Kategori: Hindersby

Som ett paket på posten

Då näthandeln ökar blir distributionen allt viktigare. Men de förändringar som sker är nästan alltid försämringar. Som Posten till exempel. Talesättet “som ett paket på posten” börjar närmast bli ironiskt i dagens värld.

I början på december gjorde jag en beställning från Linköping och paketet skickades den 7 december via Posten Sverige. Jag fick ett meddelande (enbart på finska !?) om att det åkt iväg och kunde följa det över nätet. Den 10 december hade paketet kommit till “terminal i Finland och distribueras”. Därefter har ingenting hörts om paketet. Reklamation till Posten Sverige har varit resultatslösa.

Man kunde ju tro att om man skickar ett paket på posten så kommer det till posten i Lappträsk – men det gör det alls inte. Posten Sverige har köpt en finländsk distributionsfirma som har ett grundmurat rykte om att vara hopplös. Tidigare kom företagspaket på natten och bilen slängde av paketet så man hade det på morgonen. Men sedan “omorganiserades” systemet (och blev naturligtvis mycket sämre). Nu åker paketen förbi oss till en terminal i Kuusankoski och körs tillbaka senare – om de inte försvinner som mitt paket tydligen har gjort. Kanske de började supa i god tid före jul på terminalen …

Nu är det en väldigt hygglig typ som äger företaget i Linköping så han skickade ett nytt paket – den här gången med DHL (den tyska postens distributionsfirma). Nu blir det spännande att se hur det går. Det ser inte bra ut – paketet är nämligen på väg till Tyskland just nu. Från Linköping åkte det till Norrköping och sedan till Malmö ! Frågan är hur långt söderut det åker innan det skickas norrut igen – om det alls byter riktning …

Det är bara att säja adjö till posten. Den har omorganiserats så den börjar bli helt oduglig. Talesättet får väl snart ett innehåll som betecknar nånting som alls inte fungerar. De andra distributionsföretagen blir allt mer “optimerade” så snart åker väl alla paket via en terminal i Indien eller Kina.

Jag tror att vi snart är tillbaka till 1700-talet då man fick skicka brev och paket med bekanta som reste nånstans. Eller så måste man själv åka och hämta paketen. Kanske vi måste börja med en sammanslutning som över nätet håller kontakt och meddelar: “I morgon åker jag till Örebro – behöver nån nånting därifrån ?” Och så får alla som bor nära beställa det de behöver. Eller så gör vi som vi gjorde på 40-talet: Tar turer i att hämta post och paket.

Pust – vardagsvilan börjar

Visst är det roligt med julfirande och ätande men med tre julaftnar började det bli litet för mycket av det goda. Och precis som för Kalle och Mats så passade ju allting på att krångla – mest värmen. Men det var inget farligt i år – nog har man stått i pannrummet och försökt lappa ihop flismataren på julaftonsdagen både en och annan gång. Det är precis som om den visste att det började bli jul och en massa lediga dagar då man inte får reservdelar någonstans ifrån. Men i år var ju julhelgen kort – bara lördag och söndag – så den tyckte väl att den inte ids krångla på allvar. I år skrämdes den bara …

Snöeländet däremot börjar bli allvarligt här i söder. Fin snö som hittar varenda millimeters springa och lägger sej i drivor just utanför garaget. I dag gick nästan hela dagen till att köra snö. Eller mest att reparera snökättingarna som verkligen har kommit till slutet på sin bana. Nu går de sönder var tionde minut så jag har mera lappat än kört. Jag tittar på nya kättingar men vill inte ha vassa nabbar för de förstör golvet i verkstaden. Och vid -20 grader så bör helst traktorn vara inomhus även om man får den att starta med motorvärmare. Allting som är -20 grader slits och far illa.

Och så vet jag inte vart man skall köra allt snön. Jag fastnade på åkern då jag skulle backa tillbaka. Det fina snön fäster inte utan hjulen mal igenom den ända ned till marken – och den är alls inte frusen så man gräver snabbt en ordentlig grop med kättingarna. Så det var bara att ta skyffeln i vacker hand och gräva fram traktorn …

Det är vackert med vit snö men nu börjar jag tycka det kunde bli blidväder och litet regn så man kunde få nånting gjort. Skogsarbetet borde snart börja också. Få se om det blir samma plumsande i djup snö som i fjol vintras.

Glad Jul !

Vi firade julafton hos Mommo i Borgå men nu väntar vi på barnbarnen och det blir väl en julafton till – juulbottjin (julgubben) hinner inte överallt samma kväll …

Före jul gick en skåpdörr sönder och jag har inte fått den limmad än så den bättre hälften satte en gammal linnehandduk utanpå sakerna och tyckte sedan att det passade att sätta en massa tomtar som skidar och åker ned för “backen” (på både kälke och bakändan). Litet ovanlig juldekoration men man måste ju göra dygd av nödvändigheten och fint blev det.

Kanske det blir en ny tradition så jag måste ta ned dörren nästa jul igen fastän den hoppeligen blivit limmad så vi kan få tomtarna att åka nedför backen igen …

Gastkramande natt

Det var kallt i natt -28,1 visar min väderstation men termometern visade under -29 grader. Det har varit en natt med brandungar och elproblem på flera håll. Och vår panna slocknade litet före klockan fyra på morgonen enligt mätsystemet. Jag har inte ännu något larm (bara i planerna) så jag märkte det först på morgonen vid åttatiden då jag läste eposten. Mätsystemet skickar nämligen larmpost då temperaturen går under en viss gräns (eller över en annan gräns).

