Lantmannen

Idag inföll månadens höjdpunkt ur ett lantbrukstidskriftsmässigt perspektiv, idag kom nämligen den svenska tidningen Lantmannen med posten. Tidningen ges ut av LRF Media, som har en rätt varierande tidningsbukett. Samma förlag ger ut tidningar som Lantmannen och Tractorpower, men också Båtnytt, Drömhus& trägård och Cosmopolitan(!).

Lantmannen är definitivt den sista agrara tidning jag skulle ge upp om jag var tvungen att skära ner på prenumerationerna. Visserligen måste jag hålla med det som Nisse konstaterade i en tidigare kommentar att tidningen helt klart fokuserar på stora gårdar. Det är niometersharvar och sexmeterssåmaskiner som gäller och de flesta skördetröskor är bredare än en normal finsk tröska är lång. Det oaktat får jag ut massor av att läsa den. Dels ger det inblick i hur de stora gårdarna hanterar verksamheten. Jag kan förstås vanligen inte kopiera deras lösningar rakt av, men ofta kan man överföra tänkesättet och anpassa det till mina förhållanden. Dels ger det inblick i teknik och metoder som ännu inte kommit hit, men bör kunna vara användbara eftersom klimatet är likartat. Och för det tredje är de svenska böndernas företagsmässiga tänkande rätt sporrande att ta del av.

Därtill har tidningen till och från haft rätt intressanta journalister på redaktionen, bl.a. saknar jag fortfarande Per Emgardssons traktortester med formuleringar som ”70-talsförare blir både nostalgiska och lomhörda när de provkör nya Belarus med sina 87 dB i hytten”.

I senaste nummer fanns intressanta artiklar om spannmålshanteringen på en 800 ha:s gård, analys av en odlingstävling mellan olika maskinlösningar där plogen klarat sig bra i jämförelse med lättbearbetning trots att den inte borde göra det och en del annat läsvärt. Det ser ut att bli en bra fredagskväll. 🙂

Dela med dig av din barndoms julbord

Kalvdans
Kalvdans
Advent och jul är tider då vi verkligen fokuserar på smaker och dofter. Nostalgifaktorn är också hög, vissa maträtter blir traditioner, de hör helt enkelt julen till! Men vilka de är varierar kraftigt. Skicka in ditt recept som hör ”barndomens julbord” till, och delta i utlottningen av hemliga Bondbloggenprylar.

Nu vill vi gärna veta vilka gamla recept och gammeldags rätter du själv gillar och som alltid finns på ditt julbord! Mejla in ditt/dina favoritrecept till bonden.blogg@yle.fi och kom ihåg att ge ditt namn och adress – vi lottar nämligen ut 4 priser varje vecka fram tills den 17.12.2010 bland alla som skickat in ett recept. Skicka gärna in en kort historia kring rätten, vad ni kallar den, vad man behöver för ingredienser och hur man tillreder den. Ett foto på rätten som den ser ut när den är klar skulle vara ett trevligt tillägg!

Recepten publiceras på bloggen och kommer även att hittas i receptsamlingen på Svenska Yle Mat och fritid. Där bevaras de för en lång framtid och det är lätt att söka bland recepten och dela dem med andra.

För att föregå med gott exempel så lägger vi här ut Mårtens mammas recept på pannkaka gjord på råmjölk och kalvdans.

Råmjölkspannkaka

Ingredienser

  • 7 dl råmjölk (tredje mjölkningen från en ko som nyligen kalvat)
  • knappt en fjärdedels tsk salt
  • 2 msk socker
  • 1 1/2 dl vetemjöl

Smörj och använd ett ungsfast fat ca 28 cm i diameter.
Gör ett prov i mikrovågsungen. Sätt lite pannkaksmet på en assiett och kör på full effekt i 1 min. Om smeten blir för tjock tillsätt lite vatten. Om den är för tunn tillsätt mera mjöl. Grädda sedan pannkakan i 175 grader i 35-45 minuter så att den blir gyllenbrun.

Kalvdans
Görs av mjölk från första eller andra mjölkningen efter att kon kalvat.

