Dom där ute…

…som inte ännu hunnit ut….

Jag hade så planerat in att några skulle få lamma ute. Nu kan jag bara stå och skratta åt mej själv. Ha ha ha, så bra det gick med det då! Känn ironin flöda…

Nu har alla lammat och ingen hann ut. Den sista lammade igår, samma dag kom jag hem efter några dagar i Geta. När jag kom hem på kvällen vid 21.30 – tiden, hade jag bara tänkt gå hem och sova, men det blev inget av det inte!  För det första var alla ungtackorna som skulle vara i hagen runt fårhuset helt på villovägar och mötte mej i stranden… På fel sida om staketet… När jag kommer upp till fårhuset och stänger in dem i en kätte, är pappa där och agerar barnmorska…

När han kom till fåren på kvällen hade sista tackan lammat ett lamm som var torrt och hungrigt och skenade runt, följande lamm hade svängt sej på tvären så det hade han fått dra ut. När jag kom till fårhuset låg det lammet pustande och flämtande medan det blev tvättat. Frågan var om det skulle komma fler lamm?

Med finskor och kläder var det bara att trampa in bland blod och geggamojjor och se till att lammet som var uppe och sprang började få i sej mat och så hjälpa till lite att få igång det lilla utdragna lammet.

Tackan var vid det här laget ganska slut, vem vet när hon hade börjat med sin lamning… Så hon fick återhämta sej en stund och ta vara på sina två små. Under tiden gick vi, jag och Mathias ner till stranden och hämtade våra kassar som vi lämnat där när vi mötte ungtackorna på fel sida om staketet. Det är bara att släppa allt man har i händerna när fåren är på rymmen… Så när vi hade kommit upp med våra kassar, bytte jag jacka och skodon och så gick vi ut till fåren tillbaka och då tänkte jag, att det nog är bäst att kolla om tackan har fler lamm.

Det hade hon, men det låg också helt konstigt och jag bökade på en bra stund innan jag konstaterade att lammet låg med vänster bakben uppåt, bakåt och huvudet svängt bakåt. Efter lite möblerande med lammet så att benen började ligga någorlunda rätt så kom det ut riktigt lätt, men det var dött.

Sista lammningenMed eller utan finkläder, jobbjackan på och så byker man 😉

Äntligen kunde tackan koncentrera sej på sina lamm, det två som mådde bra. Men vinglig var hon och helt slut. Jag fick hjälpa henne upp på benen. Hon fick lite extra ett och annat och så började lammen söka sej att dia och jag kunde konstatera att vi nog inte skulle komma i säng i tid… Det hade vid det här laget farit för länge sedan, men det som skall göras skall göras, sen får klockan vara vad den vill. Skulle jag ha varit ensam på farten skulle jag ha blivit kvar en stund till och se hur det börjat gå för dem alla tre, men nu hade jag en smågrinig och fruktansvärt trött femåring med mej, och klockan var en bra bit över 23, så det var bara att gå hem och hoppas på det bästa…

Idag morse, när jag kom till fårhuset var det två lammen pigga och krya och tackan hade återhämtat sej riktigt bra 🙂

Så, nu äntligen kan jag sätta punkt för lamningen 2012

UT!

De senaste dagarna har jag satt ut får… Dom ska få gå ute här på hemholmen ett tag först och vänja sej, men småningom skall de köras ut till sina sommarbeten. Jag sätter ut dem lite i olika etapper beroende på hur kavata lammen är. De som är lite små får vara inne ännu och får uteträna lite senare, nu först var det den stora gruppen med de största lammen som slapp ut. Att få ut fåren ur fårhuset är inte alltid så jättelätt, i synnerhet en kätte hade jag lite knepigt med att få ut, då jag måste ta ut dem via lilla dörren…

Kom kom, 🙂 nu äntligen får ni gå ut! Jamen kom kom! Agneta, du som har lite större förstånd och vet vad som är på gång, kom nu!

