt bli könsmogna så småningom och jag vill inte ta risken att tjuren hinner betäcka dem när de är så här små. Om det sker kommer de att kalva vid c. 15 månaders ålder vilket rent utvecklingsfysiologiskt är det alldeles för tidigt och inte helt ofarligt heller.
Spännande liv
Jag är inte riktigt av samma åsikt som Kalle. Han har inte direkt haft ett händelselöst liv precis – med frost och elände. Bondelivet ÄR ganska spännade för man vet aldrig när nästa katastrof står vid dörren. Och nyheter är ju nuförtiden enbart dåliga nyheter och det kan vi nog erbjuda …
Tillsammans med brorsan fällde vi träd på veckoslutet (vi har inga lediga dagar). Det var de allra största som vi har i skogen och en del måste man gå två varv runt stammen med motorsågen för att få fällda … Det är minsann inte ofarligt och det gäller att ta det lugnt och vara noggrann med vartåt trädet lutar, vartåt kvistarna tynger det och vartåt det blåser. De är så stora att det är lönlöst att försöka fälla dem åt “fel” håll – nästan. Sedan jag fick den fjärrstyrda hydrauliska vinschen kan jag helt kallt dra omkull träden (efter att ha sågat av det mesta). Nåja, inte hur som helst men nog gör det arbetet mycket mindre farligt och mindre ansträngande än att bråka med vippjärn och fällkilar.
I dag åkte jag också till Borgå efter en ny motorsåg som skall ersätta den gamla Jonsered som vi kört med i 25 år nu. Visst har tekniken gått framåt men inte är den mycket starkare än den gamla fast den nya är lätt att starta. Den gamla skall inte alls skrotas utan jag sätter in nya membran i förgasaren och så har vi en reservsåg – det behövs alltid.
Chaaaaampaaaaagne
…. uttalat som dom ropar vid F1-loppets prisutdelning 🙂 Det är nämligen så
att igår var det exakt två år sedan jag och mina fyrbenta flickor flyttade
till Heisala. Så det var ju värt att fira med lite champagne och
jordgubbstårta. Tiden går fort då man har roligt!
Men inte blev det för mycket av det goda, för idag har jag varit på en
utbildning gällande juverhälsan hos korna och hur man förebygger problem med
den. Intressant ämne som man aldrig blir fullärd om. Vi hade en
utomordentlig och motiverande föreläsare, så det kändes som om man faktiskt
lärde sig något nytt.
Nu blir det pizza och sedan OS!