Namnförslag mottages

Tiden går och idag fick våran första jersey Sötis sin tredje kalv. Under årens lopp har vår jersey “besättning” vuxit till sig sakta men säkert och idag har vi 2 st kor, 7 ungdjur, en tjurkalv samt 2 jerseykorsningar.

Sötis heter på riktigt Ersey, men eftersom hon är översocial och allmänt söt så har hon “hett” Sötis enda sedan liten.

Dagens kalv kom till världen helt utan hjälp, lite före 10 då jag var till ladugården syntes ingenting men en dryg timme senare hade hon kalvat. Kalvens far är en dansk jersey tjur med namnet Lix.

Så nu återstår då “problemet” med namnet. Vad ska kalven heta? I år ska namnet börja på bokstaven K. Jaa och det bör kanske nämnas att kalven är en ko 🙂

 

sötisIII

 

 

 

 

He va he

“o vi ti griina”, får man väl lov att säga då all säd är bort från åkern! Jämför man med ifjol så gick allt som en dans då all säd var tröskat och fört till torken före det datum vi i fjol höstas började tröska. Man får igen en gång konstatera att det nog jämnar ut sig, fastän det för stunden inte alltid känns så.

I år är det pappa och mamma som har fixat skördandet i Kabböle, då jag själv inte orkat eller kunnat vara med .Det beror nu inte på att jag har blivit bekväm och lat av mig, utan på att vi ska få “ett litet” till i mitten av oktober 🙂 Illamåendet och tröttheten som suttit i hela tiden har gjort sitt och jag har måsta stiga lite åt sidan vad gäller arbetet. Men som tur är finns det hjälp till hands då det behövs, tack för det!

Skörden verkar bli riktigt bra, visserligen var vetet ställvis lite halvfärdigt så fukthalten var kanske inte alltid så låg som den kunde ha varit. Men vi tänkte som så att det är bättre att köra bort allt nu då det var väder för det och inte bli och vänta på regnet som nog kommer. Med facit i hand var beslutet riktigt rätt.

Småningom börjar då den här säsongen vara över, nu återstår “bara” en ensilageskörd som påbörjades igår. Återväxten efter andra skörden ser riktigt bra ut, så om vädret står på vår sida kommer tredje skörden att bli riktigt bra 🙂

8 år

Tiden går och idag är det exakt 8 år sen jag tog över min hemgård i Kabböle. Det var något jag hade haft som dröm enda sedan liten och inte har jag ångrat det beslutet. Att påstå att det alltid skulle vara en dans på rosor är nog att ta i; djuren blir sjuka, skörden regnar eller torkar bort, ekonomin är inte enkel att få att gå ihop osv. Men trots det skulle jag nog inte byta ut detta yrke mot något annat, för knappast skulle det bli bättre av det ändå? Alla yrken har ju sina för och nackdelar och så länge man tycker om det man gör så orkar man nog 🙂

 

Jag började som sagt i Kabböle med en liten båsladugård från 1939. Där hade vi 10 mjölkande och ungdjuren till. Som mest hade vi 12 mjölkande. Räknar man ihop skogen och åkern hör det ca. 70 ha mark till gården. Ladugården var väldigt tung skött, all gödsel kastades ut för hand och allt foder bars in för hand. Mjölet malades själv och delades ut för hand i trälådor åt varje ko. Eller egentligen hade vi ett sånt system där varannan ko stod med huvudet in i bordet och åt från fodergropen och varannan fick från sin låda utanför bordet så att de inte kunde ta från varann. Dessutom hade var och en egen foderblandning beroende på i vilket produktionsskede dom var. Min kära man har många gånger haft sig över detta, enligt mig, helt enkla och tydliga system 😛

 

Nå, så hemskt länge hade jag ju inte djur här eftersom jag 2008 flyttade med mina flickor till Heisala. Fortfarande har jag gården kvar och i dagens läge odlar vi vall och spannmål. Allt spannmål säljs, förutom då utsädet, medan vallen används som foder åt våra djur. Allt torrhö som vi använder på Heisala produceras i Kabböle och också en del av ensilaget.

Av djuren jag hade med mig, totalt 14 st, finns idag ännu Rina, Ylva, Yra, Yrna och Yvonne kvar. Alla dessa har också avkommor som redan mjölkar och dessutom har vi avkommor av de flesta andra som redan  har gått bort.

På ett sätt kan man väl tänka sig att cirkeln i tiderna slöts i.o.m. att Udessa var “min” första kalv som föddes och Yvonne som är hennes dotter var “min” sista som föddes hemma…

Som sagt, tiden går och historien upprepar sig.  I tiderna flyttade pappa från sitt hemställe till Kabböle med sina djur och femdubblade djurmängden. Jag flyttade till Heisala och sexdubblade djurmängden. Tiden får visa om också följande generation tar traditionen vidare?

