9 april, 2010 av Nisse

Bamsen är fälld och utkörd

I går fällde vi bamsetallen med Henrik. Det var med nöd och näppe som motorsågens svärd räckte till. Största diametern var 80 cm så tre meter måste vi såga bort för sågarna tar bara emot maximalt 55 cm. Och det är en otroligt fin bit som är helt kvistfri så jag skall försöka såga den själv på det egna sågverket – men det kan nog var problematiskt.

Bamsetallen är fälld

Stockarna är nu utkörda och bara massaved och flisved är kvar. Det är verkligen menföre och blir djupa spår men visst är vägarna frusna under ännu. Det går att köra och spåren blir bara en aning värre. Nu gäller det att jämna vägen då den torkat men ännu inte blivit för hård. Det är ju ren lera som kan vara ganska besvärlig. Mats har alldeles rätt i att virket borde ha varit utkört till påsk men jag ville ha bort de riktigt stora så jag fällde ända fram till slutet på mars. Och jag hade inte tur med vädret …

Kom ihåg att i tävlingen handlar det om TRÄD – inte stockar (man får 1-5 stockar per träd, vanligen tre).

8 april, 2010 av Mats

Menföre

Enligt ett gammalt talesätt som finns åtminstone i våra trakter skall man ha utkört virket från skogen före påsken, för efter påsken är föret slut. De senaste åren har det verkligen slagit in och det verkar lyckas också i år.

Den här tiden är det skäl att hålla sig borta från gräsvallarna. Risken är annars stor att man kör sönder ytan vilket gör att man när man skördar vallen i sommar får jord med i fodret. Jordinblandning i fodret kan leda till att ensilaget feljäser. I bästa fall innebär det ”bara” att fodervärdet försämras, i värsta fall kan det bli direkt ohälsosamt för djuren. Dessutom minskar skörden på de delar av åkern man kör sönder, så det är inte så svårt att övertyga sej själv att hållas borta. Jag har ett parti balar som sparats enkom som menföreslager. De står på en åker som ändå skall plöjas så där behöver jag inte vara rädd om ytan.

Jag måste också instämma i det som Nisse konstaterat ett par gånger, det verkar faktiskt vara obefintlig tjäle i år.

7 april, 2010 av Nisse

Dataåldern på Bos-Sestu

Min farfar var hästkarl, min pappa skaffade traktormaskiner och jag pysslar med datamaskiner.  Under påskens påtvingade ”ledighet” (då hydraulslangarna gick sönder) så satte jag in mina nya givare i mätsystemet som jag byggt. Nu kan jag följa med temperatur och fuktighet i torken och pannrummet från vilken plats som helst på jordklotet – som har Internet.

Hjärtat i systemet är en liten burk HA7NET som innehåller en fullständig webbserver som man kan ta kontakt till över nätet. Själva mätsystemet är ett s.k. 1-wiresystem (en enda tråd + jord är tillräcklig) där mätgivare kan kopplas till i hundratal. Varje mätgivare är en liten datamaskin (för 2 euro !) som diskuterar med HA7NET digitalt. Kabeln kan vara billig telefonledning men då längden blir hundratals meter så bör man använda nätkabel av kvaliteten cat5 – och sådan har jag i överflöd. Egentligen var det bara HA7NET som kostade litet mera (ca. 135 euro). Det är en kille i Linköping som tillverkat systemet (https://www.m.nu/) och det började som ett hobbyprojekt.

HA7NET

Systemet kan också styra reläer och jag har redan styrningarna hemma men inte kopplat in dem än. Då kan jag sitta i Medåker i Sverige och se när luften blir tillräckligt torr i Hindersby och koppla på torkfläktarna. Eller övervaka pannan och flislagret. Det finns alarmfunktion vid för hög och låg temperatur som kan gå till mobiltelefonen.

Titta på mätsystemet här men betänk att det är i byggnadsskedet och kan krångla litet eller vara helt avstängt då jag gör ändringar i det.

Teknikens triumfer … Det fanns en bok med det namnet som jag läste som elvaåring då jag började med elektronik. Och på den vägen är jag ännu.

7 april, 2010 av Mats

Statsrådets förordning nr 931 § 4 mom. 3

I dag laddade jag ned och fyllde i blanketten ”Anmälan om lagring av fast gödsel i stack”, uppgjord i enlighet med Statsrådets förordning nr 931 § 4 mom. 3.

Alla som har djur skall ha täta lager som dimensioneras för att rymma den gödsel djuren producerar under ett helt år. Att lagra gödsel i högar ute på åkrarna är inte tillåtet av miljöskäl, det läcker ut alldeles för mycket näringsämnen om man gör det.  Däremot kan man tillfälligt få lagra gödsel i mellanlager på en åker förutsatt att det är kortvarigt och av transporttekniska skäl, inte som en bestående lösning för att man saknar lager. För mej som har 60% av åkrarna c. 10 km hemifrån är det här en årligen återkommande angelägenhet.  Om all gödsel skulle köras från ut lagret vid ladugården direkt till åkern skulle jag få så nån gång i augusti. Nu kan jag köra ut gödseln i mellanlager vilket snabbar upp spridningen senare i vår.

Den här lagringen får inte ske hur som helst och därför lämnar man in en skriflig anmälan om var högarna läggs och bifogar också kartor där de märks ut. För den oinvigde kan låta lite överambitiöst att märka ut dynghögar på karta, men det ger den kommunala miljösekreteraren möjlighet att kolla att man inte t.ex. i misstag placerar dem på grundvattenområde och det är ju en rätt god sak.

Själv är jag glad så länge det är en ”anmälan om lagring” och inte ”ansökan”.

7 april, 2010 av Nisse

Nisse plockar stockar

Titta på YLE Arenan när Nisse radar upp stockträd

Tävla och vinn – hur många träd tror du att jag får med mig ur skogen i vinter?

6 april, 2010 av Nisse

Äntligen reservdelsdag igen

Påsken var inte speciellt glad för mej. Regn och rusk och lera hade gått an och hjulet fixade sej men så brast tre hydraulslangar. Det är ingenting för det händer hela tiden och två bytte jag snabbt. Men så gick en slangända till vagnens styrning och det visade sej att den hade ovanliga millimeters gängor och sådana hade jag inte hemma. Annars håller jag ett ordentligt lager liksom Kalle. Så det var slut på körandet på påskdagen.

Jag blev ”ledig” men kunde inte alls njuta av ledigheten för jag har alldeles för mycket erfarenhet och fantasi så jag såg bara framför mej en framtid med lera och djupa hjulspår och fastkörningar. Det värsta är då man inte kan göra nånting annat än vänta på att reservdelar börjar bli tillgängliga igen. Och tidigt i morse så åkte jag till Mecanil och lyckades få en fungerande ny slang. Så nu kör jag igen. Men djupa hjulspår blir det och om en månad skall jag köra såmaskinen på den vägen – det blir jobb att få hjulspåren jämnade.

Litet tips för dem som vill tävla om antalet träd som jag fällt i vinter. Vanligen hinner jag med högst tio stammar per dag färdigt kvistade och kapade. Men ludna stora granar tar mycket mera tid och krånglar det med att de fastnar så att de måste tas ned med lastaren så kan det blir mycket få träd per dag. Alla dagar kunde jag inte heller vara i skogen för det blev en hel del snöarbete och reparationer i år (den nya flismataren skulle installeras). Den djupa snön hindrade arbetet och det tog tid att rada virket i stora högar så man skulle hitta det i snön.

Men man blir i alla fall på gott humör då man kommer för att dricka kaffe och möts av blomsterprakt:

Blomsterprakt i april