8 juni, 2010 av Mats

Lars for president – eller nåt.

Jag kan inte låta bli att klämma till med ett “Vad var det jag sa?”. Eller egentligen skall det vara ett “Vad var det Lars sa?”, för det var Lars som sa det.

För en dryg månad sedan skrev jag ett inlägg om en ekonominisse vid namn Lars Jonasson som hävdade att konsumenten i framtiden kommer att bli mer intresserad av etiken i matproduktionen och att producenten borde beakta att det kommer att påverka priset. Och idag skriver tidningen Lands nätupplaga att vissa brittiska handlare profilerar en del produkter som djurvänligt producerade.

Slutsats 1: etik kommer att väga tyngre i konsumentens val.

Slutsats 2: man skall lyssna på Lars.

7 juni, 2010 av Nisse

Den som söker han finner …

Men nog kan det vara besvärligt ! Jag tar alltid bort munstycken och droppventiler på ogrässprutans bom på hösten och så skulle jag sätta tillbaka dem förra veckan. Men de fanns bara inte där de borde finnas.

Nu började ett våldsamt sökande. Hela verkstaden hade ju vänts upp och ned förra hösten då värmeledningarna installerades så det var inte underligt om de blivit under nånting. Men flera grundliga sökningar som utsträcktes till ladugården och stallet gav inget resultat. Till slut började jag tvivla på mina sinnesförmågor och ställde mej att stirra på arbetsbänken för det fanns inget annat ställe där de kunde vara än mitt framför näsan.Men icke.

Trots MÅNGA koppar kaffe förblev munstyckena försvunna och jag började städa hela verkstaden från ena ändan till den andra (vilket var mycket nödvändigt och bra). Jag hittade en massa saker som länge varit försvunna men inga munstycken. Jag försökte till och med söka efter något annat för man hittar ju allt annat än just det man söker. Nä, det lyckades inte heller.

Munstyckena måste ju finnas i verkstaden om inte tomtar eller troll fört bort dem – men sådana tror jag inte på. Då jag till slut började gå igenom hyllorna millimeter för millimeter så fanns förstås munstyckena där – bara på fel hylla och bakom allt som stoppats undan i all hast på hösten då värmesystemet måste fixas kvickt eftersom det blev kallt så tidigt.

Nu efteråt tycker man förstås att man borde ha sökt på fel hylla genast i början – men det är bara “efterklokhetens dåraktiga visdom” som en klok man här i byn brukade tala om. Här ser vi igen att varje sak måste ha en viss plats och att man skall ställa undan allt precis exakt på den platsen (eller åtminstone slänga allt i rätt hop).  Fast förstås gäller ju vad moofa (farmors far)  brukade säja: “Han såm kårjar bihöövär int söök å han såm söökär bihöövär int kåri” (Den som ställer undan ordentligt behöver inte söka och den som söker behöver inte ställa undan). Moofa hörde väl litet till det senare gänget.

Och tydligen jag också …

7 juni, 2010 av Kalle

Brev till tomten

Hej jultomten!

Jag vet att det finns en övre åldersgräns på att skriva önskelistor till jul till dig. Däremot har jag inte trots bläddrande i böckerna kunnat hitta någon åldersgräns för önskelistor i juni. Således kommer en sådan nu:

Kära Tomten

I sommar önskar jag mig följande väder:

Från nu och fram till midsommar vill jag inte ha någon nattfrost, utan varma dagar och nätter, dock med en och annan regnskur. En riktig rotblöta inom den närmaste tiden skulle inte skada, men något vansinneshällregn skall vi inte ha, utan ett snällt sommarregn som kan få pågå typ några dygn.

Efter midsommar får regnet begränsas ytterligare, på sin högsta höjd fyra regndagar i juli. Mycket sol och värme, men ingen steksommar med brännande ökenvärme utan måtta med allt. 

Augusti och september vill jag inte ha något regn alls, utan hela tiden medan det syns tröskor på fälten skall det vara uppehållsväder. Detta är faktiskt det viktigaste av allt. I princip kan en hur dålig sommar som helst kompenseras med en fin och lång höst.

Mot slutet av september, i stil med efter den 25. kan det gott börja regna och regna med ordning. Det får gärna regna några veckor i sträck om det varit torrt på sommaren. Nattfrost i början på oktober kan bli ett fint avslut på regnperioden. Efter det tar jag gärna mot lite torrväder igen ända tills åkrarna är plöjda.Detta är inte så viktigt, men det är så geggigt att plöja i regn!  Om allt har gått planenligt har vi sedan november och efter att plogen är tvättad kvittar det vad det är för väder. Men om det blir jättekallt kan du fixa en skinnmössa till jul!

