Året som gick…

……blev inte likt något annat år. De flesta år är väl unika på sitt sätt men fjolåret kommer nog jag att minnas för alltid ty det var så mycket som var annorlunda. Den långa snörika vintern, återuppbyggnaden av hallen, bondbloggen, bristen på utrustning och en lång, våt men varm höst samt ett skördande som aldrig tog slut är väl det som jag främst kommer att minnas.

Följande bilder får stå som beskrivning av återuppbyggnaden.

December 2010, paus i murningsarbetet.
Januari 2011, kallt men spirandet av väggarna kunde fortgå.
Februari, taket på bortre sektion lyfts på plats......
......kallt men plåtläggarna skyrde inte kölden.
Mars, äntligen lite varmare så att murningen kunde återupptas.
April, det börjar likna en byggnad......

………….och sista tegelstenen lägges på plats.

 

Maj, gjutning av golv i kylrummen.
Juni, montering av dörrar.
Augusti, asfaltläggning......
.....och installation av tvättlinjen.
September, intensiva installationsdagar för el-, elektronik-, rör- och kylmontörer.
Oktober, en annan intensiv dag med isolering, montering och leverans av lagerlådor.
December, gårdens utseende återställd.
Julen 2010 poserade vi framför resterna och en liten ny början av hallen.
Julen 2011 står vi på samma plats men med en mycket trevligare bakgrund.

 

 

Vill passa på att tacka alla som medverkat till vi åter fått tak över huvudet!

fortsättning följer…………….

Första snön 2011-2012

Nu kan man säja att den första snön har kommit den här vintern i Hindersby. Visserligen kom det några ynka flingor i december men enligt min definition så skall man vara tvungen att åtminstone ta fram borsten för att det skall räknas. Och i går kom det en ordentlig snöyra. Jag avskyr yrsnö för den letar sej in i minsta springa och täcker allting i uthusen. Man tycker man har allt under tak men tji fick man då yrsnön kommer. Nedan en bild från gamla folkskolan i dag.

Det lär ha kommit ganska mycket snö i Lovisa och till och med i Lappträsk kyrkoby tidigare men här har det varit barmark ända till nu. I går låg jag ännu på rygg utanför huset och pulade fast alla små springor med metallnät så mössen inte kommer in. Det är otroligt men nätet måste ha mindre maskor än 8 mm för att de skall hållas ute. Och så tror jag de klättrar rakt upp för väggarna också …

Vi var i skogen i går också och körde med röjsågen. Det var perfekt väder med litet frusen mark men ingen snö. I dag är det inte så roligt med blid snö så jag tror jag åker till gamla skolan och börjar installera den nya fibernätcentralen i stället. Skogsarbetet blir sent i år för det går inte att köra traktor i skogen efter 200 mm regn i december och nästan ingen frost alls.

Det är ju inte så illa att man måste slå dank för det finns massor av inomhusarbete – inte minst i verkstaden. Jag har sysslat utomhus så mycket jag hunnit och det har varit bra för nu vill man inte ligga på rygg och installera nät runt huset eller liknande. Här på bondlandet är det vädret som bestämmer arbetet vad man än planerat själv. Förstås kan man följa sina egna planer oberoende av vädret men inte blir det roligt då inte …

Spekulationer över 2012

Julen börjar vara överstökad och det är nytt år. Nya möjligheter också, för alla. På ett vis har jullovet varit riktigt skönt men också stressigt. Alla ska hinna besökas och det har varit full rulle. För tillfället sitter jag i Petalax för vi har jullov ända till nästa måndag. Men skolan slipper jag ändå inte helt. Vi ska ha praktik sjätte perioden, som börjar i mitten av april. Jag har länge haft i tankarna att åka på utomlandspraktik, förslagsvis Island. Har inte skrivit om detta tidigare här på bloggen för jag tänkte att ifall det inte blev nåt skulle det bara varit.. till ingen nytta. Men nu börjar det närma sig och jag har haft kontakt med en kvinna på Island. Hon har 70 får, 40 mjölkkor samt 100 hästar. Så där borde det  nog finnas arbete, minsan!  Men resan ska ju finansieras också, så nu sitter jag och fyller i massvis med blanketter till olika fonder och dylikt, ihopp om att få lite ekonomiskt stöd. Jag klarar mig nog ganska långt på egen bekostnad, men klart det vore roligt att inte bli helt bankrutt 😉 För mig vore detta drömmen,  att få åka och se lite nya vidder och göra nya bekantskaper. Jag tror också att det vore en väldigt bra kunskapskälla. Kanske råkar jag få med mig en häst eller två hem?  Det vore nog det bästa av allt! Mitt hästintresse har verkligen blommat upp på nytt och jag kan snart inte hålla mig mer om jag inte får rida. Det blir allt för långt mellan gångerna. Men mina föräldrar är under ständig påfrestning av mitt tjatande om en egen häst.. 😉 Hur det kommer gå är en annan sak. Nu kommer ju snart studentskrivningarna emot och visst skulle det vara jobbigt att pendla mellan Petalax och Vasa alla dagar för att gå i skolan, men i mina ögon vore det absolut värt det. Jag har klarat det förut, även om jag gick i skolan här hemma då men. Det blir väl att ta en sak i taget och      försöka bli klar med skolan först, skulle jag tro. I höst inleder jag mitt tredje år i Gamla Vasa och det läsåret är det som är minst krävande och förhoppningsvis borde jag ju ha ett körkort i handen då också. (Likamed bättre möjligheter att skaffa häst, om ni förstår 😉 ) Nå, här har ni lite av mina spekulationer för det här kommande året. Island är såklart höjdpunkten, men alltid händer det ju en massa runtomkring. Så gott nytt år kära läsare, även om jag är lite sen i svängarna!

