14 februari, 2010 av Kalle

Händelselöst liv

När jag läser Era bloggar slås jag av hur öde min gård ligger just nu i sin avsaknad av husdjur. Ja tom våra 4 katter verkar leva helt odramatiskt just nu. Jag har slitit med kölden och snön hela vintern. Snön erkänner jag villigt, det är slarv från min sida. En massa saker blev under snön och snöröjningsgrejerna är inte i toppskick eftersom tron på snövintrar även här gått i stå. Kölden däremot är ett reellt problem som går fram som liemannen över egedomen. Saldot hittills är två frusna ackumulatorer, och en räjäl vattenskada i rummet där jag förvarar fryskänsliga saker. Det hade gått ner under noll och så frös en vattenledning. Den tinade förstås följande dag och så stod vattnet som spön i backen över varmvattentvätt och bekämpningsmedel. Gissa om jag var grinig. Jag brukar säga att när det regnar går man under tak, skydd från blåst får man i lä och skuggan skyddar från värme. Men vart går man undan köld. Den finns överallt.
Verksamheten har alltså legat nere totalt i vinter, i lördags dök dock en köpare upp och for iväg med en gammal skogsvinsch som vi haft i huset sedan pappa var bonde. I stället köpte jag en kombinerad vinsch och lunningsgrip som jag fått hem men inte varit i tillfälle att pröva ännu. Men…vintern skall ta slut, det har jag bestämt!

13 februari, 2010 av Mats

Farligt

Jag läste på nätet att en man från Alajärvi blivit ihjälstångad av en tjur. Hans bror är skadad med överlever.

Såna händelser stämmer till eftertanke. Djur är oerhört intressanta att arbeta med, men man kan ändå inte räkna med att veta var man har dem i alla situationer.  Speciellt tjurar i ”tonåren”, vilket det här torde handla om, kan vara helt oberäkneliga. Egentligen är det inte alltid säkert att de vill nåt illa, men när en uppspelt tjur på 500 kg vill ”skoja och buffas lite” kan en 90 kg:s karl skadas rejält.

Häromveckan träffade jag en kollega som för nåt år sedan blev anfallen av en tjur med lynnesfel (han var alltså onormalt aggressiv). Resultatet var om jag minns rätt hål i huvudet, 10 knäckta revben, två spruckna ryggkotor, brutet käkben, krossad armbåge, ett hål i halsen (hornet missade tack och lov halspulsådern) och rejält med skador i ansiktet. Enligt läkaren hade bonden knappast överlevt om han varit 5 år äldre eller haft sämre grundkondition.

Djur är härliga att jobba med men kräver att man är uppmärksam. Å andra sidan går det inte att hålla på med dem om man skall gå och vara rädd hela tiden.

12 februari, 2010 av Nisse

Vatten in i huset

Is på taket har nu lett till att det rinner vatten in i huset. Vi har en värmefläkt på för att torka väggen i hörnet men det droppar bara hela tiden. Troligen finns det is i mellantaket som långsamt smälter. Så i dag rev jag bort tapeten och skivan i hörnet som var helt genomblöta.

Sådant är livet på landet. Vill man prata med gårdskarlen så är det bara att gå fram till spegeln, likaså disponenten, byggkarlen mm. mm. Att börja beställa hit nån för att fixa eländet är bara inte att tänka på utan det gäller att kavla upp ärmarna och göra det själv.

”Djär e sjölv” som det heter på ärans och hjältarnas språk …

Det var en av dessa dagar för motorsågen vägrade att gå och jag måste använda den tunga reservsågen i skogen. Så nu är jag ganska slut inför aftonskiftet (skall göra hål i väggen till pannrummet genom 55 cm tegelvägg). Det är den nya flismataren som skall installeras i det nya flislagret. Det är inte så illa för det är bara -8 grader nu och det går bra att arbeta utomhus – jämfört med -23 grader i går kväll.

Flislagret är också heimlaga, av egen konstruktion även om själva flismataren är ”tjööpis”  – men begagnad förstås. Den gamla flismataren var inköpt också men den var jag tvungen att bygga om så det är inte mycket kvar av den ursprungliga annat än själva lådan. Och så brännhuvudet vilket inte är illa för det är  27 år gammalt.

Vissa saker lönar det sej inte att göra själv – speciellt om man kan köpa billiga begagnade. Litet harmar det förstås då man har principen att allt skall vara heimlaga men tiden räcker inte till för allting. Ibland skulle man nog ha sparat tid för en del prylar är så dåligt konstruerade att det går mera tid till att bygga om dem än att konstruera allting själv …

12 februari, 2010 av Sonja

En lite annorlunda torsdag

Igår blev det lite omväxling i vardagen då jag var på en husdjursdag som arrangerades av ÅSP. Under dagens lopp fick vi information bl.a. om husdjursstöd och kravet på kedjeinformation. Inga större nyheter kom upp, men det är ju alltid roligt att träffa andra producenter.