Nå, ni får gå ut när ni vill, jag lämnar dörren och grinden öppen. Sådärja gumman, kom ut nu bara, klart att man ska vända ryggen till, då kommer ni väl nog… Jamen gå väl inte in tillbaka då! Ta lammen med och så går ni ut! Nånnuja,,, en, två, tre, fyra, fem, sex… en in tillbaka.. sex, sju… … alla in tillbaka, nåja, kanske det går bättre om ni alla tar ny start, visst va det roligt att komma ut? Okej, nu går du sen Anne inte genom den grinden som jag ställde framför havre tornet! Du har förrästen ditt lamm här hördu skrålla!Han gapar ju så han blir hes.

Jamen du då, vad sku du måsta häva ner alla kvastar och gafflar för då? Gå ut! Alla rymms inte ut på en gång genom grinden… och inte genom dörren heller!

PANG!

Jamen nog kan det väl va konstigt att inte dörren kan hållas öppen med brädbit i springan… Får laga ett snöre dit nångång istället… Med ögla, bara att haka på handtaget… Nåja om ni sku kunna flytta på er lite så jag kom fram till dörren så sku ni snart slippa ut…

Anne…   ANNE!!!  Int får du bråka med grinden sa jag ju! Kan ni int bara gå bort från den där havregrinden och gå ut!!! Ni har dessutom alla era lamm kvar där inne i kättan! GÅ UT! Ut sa jag inte in tillbaka… nå, gå in då, men sen ska ni ut, med lammen med! Lammen med sa jag ju, hej! Int får ni alla gå ut och lämna lammen här! Vart for dom nu då? Jaha, ett varv kring huset… två varv…

PANG!

Förmårrade dörr!!! Hammare och spik och snöre, NU! för nu orkar jag inte med den där dörren mer! Måst ni ha sån fart att dörren blakar fast? Och far in och hämta era lamm, dom gapar ju som dårar därinne! Nånnu, ska väl dörren hållas öppen, det blev ju riktigt bra det där… Hej, hörni! Inte slipper ni ut till hagen utan era lamm! Äsch sina vårdårar… Får ta långa grinden och fösa ut lammen sakta med den, för nu ska dom ut!

Men nu hörni små, e de bara att knalla på mot grinden! Nej, sluta hoppa på mej, ni kommer att klämma klövarna som ni håller på! Så, så… schas schas, gå ut!

Jaha de passar sej att komma in och söka efter lammen nu liksom, nåja, bara ni går ut tillbaka nu allihopa så ska vi se till att det här blir en dag å minnas…

ANNE!!! Inte till havren din toka! Ni ska ge 17 i havren, hej!!! Äsch, schas era små bollar, nu ska ni UT vare sej ni vill det eller inte!!!

Äntligen… ute…

vilopaus på bete

 

Bäst hittills!

Idag har vi varit på långritt! Helt otroligt roligt och så underbart fin natur! Jag och Michaela var helt i extas, för detta har vi velat göra hela tiden vi varit här och idag passade vi på att fara då det var så bra väder. Nästan vindstilla och närmare 20 grader. Vi for från gården och över till andra sidan dalen, passerade en geyser ( alltså en varmvattenkälla ) och gick i floden med hästarna. Vi ska försöka komma oss dit igen innan vi åker, börjar ju nog vara slutspurten för vår praktik nu så! Hela ridturen tog ca 2,5 timmar men skulle nog kunna göras betydligt fortare. Vi njöt däremot av det vackra vädret och hade ingen brådska 🙂 Lätt bästa dagen under vår Islandstid!

Geyser som vi ser från gården. Varmvattnet kommer upp mitt i floden i en sten.
Vattenlekar i floden. Gården syns i bakgrunden.

Reparation på Island

Igår fick vi fara till centrum, eller byn som är närmast här, Borganes. Inte så stort men ändå väldigt roligt att få se lite nytt och inte sitta på samma ställe dygnet runt. Vi shoppade lite grann, mestadels souvenirer. På hemvägen var vi till Europas största varmvattenkälla, som bara är några få kilometer härifrån. Vattnet som kommer upp där är 100 gradigt så man blir nog ganska kokt om man tänker ta ett dopp där 😉 Alla hus här i kring får varmvatten därifrån.

