Nu regnar vårsådden bort

Det här är inte roligt mera … Det har regnat nästan hela dagen – efter skyfallet på lördag kväll – och prognosen utlovar regn varenda dag i slutet av veckan ! Och snart är det juni ! Det måste bli en ovanligt varm och lång sommar för att vetet skall hinna bli färdigt.

Jag har visserligen vetet i jorden men det drunknar ju om det här fortsätter … Och alla arbeten blir försenade vilket är illa för vi har en så kort sommar. Troligen står man och bygger i snöyra i januari igen nästa vinter.

Gårdagen var en så kallad bortkastad dag. Allting krånglade. En datamaskin som jag måste lägga in i nätet för att styra trafiken fungerade inte och då jag äntligen hittade skruven för övertrycksventilen på paketbilens oljepump så var den placerad på det allra värsta stället mellan motorn och insprutningspumpen. Det var helt omöjligt att få bort den utan att skruva hela motorn i små bitar. Och det kan vara ett så litet fel som att man bara behöver byta fjäder i ventilen men … Ibland blir man nog riktigt SINNAD över det som ingenjörerna hittat på.

Den här dagen blev inte just bättre. Vi hade en trevlig pratstund med bloggargänget och redaktionen  mitt på dagen men sedan började problemen. Nätet krånglade så in i norden och jag körde hit och dit mellan centralerna. Tills jag nu på kvällen hittade felet. Nån hade efter åskan kopplat in sin router (brandmur) fel väg och det störde hela nätet riktigt ordentligt. Tyvärr är det inte första gången det händer. Problemet är att symptomen är så otydliga att man först inte vet vad det är frågan om.

Man känner sej som doktor House med alla besvärliga diagnoser.  Så är det: Då man hittat felet så är det en småsak att fixa det. Fast jag gillade House bättre i rollen av Bertie Wooster i Jeeves-serien. Den är en av våra stora favoriter både i bok- och filmform.

Men huvudsaken är att nätet – som synes – fungerar igen !

3/4 facit i handen

Då vi nu har vårbruket nästan avklarat, så kan vi nog vara både nöjda och skatta oss lyckliga. Vi har varken i Kabböle eller på Heisala blivit utsatta för dom här grymma åskregnena, utan vi fick jämnt och fint regn, drygt 10 milli, över de nysådda åkrarna. Det gjorde minsann gott, eftersom ytan började bli riktigt krut torr.

Det är nog en obeskrivlig känsla, att sitta på våren i traktorn och få bruka jorden. Allt börjar från början och man har allt framför sig. Nu har vi kommit så långt att vi har endast NaturVårdsÅkrarna (NVÅ,viltåkrar) och lite vete kvar att så.
Den där veteåkern är föresten den som jag fastnade med harven på, så man kan lugnt konstatera att den är lite våt! 😛 Men kanske den också ger sig snart. Vi har ju tid att så till den sista juni, dock är det ingen större idé att så vete så sent men den möjligheten finns.

För viltåkrarnas del, går vi efter principen ”ingen panik”. Om man sår dem lite senare, har viltet något att äta också då som spannmålet mognar på de andra åkrarna. Så förhoppningsvis minskar vi lite på älgskadorna på det här sättet.

Allt som allt har vi drygt 30 hektar åker i Pernå. Jag skrev Pernå och inte Kabböle p.g.a. den enkla orsaken, att åkrarna är ganska spridda. Från gårdscentret tar det en knapp timme att köra till skiftet längst bort. Då kör vi inte direkt på några riksvägar, utan vägar hörande till kategorin ”missa en grop, så får du två på köpet”. 😛 Så man får ta det lugnt och njuta av omgivningen då man kör!

Regnvädersdag

Gårdagen var en riktig regnvädersdag. Åtminstone var tanken att jag skulle göra allt som blivit ogjort inomhus. Men det hann jag inte med för telefonen ringde hela tiden och det blev att åka runt och fixa nätanslutningar som åskan tagit livet av. Nätet börjar bli en nödvändighet här nu liksom telefonen. Det gick bra utan Internet förr – men så gick det bra utan allt möjligt – förrän man blivit van vid det. Nu känns det mycket besvärligt att vara tvungen att hoppa i bilen och åka in till staden för att betala räkningar.

Och så kan man ju inte läsa Bondbloggen :-).