Sorry löntagare, det blir inte mera lön i år.

Just så! Tänkte betala lite lön åt de anställda innan nyår men döm om min förvåning då Palkka.fi som jag använder för löneberäkning och -redovisning stängt för året fram till 2 januari. Nu blir inte flickorna glada eller åtminstone blir deras nyårsfirande lugnare. Dessutom påverkar det deras årsinkomst då årets resterande inkomster erhålls först i januari, blir ju lätt lite kast i skatteprocenterna på så vis.
Vågar inte betala utan att det överenstämmer med redovisningen för rubbas systemet så är det inte lätt att reda upp, det har jag bittert fått erfara efter införandet av skattekontot.

Serviceavbrottet kunde gott ha hållits i början av året, det är ju viktigare att allt fungerar inför årskiftet än de första dagarna på nytt år. Men det är väl ingen som bryr sig ifall problemen ger företagarna några sömnlösa nätter, bara skatterna och avgifterna trillar in.

Gladde mig åt att få de sista kålrötterna skördade idag men detta förstörde nog humöret för resten av året. 🙁

Summering

So this is christmas, and what have you done? Another year over, and a new one just begun…

Så börjar en av mina absoluta favoritjulsånger. Nu är det nyår igen, ett år har förflutit, men vad har man gjort egentligen? Tid att stanna upp, och ta sej en funderare…

När jag försöker tänka tillbaka till för ett år sedan så minns jag tydligast all den snö som vi brottades med nästan alla dagar. Flax var det att jag köpte snökedar till pappas mönkkiä till julklapp åt honom ifjol. Dom hade vi glädje av många gånger. ”Huvudvägen” på Ytterholm plogade vi nästan enbart med mönkkiän. Den har ett litet schaktblad frampå, och med kedar på baktossorna gick det bra att ploga snö. Smidigt och snabbt var det, men när vallarna blev för höga att inte snön kastades över vallen tog pappa över sin zetor och schaktade ut vallarna så man kunde ploga med mönkkiän igen. Men framför fårhusgrindarna var det bara att måka bort snön med snöskuff och spade. Hujeda som jag måkade snö, och ju mer snö jag måkade uppåt sidorna desto mer fanns det att måka följande dag när vinden sopade fullt med snö där igen… Men visst var det roligt med snön ifjol också. Vi la skötar ut i fjärden, paltade på oss så mycket kläder att michelingubben såg klen ut i jämförelse, när vi skulle ut och vittja i minus 20 grader. Strömmingen frös vartefter man fick upp dem ur vattnet, för att inte tala om fingrarna sen… men man blev ju i alla fall inte en ”innesittare, full med konstiga idéer” som den badande hemulen i muminfilmerna pratade om…

Så kom våren, segt var det, och sent! Minns att när Mathias fyllde 4, den 1 april, så kom gästerna med bil till oss. Men, bara några dagar senare var det slutkört på isen. En hel del lamm kom det också, någonstans runt 70st och lammningarna förlöpte lite som de skulle, lite misstag, lite svinn, men också många härliga stunder bland små ulltottar… Nånstans i vårvintervevan började jag blogga också, en mycket rolig utmaning som än håller i sej. Jag har tack vare bloggandet fått nya bekanta. Inte minst bland mina bondbloggande kollegor. Det är personer jag aldrig träffat, men som jag tycker att jag möter, känner och diskuterar mer med än grannar. Lite småtokigt kan det bli ibland också, när man möter någon man inte träffat på länge och skall börja berätta något, så känner man sej som apan, ni vet, ”alla känner apan, och apan känner ingen” 😉

Från det att jag började måla båtar på våren när isen farit, till jul är det ett enda hålligång. Visst minns man happenings på sommaren, kalas, hur vi fiskade och tvättade mattor, men det är ett sånt tempotramp att det inte finns någonting extra som man klart minns. Det rallar på som det brukar över sommaren. Börjar man fundera så kommer man nog ihåg den där första gången som man skulle se om balmaskinen hade något liv efter vintern, smånervig kopplades alla slangar, kraftöverföringen, elen och så pep dosan i hytten till och berättade vänligt men bestämt att plastrullarna inte var i position, tryckte på knappen som för dem i position, och så pep den och sade att nu var det klart för lastning. Allt funkade. Sådana stunder är lyckliga stunder. 🙂