Ingredienser

  • ca 1 liter råmjölk
  • 1/4 tsk salt
  • 3 msk socker
  • kanel eller kardemumma används ibland som krydda

Smörj ett ungsfast fat med smör.
Häll mjölken i formen och ställ in formen i ugnen i 200 grader. Grädda ca 35-45 minuter eller tills kalvdansen har stelnat och är gyllenbrun i färgen. Vassla finns runt kalvdansen beroende på mjölkens konsistens. All råmjök kan vara olika.

Kalvdans kan också tillredas i mikrovågsungen. Häll ca 3 dl råmjök i en djuptalldrik. Tillsätt lite salt, 2 tsk socker. Sätt i mikrovågsungen på full effekt ca 4-5 minuter eller tills råmjölken har tagit ihop och vassla bildats. Låt svalna och ät med kanel och socker eller bär.

Internetist

Sådärja, då stod en titel till skriven i CV:n. Jag trodde inte, eller snarare var jag säker på att det inte skulle hända. Ändå blev det så.

I går när jag kom hem konstaterade jag att nätet låg nere. Ingen bondblogg, inget Facebook, inget Aftonblad. Bara en TV! Just då i går gjorde det inte så mycket, jag hade sysslor ändå, men när jag kom hem i kväll och märkte att nätet fortfarande sov så började jag känna märkliga vibrationer i magtrakten.

Tänk om jag missar något. Det är väl första symptomen antar jag. Att man levt utan Internet i 35 år utan att missa något var en klen tröst. Nätet måste bara i gång nu. Tänk om det kommer en viktig E-post. Det gör det iofs inte så ofta men tänk om just i kväll.

NÄTET MÅSTE IGÅNG NU!

Omstart av väggboxen, omstart av datorn, omstart av TV´n, (för säkerhets skull) och helt plötsligt funkade det igen. Jag kastade mig över Bondbloggen som naturligtvis såg rätt lika ut som förra gången.

Den viktigaste insikten blev att ja, precis som en alkoholist eller annan missbrukare så är jag tydligen Internetist. Fast jag inte vill…..

Avslutat kapitel

Hannibal har varit en långkörare på Bondbloggen de senaste veckorna, men idag tog det avsnittet definitivt slut.

Han hade repat sig från diarren, börjat idissla på nytt och föreföll att ha kommit på spåret igen. Igår blev han dock plötsligt sämre, började kura ihop sig och verkade ha buksmärtor. Idag diskuterade jag med veterinären som konstaterade att det finns en del följdsjukdomar som kan komma efter en svår diarre, t.ex. löpmagsförskjutning eller tarmvred. Exakt vad det nu är fråga om spelar inte så värst stor roll, hans allmäntillstånd är ändå så pass dåligt och han är så försvagad av de tidigare åkommorna att han förmodligen inte klarar en pärs till. Dessutom har han en del konstiga biljud i andningen, han liksom snarkar, så tydligen är inte lungorna helt ok heller. Hans mått börjar vara rågat och att påbörja nån ytterligare behandling är sannolikt bara att förlänga lidandet. I djurhållningen ingår att man ibland måste dra ett streck för när livsuppehållande blir mer plågsamt än skonsamt och för Hannibals del gick strecket här.

Klövverkaren Bernhard hjälper också till med att avliva sjuka djur så jag ringde honom och fick saken åtgärdat nästan omgående. Nu återstår bara att anmäla Hannibal till kadavertransporten. Man får nämligen inte gräva ner döda nötkreatur på gården utan de skall gå till en landsomfattande destruktionsanläggning i Honkajoki.

Trots att jag är säker på att beslutet är det rätta känns det definitivt inte alls bra att bli tvungen att ta det. Visst finns det förklarande omständigheter, antagligen hade han på något sätt nedsatt immunförsvar eller liknande eftersom han samlat på sig alla tänkbara sjukdomar som nån värre svamp, men det är ändå mitt jobb att ta hand om djuren och den här gången kom jag till korta. Hursomhaver, nu är den här pärsen över för Hannibals del och jag slipper fundera på hur han mår och om han har ont.

Positivt är att alla andra kalvar mår som små prinsar och prinsessor, samt att Trisse jobbar på nästa generation så svetten lackar. Livet går vidare.