Eftermiddagen gick till Bondbloggen. Vi spelade in litet video för den ”gamla” TV:n. Alla har ju inte fibernät – eller ens nätanslutning ännu. Det går ju litet tid till det – inte till skrivandet men till allt annat. Men det kan det vara värt för Bondbloggen har varit ganska lyckad. Och det är riktigt roligt att jobba ihop men en trevlig och entusiastisk redaktion. Jag har hängt på nätet i omkring 30 år – allt sedan vi för första gången tog kontakt till Stockholms datorcentral med ett urlångsamt modem på hela 110 bit/s. Märk väl: Inte megabit eller ens kilobit utan 110 bitar per sekund. Men det upplevdes som helt bra för man hann ju inte skriva snabbare … Apparaten vi skrev på var en Teletype med elektromekaniska reläer som måste kedjas vid väggen för den hoppade över golvet då man skrev ut på den.

Bondbloggen är ett mellanting mellan TV och tidning och väldigt intressant. Den kanske är början på en ny mediaform. Även om inte redaktionen syns så mycket så har den i alla fall stor betydelse för stämningen. Genom att putta under litet här och litet där och fixa det ena och det andra och helt allmänt vara muminmammor åt oss så får den Bondbloggen att fungera. Och då man tycker att det är roligt så blir man också trevligare än man egentligen är (jag talar bara för egen del).

Ute duggar det och jag tycker synd om dem som fick 50 mm regn på en timme på sina åkrar – vi fick bara 20 mm på lördagskvällen. Vissa fick bara några ynka millimetrar men åskskurar är ju väldigt lokala.

Skurar = problem

Ännu mer än vanligt är man fixerad vid väderleken. Det behöver inte komma 25 mm för att det skall bli problem – redan en liten skur mitt på dagen just då det torkat upp gör att sådden blir besvärlig. Och vi är sena redan nu …

Till all tur har jag vetet i jorden men har ännu viltåker + gröngödslingsvall på 24 ha att så. Tid finns det till 30 juni men om man vill att det skall bli nånting så skall det nog snart i jorden. I alla fall så är jag glad att jag satte så stor del i vall – med det här vädret. Och klöverfrö fick jag från Ingå med en annons i Landsbygdens Folk.

Verkstadsväder – men telefonen ringer hela tiden om nätet för folk har problem med åskan som bullrar här var och varannan dag. Det verkar som om tre av mina temperaturmätare i torken skulle ha fått fnatt efter förra åskvädret.

Det ser litet bättre ut mitt i veckan men man vet aldrig …

Permanent väderreservation

Det mesta som en jordbrukare gör sommartid inbegriper viss väderreservation. Grannen Jonas och jag har en del samarbeten i olika former, bl.a. harvar jag åt honom och han sår åt mej. Inför nästa vecka hade vi planerat att sätta igång med sådden för hans del, jag skulle börja harva på måndag.

Idag började dock väderprognoserna se lite oroväckande ut för början av veckan. SMHI lovar uppehåll, FMI och Foreca lovar 25 mm regn på måndag. Det är ju onekligen en viss skillnad mellan de två alternativen.  Har SMHI rätt och det blir det uppehåll är det inga problem, då kan vi köra som planerat. Har de andra rätt och det kommer det 25 mm regn sår man inte förrän om ett par dagar, vilket skulle tala för att snabba på och fixa undan sådden redan på söndag. Å andra sidan, kommer det 25 mm i form av ett skyfall är det nästan bättre att inte ha sått alls. Så stora regnmängder kan om de kommer på kort tid innebära att man får så om skiftet. Fast å tredje (?) sidan, om verkligheten blir nånstans mitt emellan ytterligheterna (t.ex. 10-15 mm regn) skulle det vara ganska bra att ha sått före. Hmm, hur gör vi då?

Kompromissen blev att sprida riskerna. Vi harvade och sådde halva arealen med kort varsel på söndag eftermiddag. Det innebär att hur det än går blir resultatet varken total succe eller totalt misslyckat. Går allt bra fick vi åtminstone halva arealen sådd, går det åt skogen är det ändå inte mer än hälften som gick åt pipsvängen. De närmaste dagarna får utvisa vad vi borde ha gjort.

Som tur var hade vi inga stora planer för familjens söndagsfirande som måste ställas om p.g.a. det snabbt påkomna jobbet. Hustrun konstaterade att den här tiden på året blir det sällan som man planerat, så det gäller att planera så lite som möjligt. Hon är klok, min fru. 😉