Europas största varmvattenkälla

Idag har vi haft jättefint väder och gott humör! Dagen började jättebra med meddelande om studentprovsresultaten. Jag är jättenöjd då jag blev godkänd åtminstone 😉 Bara finska och modersmål kvar i höst då. Tur att jag förhoppningsvis hinner ladda batterierna innan dess. Efter morgonsysslorna och kaffet blev det att märka ett 30-tal lamm och släppa ut dem och tackorna på bete. Matpausen blev inte så lång då vi nästan genast efteråt for ut i det vackra vädret och började reparera stängsel. Jag fick spika fast fårgallret på en ca 600 meters sträcka medan Michaela fäste nya staketstolpar i jorden. Efter kaffepausen fortsatte vi i kvighagen. Checkade att alla stolpar var fast ordentligt och att tråden var hel. Vid brister bytte vi stolpar och fäste tråden bättre. Mycket kuperad terräng, men till vår förvåning klarade John Deeren detta ganska bra, haha! 😀 Kossorna var väldigt nyfikna på oss och ville gärna vara med på bild.

Isländska kossor. Vissa ser ut som tigrar! 😉

 

Cicci och kvigorna

I förrgår kväll kom också första fölet för i år. Har inte hunnit fotografera det men småningom kommer bilder! Ha tålamod kära läsare, internetuppkopplingen är inte den bästa. Ha det så bra så ska jag skriva mera senare. Bless!

Mer maskmedel

Ja, att köpa maskmedlet är ju en sak, men att få det blandat och gett är en helt annan…

Före jag ger maskmedlet får fåren gå några dagar på lite ”långsam diet”. En del av ensilaget byts ut mot torr hö och halm. Och så ingen havre, det har jag sakta trappat ner på för att magen inte skall ha sån sprutt på när maskmedlet skall ges. Allt för att maskmedlet skall hinna göra så mycket verkan som möjligt.

Men hur ger man pulver åt får? Jag brukar gå enligt tankesättet att man tager vad man haver och ofta ser proceduren lite olika ut från år till år. Nu har jag gjort så att jag blandat ut pulvret i en gammal sliten tuttflaska med lock. I den sätter jag mängden pulver som räcker åt fem tackor, vatten och så skakar jag om utav bara 19, så att pulvret blandar sej med vattnet och så ser jag på flaskans mått lätt hur många ml varje tacka skall ha.

Kanske lite ”byngsligt”, jag vet inte? Har någon annan något annat bra knep kanske?

Så har jag då min lilla mixtur i en nappflaska, anledningen till att en nappflaska funkar bättre än en vanlig flaska är för att man med måttet som följer med pulvret ryms precis in i flaskan, så man riskerar så lite spill som möjligt och så dammar det då så lite som möjligt när man hanterar det.

Jag ger mixturen åt fåren med en stor spruta in direkt i munnen, här kommer också en fördel med flaskans stora öppning, sprutan ryms bra ner och man spiller inget …   … just då i alla fall….

Sen skall man ha fast fåret. Är de ens lite bångstyriga är det enklast att tränga in dem i en liten kätte och ”plocka” ut dem därifrån en och en vartefter som man ger mixturen. När jag skulle ge mixtur åt de äldre tackorna gick jag in i kätten med dem, tog fast dem en efter en utan större krambamula… De tycker inte om det, men proceduren går ganska snabbt när man blivit van.

anne får maskmedelHär är det Anne som får maskmedel. Jag öppnar munnen med fingrarna, tråmar sprutan in i mungipan och när den ligger på plats trycker jag ut mixturen i munnen och så sväljer tackan och så är det klart. Om det går bra vill säga… Vill tackan inte alls svälja eller om hon rycker till, rinner i värsta fall, allt på utsidan om munnen. Någon gång har det hänt sej att tackan frustat/nyst till och då har man fått allting upp i ansiktet som en häftigare maskmedelsdusch.

Maskmedel i mungipan