Flis skall torkas ! Det var nämligen den fuktiga flisen som frusit i behållaren och bildat valv. Men det var inte så farligt – värre hade det varit om pannan slocknat och sedan flisen fallit ned och matats in i pannan tills den sprängde sönder nånting. Jag har en termostat som skall stänga matningen om pannan blir kall men den har gått sönder och reservdelarna kommer först om nån vecka.

I förrgår tog jag bort golvlisten och hittade elledningar som gnagarna ätit bort isoleringen från så trådarna låg bara. Det är verkligen farligt för om det blir kortslutning så kan spånorna ta eld. Det var bättre förr då man använde s.k. kuloledning med ett metallskal som gnagare inte kan bita igenom. Jag tror nog det blir kuloledning i framtiden. Men då man bygger kommer man inte alltid att tänka på gnagare och vad de kan ställa till med.

Att bli utan el och värme en så kall natt är minsann inte roligt. Men värsta av allt är faran för brand. Det var säkert mången som gick brandvakt förra natten. Enligt statistiken så ökar antalet eldsvådor i december mångfalt. Åtminstone skall man se till att släcka alla levande ljus ordentligt.

Men nu blir det varmare igen och värmen fungerar så God Jul bara …

Skrämselhicka II

I går kväll slutade flisvärmen att fungera. Till all tur följer jag temperaturen i pannan över nätet och fick epost med larm direkt. Fläkten hade lagt av och det blev litet panik med att skruva loss den gamla fläkten från den gamla flismataren innan jag upptäckte att det bara var en skruv som skakat loss vid anslutningen i dosan. Dosan är nu flyttad så den inte vibrerar och fläkten fungerar åter. Till all tur – det är -27 grader nu …

Flislagret har ytterhöjet klart så jag slipper åtminstone stå i blåsten vilket är en stor förbättring. Det blir isolerat med stenull (av brandsäkerhetsskäl) så temperaturen borde också vara litet högre innanför även om där inte finns någon värme. Men det är ännu en hel del arbete med att installera omröraren som sveper ned flisen i skruvbottnen.

Vi hade trott att det skulle bli en lugn jul på tu man hand eftersom barnen firar jul hos svärföräldrarna men det tycks i stället bli TRE julaftnar. Den första är redan avklarad då pojken med familj var här innan de åkte till Kristinestad. Jag gav nu julklappen för julen 2009 så jag är bara ett år efter. Våra stackars barn har länge fått lappar till julklapp som berättigar dem till att få än det ena än det andra då pappa inte haft tid att köpa nånting. Troligen har de ett stort lager med lappar som de finkänsligt inte har påmint mej om.

För övrigt så sitter jag inomhus och eldar i dag. Det var 15 grader i stugan i morse men vi har till all tur kvar den gamla spisen och kakelugnarna så det är bara att hugga ved och elda. Mats hade en bild av en fin vedklyvare så jag måste lägga in ett foto av vår hitechvedklyvare:

Bos-Sestu vidaklyyvarn

Hämta julgran

Hämta och hämta – det är fullt med snö överallt och man rör sej inte gärna långt från traktorspåren. Traktorn har också problem att komma fram i snön. Och alla träd är fulla av snö. Alla granar ser bra ut – tills man skakat snön av dem …

Grannen som har stor skog stannade på väg hem och sa att det väl blir att hämta julgran från Lovisa torg – det var så hopplöst att hitta någon i skogen. Det ser ut att bli de anskrämliga julgranarnas jul i år. Jag körde ett varv i skogen och sågade ned två granar (nära vägen) men det kan hända att jag får hämta en bättre gran i morgon.

Det är inte lätt att vara julgranstjuv i år. Antingen blir det att jobba hårt och pulsa flera kilometer i djup snö och få flera kubikmeter snö i nacken eller så blir det första bästa hemska krake till gran. I princip skall man inte ta gran i egen skog här i Hindersby utan hämta i “Sminns skooin” (Smedens skog). Och då smeden inte hade någon skog så …

I fjol följde vi traditionen till punkt och pricka och hämtade julgran från “Sminns skooin”. Men det gick inte bättre än att vi blev tagna på bar gärning av Nissas folket som också var ute för att hämta julgran. Det var i deras skog vi hittade granen. Och knappt en timme tidigare hade gumman varit på besök till Nissas och skämtsamt sagt till avsked att “Vi ses sedan i Sminns skooin”.

Det är inte bara att ta in julgranen. Först måste den stora kaffebusken bort som stått på julgranens plats i snart 30 år. Egentligen kunde man lika gärna placera julgransprydnaderna på kaffebusken i stället. Den har för länge sedan växt upp till taket och är avkortad ett flertal gånger.

Det vi fasar för i år är småkatterna. De brukar gilla att klättra i julgranen och slå ned bollarna med tassen. De är förresten inte så små mera så de kan nog få omkull hela granen. Det kan bli en mycket livad jul i år. TV-tittandet har nästan upphört helt här. Vi behöver ingen annan underhållning och spänning än den vi får att katternas vilda härjande.

Nåja, med ljus och glitter så kanske vi klarar julen trots den skraltiga granen …