Visst hände det omrörande saker i somras också. En stor förebild och idol gick ut tiden, min farmor. Tomrummet är stort och frågorna man aldrig kom att fråga är många. Hon föddes 1919 och upplevde många stora händelser i sitt liv. Mycket fick jag lära mej av henne, inte bara hur man lagar bondost och hulikapumpa, utan också ett helt underbart sätt att se på saker och ting och livet.

Vidare så fick vi ordnat med lägenhet åt min mommo i sommras. Så nu på hösten flyttade hon dit. Det betyder inga större omställningar, men lite tommare är det på holmen när hon bara kommer ut nångång, några dagar ibland. Jag gick nästan alla dagar till henne på kaffe förut, så lite tomt är det nog allt, men småningom kommer min syster och hennes familj att flytta ut till holmen. Dom har renoverat ett hus på holmen, och snart är det så pass färdigt att man kan bo där. Så, sen kommer det småningom att bo tre barn under skolåldern på Ytterholm. Då inräknat min Mathias som bor på holmen halvtid.

Fårklubben har på stapplande ben kommit igång. Det är någonting som också håller i sej än, och som jag hoppas att aldrig tar slut. Dock kommer nog inte jag att svinga ordförandeklubban i evighet…

Men sen då? …. Inget speciellt egentligen. Sommaren rallade på. Det går så hastigt! ”Sommaren är kort” sjunger Tomas Ledin, och han har nog sant i det 😉

Hösten, (som jag inte vet om den tagit slut ännu,) svischade iväg den också. Slaktningarna gick bra. Ensilage har jag hemma vad jag behöver. Allt kom ur jorden och allt är plöjt. Men inte en snöflinga och inte många dagar påstelnat på marken. Men vatten… Vatten vatten vatten… Tänk om allt skulle ha kommit som snö… Det är vått och träckigt överallt och nu när det blåst har det stulpit bra mycket skog. Vi har klarat oss hyggligt, men men… Enda fördelen är ju att det nog finns vatten i marken att man inte behöver vara rädd att brunnen skulle sina…

30 år. En milstolpe nådde jag också under året. Många får 30 års kriser och går upp i spinn, hör den stora klockan som tickar på i bakhuvudet och en panikkänsla infinner sej. Men, jag vet inte, tyckte det va rätt roligt att fylla år. En av de bästa dagarna på året var det garanterat. Men krisen hinner ju komma ännu, även om jag inte tror det. Orkar inte spänna mej så mycket.Även om jag aldrig blir nöjd med detaljer, så är jag ändå rätt nöjd med vad jag åstadkommit på mina år. När folk pratar om vad de uträttat och vart de siktar tycker jag att det ofta låter som om de siktar på stjärnorna, eller trädtopparna… Jag brukar säga att jag är nöjd om jag kommer till första kvistvarvet. Så länge jag inte sitter med rumpan på backen är jag nöjd.

Charlotta

Gott nytt skördeår 2012 till er alla!

 

Slutet nära.

Det är inte enbart året som börjar vara till ända. Också skörden får väl börja avslutas, visst finns det ännu lite kvar men nu utlovar meteorologerna minusgader flera dagar i sträck så jag är illa rädd att marken tar ihop efter i morgon.
Idag har jag och frugan, förutom en del andra sysslor, i alla fall skördat ett ton kålrot och det återstår väl ungefär lika mycket på åkern. I lagret har vi nog tillräckligt med kålrot för att förse våra stamkunder fram till ny skörd och priset på kålrot åt storpartikunder är inte mycket att hurra för. Egentligen har vi ingen förtjänst på att skörda de sista kålrötterna om vi skall försöka sälja dem i storparti men på nåt vis sitter det i ryggmärgen att man skall skörda det som går att skörda. Och ännu idag gick det bra att skörda kålrot så håller värmen i sig till i morgon bitti plockar vi väl bort de sista då.

Lite palsternackor har vi också kvar i jorden men dom lämnar vi nog till våren, dom klarar oftast kylan bra. Värre är det om sorkarna hittar dem för palsternackor hur till deras favoriter. En del morot finns också kvar på åkern men blasten har gått så det är handskörd som gäller härefter, kollade dem idag och dom är fortfarande helt OK men blir nog högst troligen oskördade.

Plogen sitter fortfarande i traktorn, jag plöjde ett par hektar i förrgår men det började bli i blötare laget så resultatet blev inte riktigt enligt mina normer så de tiotalet hektar som fortfarande är oplöjt lämnar jag nog till våren, så det är väl slut för i år på den fronten med.