10 mars, 2010 av Nisse

Inga kalhyggen

Det är ju högsäsong för skogsarbete nu så jag tänkte presentera min skogsfilosofi: Inga kalhyggen ! Det har alls inget med grön ideologi att göra även om jag är litet miljöförstörd efter 20 år i Helsingfors (det är ju där de gröna finns). Nä, det beror på mitt System LS  (Lat och Snål).

Bäst att genast påpeka att jag är ett undantag – alla riktiga bönder ”tar en processor”. Men jag sysslar med gammaldags kontinuerligt skogsbruk. Det betyder att jag i hyggesmogen skog först glesar ut ordentligt så det kan komma ungskog och sedan då ungskogen är 50-100 cm så hugger jag bort de stora träden. Det här är teorin men i verkligheten så har jag efter avverkningen av de stora träden en riktigt trasslig ungskog mellan 30 cm och 15 meter. Det ser hemskt ut men efter några år är där ganska hyfsad ungskog.

Jag planterar aldrig.  Det är ett jäkla arbete att plantera och sedan hålla bort gräset. Och så borde man plantera mycket tätt så man inte får bara kvistar. Och dyrt blir det. Så lättjan och snålheten är den egentliga orsaken.

Men nu har jag fått stöd av en del skogsforskare och professorer på SLU i Sverige. I Skogsland (fin tidning) har det diskuterats ganska hett om andra metoder i skogsbruket än kalhyggen. Tanken är att hålla marken bevuxen hela tiden med olika stor träd för att höja produktiviteten.  Vid kalhygge så försvinner nästan all vegetation (utom en masssa gräs som kvickt sticker upp och hotar kväva plantorna).

Nu passar den här metoden inte alla. Man måste hugga själv för att det skall löna sej. Men jag har en liten traktorprocessor som jag använder vid gallring och små stockar upp till 25 cm ungefär. I år hugger jag så stora träd att jag inte ids försöka med processorn.

Nog är det litet hobby över skogsbruket också för jag gillar att vara i skogen. Och en hobby behöver inte vara så förskräckligt  lönsam …

P.S. Starta Belarus här:  Belarus start (mp3-ljud) !

8 mars, 2010 av Nisse

Sofflocket

Det har skämtats friskt om karlar som ligger på sofflocket. Kronblomsoffa är ju ett begrepp. Och om kommunalarbetare som står och hänger på spadskaftet. Men den som har gjort kroppsarbete förstår precis vad det är frågan om. Efter en dag i skogen med motorsågen  i den här snön är man en SÅÅ  lugn karl på kvällen. Aftonskiftet avklaras på sofflocket.

Då jag läste Mats beskrivning  Midnattstimmar så var det mycket bekant. TV-redaktörerna må ursäkta men det finns inte ett så intressant program att ögonen hålls öppna i många minuter då man är fysiskt trött och kommer in i värmen. Inte ens den värsta ”action”-film kan hålla en vaken.

Jag måste gå ut på kvällen och fylla på flis. Den nya flismataren fungerar utmärkt men ”byttån” är ännu för liten så den måste fyllas på morgon och kväll. Det stora lagret bygger jag nog först på sommaren då det blir litet varmare. Det tar bara fem minuter att blåsa upp flis för natten.

Till sist en bild av min arbetsplats i skogen. Det ser inte så farligt ut men ett steg utanför vägarna och man sjunker ned i snön upp över knäna.

Hygge våren 2010

Hygge våren 2010

Bilden är från i går kväll för idag var det så mulet och mörkt att det inte blev någon hyfsad bild.

6 mars, 2010 av Nisse

Väder

Av allting som finns på nätet så ser jag väl mest på vädret. Jag har hela tiden ett fönster öppet med SMHI:s Lantbruksväder (man måste vara abonnent). Vanligen har jag också  Norges vädertjänst som är gratis och fungerar för 7 miljoner platser över hela världen.  Det är bara att skriva Hindersby i sökrutan så får man genast vädret för tio dagar framåt.

SMHI:s lantbruksväder är en fin tjänst med en massa olika diagram inklusive radarbilder för nederbörd. Man kan se precis hur regnen kommer närmare. Trots alla maskiner så är man fortfarande mycket beroende av vädret så det gäller att veta precis vad som kommer.

Intressant nog har det varit ganska olika prognoser då man jämför SMHI och yr.no. Vi har varit mitt emellan lågtrycken i väster och högtrycken i öster så det har varit svårt att förutse vädret. Här i Hindersby har vi dessutom ett speciellt fastlandsklimat med heta somrar och kalla vintrar. Vi är 25 km från kusten men ännu längre från insjöarna och det finns inget tempererande vatten annat än en liten å. Vanligen lägger man fem grader till åt bägge hållen då man läser prognosen. Lovar de – 20 grader så ha vi -25 och lovar de +20 så har vi +25 …

Och så har jag egen väderstation (La Crosse WS-2300 som kostade ca. 140 euro). Jag kör gratisprogrammet wview (för Linux) men det finns en hel del andra liknande. Ni kan titta på vädret här på Bos-Sestu på väderlänken . Där finns också statistik upp till ett år bakåt.

