Jag lovade i samband med invigningsfesten i somras att närmare beskriva återuppbyggnaden. Det tog visst lite tid men så här inför ny odlingsäsong är det bäst att stöka undan sånt som är på hälft och kom då att tänka på det här. Bättre sent än aldrig.
Här fortsätter så den utlovade beskrivningen av återuppbyggandet av produktionshallen i bildform.

En av smältande plast från kablar och plast i taket brandskadad hand och underarm får representera de kroppsliga skadorna i samband med branden. Märkligt nog blev det inga större personskador trots att jag endast iklädd småbyxor sprang fram och tillbaka i hallen bland glassplitter och nedfallande kabelhyllor och lysrör. Hög skyddsängelsfaktor 🙂

Av den brunna hallen återstod inte mycket. En otrolig hetta, så stark att till och med bergullen “brann”.

Växthusets plast smalt av värmen men tack vare att vinden låg på från växthuset klarade det sig från totalförstörelse.

Visst var det trångt men tack vare kundernas flexibilitet var det möjligt att sälja bort så mycket som möjligt under hösten för att minska på lagerbehovet.

Ett tomt svinhus i grannbyn fick fungera som lager för det som vi inte fick sålt direkt från åkern. Tack vare stabilt kall vinter fungerade lagringen hyffsat.

Utan vänners och kollegors hjälp hade nog inte skörden kunnat tas om hand. Eller som här på bilden beredas för försäljning.

….och samtidigt som vintern anlände kom återuppbyggnaden igång, börjandes med reparation av värmecentralen. Det behövdes ju värme till bostaden nu när det blev kallare.

…men när bränsleförbrukningen till byggvärmarna började röra sig om 200-300 L/dygn fick vi lov att avbryta murningen i väntan på varmare tider.

En dylik dag med byggare, rör-, kyl-, el- och elektronikmontör på plats samtidigt blir det många som rycker en i armen och vill ha anvisningar om ett och annat. Då gäller det att hålla reda på vem man pratar med 🙂
Än en gång TACK till alla som på sätt eller annat hjälpt till under projektets gång och uppmuntrat oss till att orka fortsätta produktion.