 

 

Tre dubbelt oho

Kvigan Isolde började närma sig sin beräknade kalvningsdag så det var dags för henne att flytta in till ladugården. Då hon hämtades från betet lade Antte märke till att hon såg ganska smal ut, inte så där rund som ett djur som ska kalva inom ett par veckor brukar göra. Juvret hade också lite fyllts, men inte helt och hållet.

Vi misstänkte att hon hade kalvat för tidigt, men då hon togs in syntes ingen kalv i hagen och Isolde själv stod och betade i all sköns ro bland med andra djuren.  Det här var på eftermiddagen och följande morgon hade juvret fyllts betydligt, så våran praktikant åkte på nytt till hagen för att ännu en gång kolla om där fanns en kalv och visst fanns där det! (Första OHO!) En brun, väldigt spänstig och snabb liten kalv som sprang och gömde sig i skogen, så att Antte och praktikanten inte fick syn på den på nytt. Jag tog bilen och åkte dit för att hjälpa till och där låg kalven in på betet bredvid vägen.

Kalven Kalle fick skjuts hem och direkt var han fast i spenen och Isolde var nöjd att få kalven till sig igen. Var han fanns när Isolde kom hem vet vi inte ännu heller, någonstans låg han och tryckte så att ingen fick syn på honom.

Följande dag åkte praktikanten igen mot betet för att börja fixa på ett annat stängsel och då kom andra OHO! En kalv till. Den var också brun, väldigt spänstig och lika snabb som sin bror. Kalle-Kakkonen fick också han skjuts hem och var helt förståeligt hungrig, men annars i gott skick. Att en kviga får tvillingar är så vitt jag vet ganska ovanligt, men det tycks hända ibland. Det förklarar varför Isolde hade kalvat nästan ett par veckor i förtid. Båda pojkarna växer och mår bra och har inte tagit någon som helst skada från sitt “äventyr”. 🙂

Tredje OHO, kom i förrgår då vi fick meddelande om att avelsfirman är intresserad av Kalle och Kalle-Kakkonen och därmed satte jag igår i posten ett hårprov för genomtestande. Kanske vi får säga OHO! ännu en fjärde och femte gång? 😉

WP_000948WP_000949WP_000952

 

Nästa skörd

Då har vi kommit igång med andra skörden.Likasom med första skörden blev det att börja lite tidigare än räknat eftersom vi inte fått just något regn alls den senaste tiden. Gräset har förstås lidit av det och nu var det bara att börja ta omkull före det helt och hållet torkar bort.

Blålucernen har däremot igen visat att den klarar av också torra förhållanden tack vare sina långa och djupgående rötter. Bilden nedan är lite missvisande i sina proportioner eftersom det är en av våra dexters som var på rymmen, men nog ser man att lucernen har växt och mår bra.

 

WP_000921-1

 

Även helsädsensilaget har gett en bra skörd.

WP_000936

Trots att mängden foder inte är vad det kunde vara, så får vi lov att komma ihåg att det nog kunde vara betydligt värre. Dessutom blir andra skörden borttagen i så pass god tid att vallarna, med lite hjälp ovanifrån i form av regn, har tid att ta sig och ge en riktigt bra tredje skörd senare i höst.

Sommartider

Första ensilageskörden gick att bärga i rask takt. Det blev att börja en liten vecka tidigare än tänkt eftersom vädret var så torrt och varmt att vallarna började torka bort.  Mängdmässigt blev det ingen toppenskörd, dels p.g.a. den dåliga övervintringen och dels just p.g.a. att vallarna skulle ha fått växa till sig lite till. Men trots det torde kvalitén vara helt ok.

WP_000825

Maskinerna höll hör och häpna ihop  trots ett litet missöde med traktordörren då kusken drog fast den med lite för stor kraft…

WP_000821

Hjälpkusken har givetvis varit med och skördat, men ibland blir det svårt att hållas vaken i traktor”durret” 🙂

WP_000852

Efter skördandet spreds svämgödseln ut och på det så kom det riktigt passligt med regn så nu ser allt lovande ut med tanke på andra skörden.

WP_000833

I ladugården har vi också övergått till sommartider, dvs. så många djur som möjligt har flyttat ut. Detta betyder lite kortare dagar för oss i ladugården och lite lättare arbete då man t.ex. inte behöver putsa såååå mycket gödsel i från alla boxar. 😉

Dessutom har vår andra jersey, Irja, kalvat. Så nu har vi 2 st “Sötisar” i mjölk.

WP_000848