På kvällen var det boxning som gällde.  Vi håller på en timme åt gången och igår var jag faktiskt glad att lektionen inte räckte längre än det, för det tog på! Kanske man ska börja göra något åt sin kondition, krhm..! 😛  Vi hade flera olika övningar där man måste flytta sig mellan slagen, i stället för att stå stilla och bara träna teknik.

När jag kom hem på kvällen gick jag ner till ladugården. Då jag kom in dit berättade Antte att en ko äntligen hade kalvat. Vi hade gått och väntat och följt med henne redan flera dagar och nätter, hon hade beräknad tid 8.2.  Jag frågade förstås vad det blev, ko eller tjur? Svaret var: gå och se.Det kom dessutom med en sådan ton att jag var säker på att det hänt något med kalven. Före jag hann till kalvningsboxen ropar ”svärre” att det blev en tjur. Jag såg på henne en stund och konstaterade att hon skojade.  Orsaken till att de inte rakt ut sade att det faktiskt VAR en kokalv är, att denna kalv  inte riktigt är en vad som helst för kalv. Hon har kommit till från ett embryo som köpts från Kanada. Antte har varit där två gånger och bekantat sig med olika gårdar och deras djur. Han valde ut från vilka kombinationer (ko x tjur) han ville köpa embryon och efter sköljningarna har dessa sedan transporterats till Finland. Så hon var verkligen en efterlängtad kalv. Hon döptes till YellowBriar Hanama.

11 februari, 2010 av Mats

Kall lösdrift

Idag var det utgödslingsdag. Korna går i en kall lösdrift, alltså i en oisolerad byggnad, och jag skrapar ut gödseln med traktor och schaktblad. Ibland gödslar jag ut varje dag, ibland varannan och nån enstaka gång var tredje dag. Hur ofta beror på vädret. Fuktigt väder kräver att man skrapar rent oftare. Faktum är att för oss som har oisolerade system är fukt ett större problem än köld. Det får gärna vara -15 utan att det blir några som helst problem, korna hålls rena och torra. Däremot är intervallet -5 till + 5 inte så värst trevligt, det är betydligt fuktigare och går mycket mer halm för att hålla korna rena.  Och då måste man också skrapa ut gödseln oftare. Just nu går det rätt bra att skrapa rent varannan dag, så jag räknar med att göra det nästa gång  på lördag.

Efter att ha skrapat rent lyfte jag in en halmbal i ladugården. Halmen bildar en bädd i övre ändan av huset, där en del av djuren sover. De djur jag köpt in har alla tillbringat hela sina liv i ladugårdar med stora boxar men jag har liggbås som korna skall sova i. Båsen har fem cm tjocka, isolerade madrasser och är rätt bekväma, men ännu efter fyra månaders omställning är det fortfarande ett par äldre madammer som inte riktigt accepterat tanken på att sova i bås. Kor är vanedjur. För att de här konservativt lagda inte skall behöva ligga på betonggolvet har jag gjort en halmbädd som jag fyller på vid behov. I sinom tid kommer de nog alla att övergå till att sova i båsen, men förändringar kräver lite tid ibland.

Själva ströarbetet går enkelt. Jag lyfter in balen och sen sköter tjuren Trisse och ett par kor själva sönderdelningen. Det brukar ta några minuter att stånga sönder en bal och de inblandade är riktigt uppspelta av uppgiften. Trisse som är en mogen man med stor livserfarenhet försöker upprätthålla en viss distanserad värdighet, men inte ens han klarar av att lägga band på leklusten när de andra skuttar omkring i den knastrande halmen.

10 februari, 2010 av Nisse

Allt virke går åt

I dag skrev jag fullmakt åt reviret om försäljning av virke. Det tycks gå åt allting – utom björkstockar. Ganska snabbt har lågkonjunkturen svängt och nu behövs virke för de fabriker som startat på nytt. Problemet är bara att det inte går så snabbt att få ut mera virke om det inte alls är planerat.

Och så vet man aldrig med vädret, Alla maskiner till trots så är vi ännu beroende av vädret i hög grad. Visserligen går det att hugga i alla väder men det kan vara besvärligt, långsamt och dyrt.

Men i dag var jag nöjd med vädret – det var kring -13 hela dagen och nu har det blivit ännu kallare. Kläderna var torra och man fryser faktiskt mindre än då det är varmare och man blir genomblöt.

Men nu skall vi se om eposten går fram till bloggen … (2)