Ett litet klipp som visar avverkning med giljotinen. Så värst mycket action är det inte i ärlighetens namn men man får en uppfattning om hur det går till. Just det avsnitt som avverkas på klippet består av lite grövre träd, i övrigt var det nog med kvastris (för att citera grävmaskinsföraren).
När detta skrivs är jobbet ännu inte riktigt klart men så här långt har allt gått bra. Grävmaskinen tog sej fram också över de blötaste delarna av fladen, låt vara att föraren i slutet på första dagen körde upp spår som fick frysa till över natten. För skotaren som kommer efter borde det inte vara några problem så länge den håller sig till samma körspår. Fast skotaren får skynda sej, vi har plusgrader nästan hela veckan så föret håller inte hur länge som helst.
Ur min synvinkel ser det finemang ut så här långt. Landskapet har öppnats upp, utsikten förbättrats och kossorna får ett märkbart enklare jobb nästa sommar. Flisbolaget får råvara, grävmaskinsföraren ett par dagar jobb, jag får en liten extrainkomst och allt detta från något som strängt taget bara är skräp. Dessutom är det bra för miljön i åtminstone två bemärkelser; träflis är en förnyelsebar energikälla och strandbetet hålls öppet.
Det är inte utan att jag börjar fundera på om jag har igenväxta strandkanter på andra håll.
Fint med ett litet videoklipp av avverkningen!
Jag skidade förbi när avverkningen pågick (man är ju nyfiken…) och fortsatte vidare längs ån. Jag funderade samma sak som du; det finns en hel del (för att inte säga väldigt mycket) dylika busk- och slysnår i våra trakter. Speciellt tillandningsmarker längs vattendrag är otroligt bördiga och där finns det en stor potential för uttag av energivirke. Man borde göra någon sorts “kampanj” (kanske från Skogsvårdsföreningen) för iståndsättande av dylika snårskogar.
Mats,jag ser du får massor med hagmark du kan arrendera och lyfta specialmiljöstöd för! 🙂
Per-Erik: jo, just tillandningar och strandkanter har en viss potential för det här. Dessutom skulle det ge ytterligare en miljönytta som näringsuppsamling. Som du säger är de där strandkanterna ofta näringsrika och om buskarna tillåts ruttna ner frigörs de näringsämnena och går ut i vattnet. Avverkar man slyet och kör bort det har man gjort en lite insats mot eutrofieringen. Visserligen liten, men dock.
Ur skogsbrukssynvinkel är det ingen större förlust eftersom de här våta remsorna ändå inte producerar nåt virke av betydelse. Det är en win-win-win-win-situation. 🙂
Att det ser snyggt ut är bara en bonus.
Cowboy: vi skall se om jag orkar hägna in mitt eget först…. 🙂 Men visst har jag lite diskuterat med grannarna om att jag kunde hägna in en del av deras strandkant också nån gång i framtiden. Betesdjur är perfekt att följa upp avverkningen, det som är för smått för maskinen rår korna bra på.
Har du klart vilket stängsel det skall bli?
Givetvis skulle det vara fint med ett High Tensile-stängsel med impregnerade stolpar och galvantråd, men dels är det arbetsdrygt att bygga och dels måste jag ändå stänga med lättare stängsel på stora delar av området. En del av fladen som översvämmas vår och höst och där måste det bli glasfiberstolpar som monteras upp och ner varje säsong. Av den orsaken lutar jag åt glasfiberstolpar och galvantråd i resten av stängslet också.
Otroligt drygt jobb när gripen inte är av sådan modell att de kan ta flera stammar innan de läggs i högen. Men å andra sådan går det ju väldigt snabbt jämfört med att såga med motorsågen.
Instämmer, maskinen skulle ju onekligen orka lyfta lite mer åt gången.
skulle du får mycket mera pengar om du skulle såga ner allt för hand?
För energived på rot (alltså om köparen hugger och kör ut) får man 1-5 €/m3. Hugger man själv och kör ut får man 20 €/m3, så visst är det en viss prisskillnad. Orsaken att jag valde att sälja på rot är dels att jag vill vara säker på att jobbet gjort före nästa sommar, dels att jag har andra avverkningar jag redan ligger efter med.