Just nu spår yr.no att det blir plusgrader onsdag-fredag medan SMHI tror det blir litet minusgrader hela veckan. Få se vem som har rätt …

(Söndag morgon: Nu har SMHI:s 10-dygnsprognos också kommit fram till att det skall bli plusgrader. Intressant med 10-dygnsprognoser som ändras varje dag …)

5 mars, 2010 av Nisse

Sista sucken

Nu var det definitivt slut – den gamla flismataren från 1983 (se Snö och elände) drog sin sista suck i går kväll och så var det inget annat att göra än att installera den nya. Vi höll på sent in på natten och så i dag på eftermiddagen började den nya värma. Litet svalt hann det bli i huset men solen värmde redan på dagen så det gick an.

Ny flismatare

Ny flismatare

Då värmen försvinner på vintern så är det bråttom. Därför ligger kablarna litet kors och tvärs men det skall snart fixas. Själva matarbottnen finns utanför i det nya flislagret eftersom man bara får ha 500 l behållare inne i pannrummet.

Den nya flismataren ger 80 kW så det tog inte lång stund att få upp värmen då den sattes igång. Påfyllningen går också bra – jag blåser upp flisen med spannmålsfläkten som ju står oanvänd på vintern.

Den gamla flismataren har jag byggt om flera gånger men nu fick det vara slut. Och man kan väl räkna med att den är amorterad efter 27 år. Priset var 9000 mark då den köptes (ny för en gångs skull) så den har kostat litet på 300 mark per år. Inte illa.

4 mars, 2010 av Nisse

Begagnade maskiner

Här köps det minsann inte nya maskiner så ofta. Frontlastartraktorn är en MF-65 från 1960 och harvtraktorn är en ”ny” MF-165 från 1970. De nyaste traktorerna är en Zetor 8011 från 1975 och skogstraktorn Belarus 825 från 1982. Harven är 40 år gammal och såmaskinen 35 år. Och så vidare …

Så man behöver en stor verkstad med en massa verktyg och det har jag. Där finns rum att reparera två traktorer tillika och höjden är 4,20 meter. Verktyg köper jag vanligen som nya – men från Biltema, Clas Ohlsson och andra billighetsaffärer. Om man jämför med den första hylsnyckelsatsen som farsan köpte på 60-talet som var en verklig investering så kostar verktyg numera nästan ingenting. Ganska fina verktyg är bara en bråkdel av en timmes verkstadsarbete.

Klart att det går tid åt att lappa ihop begagnat men om man vill spara den tiden så skall man ha något mera lönsamt att göra i stället. Har man inte det så kan man lika gärna skruva i verkstaden. Vilket jag egentligen gillar så man kan se det som en hobby. Med nuvarande lönsamhet är förresten hela jordbruket en hobby.

Jag har alltid försökt vara tvärtemot det som är på modet men nu såg jag till min fasa att Land hade en hel bilaga om ”Begagnat”. Och chefredaktören hade en riktigt rolig krönika om sin man som tydligen också var en ”begagnad” bonde. Deras semester går vanligen ut på att åka världen runt för att titta på begagnat och stamstället är traktorskroten i Ränneslöv. Sablar också – om alla börjar köpa begagnat så går ju priserna upp.

Gumman läste krönikan och nickade bifall – det verkade bekant …

2 mars, 2010 av Nisse

Blid snö

Man vet inte hur bra man har det förrän det tar slut. Det har inte varit plusgrader hos oss en enda gång sedan Luciadagen så snön har varit torr och lös. Ganska mycket förstås men det har gått an.

Nu däremot blev det blidväder och ett elände. I två dagar har jag gjort snöarbete för om man låter den blida snön frysa – speciellt den som rasat ned från taket – så får man vänta till Johanni förrän den smälter bort. Eller så får man stå med ”jäärnstavurn” (järnspettet) och hacka och hacka. Så det var bara att köra bort snön. En hel del skyffelarbete blev det också. Framför dörrarna måste man ta bort riktigt grundligt så det inte börjar växa allt mer is där. Jag sopar bort snön och det gick fint med torr snö men usch för blidsnö som fastnar i skyfflor och kvastar och skopor.

Men vi har det bra jämfört med stadsborna som snart inte kommer fram på gatorna. Här behöver vi inte heller lämna bilen under ett tak. Pojken hade sin bil i södra Helsingfors och fick en isklump in genom vindrutan.

Det enda som är bra med blidsnön är att den fäster bra och ger bra isvägar i skogen. Om de fryser ordentligt så kan man köra på dem långt in i maj i skogen.