Om jag kan få alla dessa presenter så skall jag var snäll ända till nästa jul. Ja eller en sak till, fixa gärna ett vetepris på över 140 euro tonnet i höst.

MVH

Kalle

7 juni, 2010 av Sonja

Heisala Happy

Heisala Happy, 1/2 dygn gammal tillsammans med sin mor.

Tack för alla fina namnförslag, vi kommer säkert att använda oss av namnlistan under året.
Det vinnande förslaget är alltså Heisala Happy och det är Anki S. som är den lycklige nya ägaren av en Bondbloggen keps. Grattis!
Hon blev Happy eftersom hon är pigg, på allt sätt söt och så är hon duktig på att äta. Så man blir helt enkelt glad (Happy) då man sköter henne. 😀

Förutom de förslag som kommit som en kommentar, har det via epost kommit följande:

Heisala Hesmeralda, Heisala Hedda el. -Hekla, Heisala Husvilla och Heisala Hidaho eller Heisala Hiowa (eftersom hennes halvsyster heter Hutah)

Ett pluspoäng åt Göran för Husvilla, jag hade inte själv ens kommit att tänka på det. Om det kommer en kokalv från någon av “mina” flickor, ska hon döpas till det. 😉

7 juni, 2010 av Nisse

He e spitjitt å måst sjtjinas

På allmänhetens begäran (en allmänhet åtminstone) måste jag påpeka att vi inte alls talar nån sorts högsvenska även om vi skriver standardsvenska så att lite fler kan läsa det.

Just nu är det vissa ställen på åkern ännu “spitjitt” (leran klibbar ihop då man kramar den) och då borde man inte så utan kanske harva och låta åkern “sjtjinas” (ungefär “torka upp”).  Det finns inga exakta översättningar till högsvenska men på ett ungefär …

Men visst har det torkat så att sådden kan fortsätta – åtminstone på vissa åkrar. Även om jag har sett vatten på åkrarna ännu. Och på flata åkrar där vattnet torkat upp är brodden helt förstörd. Den har helt enkelt drunknat. De borde sås om men det börjar redan bli sent åtminstone för vetet.

6 juni, 2010 av Mats

Utsäde

Utsädet har en synnerligen central roll i bondens vår. All bearbetning före sådden syftar till att skapa god betingelser för utsädet och alla åtgärder efter till att ta hand om det på bästa sätt.

Hur mycket utsäde man använder räknas ut från fall till fall. På basen av forskning och erfarenheter vet vi någorlunda bra vad som är den optimala mängden plantor per kvadratmeter, t.ex. för kornets del borde man eftersträva att ha 500 plantor per kvadratmeter. Hur många kg utsäde som krävs för att uppnå det beror på utsädets grobarhet (hur många procent av de sådda fröna som faktiskt gror) och fröstorleken (ju större fröna är desto flera kg måste man så för att komma till 500 plantor/m2). En grov tumregel för t.ex. korn är att man skall så 200 kg/ha, men beroende på fröstorlek och grobarhetsprocent kan utsädesmängen ledigt kasta från 150 till 250 kg/ha om man börjar räkna på saken.

På vissa skiften sår vi förutom huvudgrödan också in vallutsäde. Korn, havre, vete, rybs o.s.v. sås för att skördas i höst, men vallväxter som timotej och klöver som sås samtidig kommer att skördas de kommande 2-3 åren. Viss skiften sår jag alltså i år men skördar därefter tre  eller t.o.m. fyra år i rad. I år tröskar jag t.ex. rybs och i nästa år och året därpå skördas ensilage av samma åker.

Eftersom jag är ekoodlare sår jag också bottengröda på vissa skiften. Bottengröda är växter som sås tillsammans med den egentliga huvudgrödan, men inte i första hand för att få nån skörd. Bottengrödan skall “täta” luckorna i beståndet och hindra ogräs från att få för mycket utrymme. Använder man t.ex. ettårig klöver som bottengröda kommer den dessutom att fixera en del kväve och på så vis samla näring för kommande års växter. Bottengrödan får dock inte vara så aggressiv att den börjar konkurrera med den egentliga odlingsväxten.

Resultatet av det ovanstående blir att man har rätt många olika sorters utsäde i lager nu på våren. I min lada finns för närvarande korn, rybs, timotej, rödklöver, vitklöver, alsikeklöver, foderraps, rajgräs och persisk klöver. Och med tanke på att jag är ekoodlare kunde det mycket väl ha varit några till. Skriftlig odlingsplan är en nödvändighet för att inte tappa bort sig bland säckarna. 🙂