Entreprenörer

På eftermiddagen gjorde jag lite prisjämförelser för att kolla var det blir förmånligast att hyra gödselspridning. Jag har ingen egen gödselspridare, utan brukar anlita en entreprenör för det jobbet. Det beror för det första på att de oftast har bättre utrustning än jag skulle ha råd med. Man kan tycka att gödselspridare är en så pass enkel uppfinning att det inte kan finnas bättre och sämre, men faktum är att skillnaden är rätt stor. En bra spridare skall kunna fördela gödseln jämt och exakt och man kan faktiskt se skillnad i skörden på om det lyckats eller inte. För det andra innebär det att jag kan mylla in gödseln direkt efter spridningen vilket jag inte kan om jag skall köra gödselspridaren själv. Snabbare inmyllning innebär att man sparar kväve och för mej som odlar ekologiskt är det viktigt. Dessutom går det faktiskt fortare med entreprenörer än om jag gör jobbet själv. Den kille jag brukar anlita kör ut all min gödsel på en längre förmiddag, när jag gjorde det själv tog det minst 2-3 dagar.

I våra trakter blir det vanligare och vanligare att använda entreprenörer för olika arbeten och det börjar också finnas en hel del både jordbrukare och andra som satsat på att sälja tjänster. En av orsakerna till att den här sidan utvecklats så mycket är förmodligen regionens maskinring. Maskinringen är ett andelslag som förmedlar tjänster, d.v.s. andelslaget äger inga maskiner själv utan förmedlar endast uppdrag till medlemmarna som äger maskinerna. Det finns också en del företag som satsat på maskinentreprenad i rätt stor skala, t.ex. NMS Maskin och Söderby Entreprenad.

Det blev min vanlige entreprenör som drog det längre strået också i år, vilket inte var nån större överraskning. Han börjar snart ta mej för givet. 🙂

Sista tävlingsdagen

Ynna födde sin odöpta tjurkalv fredagen den 16 april.

Ännu hinner du ge förslag på namn till Mats kalv! Läs mera här och berätta vad du tycker den unga tjuren ska heta. Tävlingstiden tar slut i morgon (24.4.2010) klockan 07.00.

Den enväldiga juryn består av Mats, som har ett digert göra när han ska välja mellan de över 50 namn som droppat in.

Mats kommer att meddela sitt beslut i Lördax nu på lördag – ratta in Radio Vega klockan 10 så är du säkert med bland dem som först får veta hur det gick. Mats berättar naturligtvis också här på bloggen hur han beslutat.

Bröllopsbestyr

Nu börjar det vara så nära, att man kan räkna timmar. Den här veckan har gått lite lika som föregående, alltså alltför fort, men ändå alldeles för långsamt. 😀

Problemen med flygen på grund av askmolnet hämtade med sig lite extra spänning åt oss också. Vår präst ringde nämligen åt oss i slutet av förra veckan och berättade att han var i Spanien. Han ville förvarna oss om att han kanske inte hinner hem i tid till vigseln. Nå, Antte ringde direkt på måndag morgon till pastorskansliet och de lovade att det nog finns en vikarierande präst i så fall, så vigda skulle vi nog bli!
Efter några dagars väntan, hade han fått plats på en buss som skulle starta från Spanien på tisdag kväll. Enligt tidtabell sku han vara i Finland på fredag morgon. Så det var bara att vänta.

Som om inte här var tillräckligt spänning, så konstaterade vi på måndagen att de som ska fixa alla våra blommor har sin blombutik stängd p.g.a. flygstoppet! Hon som ska laga blommorna ringde åt mig och berättade att de var i Italien och eventuellt skulle komma därifrån på onsdagen.
Så det var (igen) bara att vänta och hoppas att allt ordnar sig och jag kan berätta att det stundvis har varit ganska nervöst. Fast allt skulle ha ordnat sig också med “plan B”, så vill man ju att allt ska fungera perfekt, just så som vi har planerat det.

Igår fick vi första goda nyheten; ett flyg från Italien, med mellanlandning i Riga, kom till Åbo sent i går kväll. Blommorna är räddade!! 😀 😀
Och idag på morgonen ringde vår präst: han är i Finland!! 😀 😀

Så allt ordnar sig, som det nu ser ut kommer vi att få just det bröllop vi önskat oss! 🙂

Te vaanli språåtji

Här skriver vi på svenska för att nå en större publik men inte är det vårt modersmål. Åtminstone inte i den moderna varianten. Nä, hemma pratas det östnyylendskå eller närpeesiskå (antar jag) av födsel och ohejdad vana. Visst har vi varit tvungna att lära oss högsvenska i skolan och i mitt fall en massa andra språk då jag i jobbet åkte runt världen men hemma passar liksom inte något annat språk in i landskapet än te vaanli språåtji.

Det kan ha sina poänger som då jag satt med min (av mej adopterade) moster i tunnelbanan i Stockholm. Hon talade ren och oförfalskad östnyylendskå trots 40 år i Sverige och vi pratade på tills jag märkte att hela vagnen satt och lyssnade på oss – det lät som svenska men ändå annorlunda. Det var förrän det fanns massor av inflyttare i Sverige

Men det vi pratar är egentligen riktigt gammal svenska. Om man läser akademiska avhandlingar från 1700-talet så liknar språket i mångt och mycket det vi ännu talar. Förr hade svenskan korta, långa och överlånga stavelser men i Sverige finns bara de långa kvar. Därför kan de inte uttala viktiga ord som “sidu” utan det blir “siidu” eller “siddu”. Vi har också överlånga stavleser som “uunn” (ugnen) och “staann” (staden). Därför måste man använda dubbla bokstäver för långt ljud (se Nisses Uttalsriktiga Stavning). Jag har länge gjort alla anteckningar på östnyylendskå men det är svårt att skriva fastän man talar språket. Den högsvenska stavningen vill alltid tränga sej in.

Österbottningarna talar ju ett underbart språk (egentligen flera …) och närpesiskan är alls inte det “värsta”. Men allting är inte gammalt.. Vi har den norrländska förmjukningen som är relativt ny: “veddjin” (väggen) och “ryddjin” (ryggen). Också det svenska u:et är nytt. Förr uttalade man u som “o” (liksom i tyskan). Gissa varför Mikael Agricola (Bonn-Micke på östnyylendskå) stavade o med u i den första finska bibeln. Och det uttalet finns ännu kvar i Pyttis. Vi är moderna i Lappträsk och säjer “tjööp” (köpa) men i Borgå och Sibbo uttalas det som förr med hårt k.

Och visst har vi låneord. De flesta språk har lånat massor – finskan som har ganska litet låneord har i alla fall 50 %. Det som många tror är låneord i dialekterna från finskan är precis tvärtom. “Taskå” är till exempel ett gammalt germanskt ord (Tasche) som finskan lånat in men modern svenska har glömt ordet som ersatts med “ficka”. Intressant nog så använder vi i östra Nyland det franska ordet “lavoaar” i stället för svenska “tvättställ”.

Outgrundliga äro språkets vägar …