16 september, 2016 av Nisse

Åkerbrukets säsongavslut

I går sprutade jag sista åkern mot kvickrot och det betyder att det är slut på den här säsongen. Som jag konstaterade så är det bäst att bara glömma den och se framåt. Men litet kommentarer kring året som gick måste jag komma med i alla fall. Det var andra året som jag körde med äkta direktsådd och om jag hade nybörjartur i fjol så blev det desto sämre i år. Mellan en tredjedel och hälften av normal skörd …

Orsaken är klar: Två 40 mmm regn i juni då brodden var alldeles för kort ännu. Vetet klarar ganska bra regn då det vuxit till sej – förr hade vi ju hela tiden översvämningar på åkrarna – men kort brodd klarar inte vatten som ligger på ytan utan den drunknar. Och då vi tröskade så såg ännu delar av åkern ut som nedan.

DSCN6077

Vetet hade nog klarat av den vätan i september men problemet var som sagt att det stod vatten i början på juni. Ytan på leråkrarna var så tät att allting måste torka bort övre vägen. Det blev ju inga hjulspår att tala om så hård som åkern var.

Hur inverkade då direktsådden ? Före de stora regnen så såg brodden riktigt fin ut. Den kom upp jämnt överallt. Troligen skulle det ha varit bättre att plöja för då skulle en del av vattnet kunnat rinna ned till plogsulan åtminstone (20 cm lägre). Men det var underligt hur stora skillnaderna var. Och hur skarpa gränserna var mellan bra och dålig växt. Tyvärr var de områden som hade dålig växt alltför stora.

Så hur går jag vidare ? Nån plöjning blir det ändå inte. Så usla som priserna är nu så är det onödigt att sätta bränsle och tid på att plöja även om det skulle ge bättre skörd. Odlandet håller på att gå över från intensivt till extensivt brukande – alltså man sätter så litet resurser som möjligt på odlandet. Om priserna skulle bli fem gånger högre så vore det ju en helt annan sak. Reklamen för gödsel och sprutmedel som lovar stora skördar och bra ekonomiskt resultat är som ofta ifråga om  reklam ren lögn. Det finns tre viktiga faktorer som inverkar på skörden och resultatet och det är för det första vädret. Och för det andra vädret. Och för det tredje vädret. Sedan kan andra åtgärder ha en liten inverkan de också …

Däremot så börjar jag fundera på att bli ogräsodlare – alltså eko-odlare. Nu får firmorna en massa pengar fastän åkrarna ser ut som på bilden. De förlorar inget på det. Allt som jag satsat på gödsel och sprutmedel och bränsle är däremot helt bortkastat. Det skulle just inte varit sämre fastän jag inte hade gödslat eller sprutat alls men jag skulle ha sparat en hel del pengar. När man sedan jämför eländet ovan med den våldsamma klöverväxten med meterslånga stammar starka som rep så tror jag att jag sår in en hel del åkrar i klöver nästa vår. Den går ju också på djupet med tjocka rötter. Det intressanta är att de åkrar där jag i år har klöver har varit de sämsta. Det blir intressant att se hur vetet växer på gröngödslingsvallen då jag plöjer upp den. Jag kommer ihåg att det växte bra då vi ännu hade kossor och en stor del i vall. Inga sådana problem som vi haft nu i flera år.

Vädret har också förändrats. Förr hade vi stora problem med försommartorkan men nu har vi haft blöta försomrar och torra höstar – alltså precis tvärtom. Rapiden skaffade jag för att få utsädet att gro ordentligt och det lyckades förstås. Nu får man tänka om och börja göra nånting åt försommarblötan … Kanske klövern kunde sticka hål i den hårda leran samtidigt som den tillför kväve och humus.

Då vetet växer dåligt så kommer kvickroten. På åkrar som såg ”rena” ut i våras så finns det nu stora tuvor med kvickrot. Och på vissa åkrar också en mängd baldersbrå. Men en del åkrar har ingen baldersbrå alls så jag måste ta reda på varför. Vi hade litet diskussion om sprutmedel och jag tror jag skall testa Broadway nästa år. Det är dyrt och lönar sej bara om man kan lämna bort både flyghavremedlet och glyfosatet. Men vi får se nästa år.

DSCN6130

Nu har jag kört glyfosat på precis alla åkrar mycket noggrant. Man kan nämligen ännu se var det blev sprutränder för flera år sedan. I år var sprutspåren ganska bra. Vi börjar klara av det nya systemet med 50 cm mellanrum vart fjärde varv. Litet besvärligare var det att spruta i halmstommen eftersom sprutspåren inte syntes lika bra som i grön brodd. Jag var tvungen att ta med GPS:en i hytten så jag kunde se att jag inte körde i samma spår eller lämnade emellan – speciellt på de oregelbundna figurerna. Noggrannheten på GPS är ju för dålig för körning (3-4 meter) men man ser nog om man är på fel spår.

Så säjer vi adjö till det usla året 2016 med en bild från kvällen då jag körde det sista. Klockan var inte så mycket men det är redan mitten på september och mörknar ganska tidigt. Nu skall jag gräva och bygga medan det är torrt och varmt och sedan skall fästet för den nya lastaren svetsas ihop inför vinterns skogsarbete.

DSCN6127

Bos-Sestu finns mitt i bilden men syns ganska dåligt. Bara taket till bränslehuset blänker litet.

 

Etiketter: , ,

8 svar till “Åkerbrukets säsongavslut“

  1. Johnny skriver:

    Det är bra att du kan ta året 2016 med lugn och ro! Det är bra att konstatera hur det ligger till och gå vidare. Fastän odlingarna lyckades bra i år här i Närpes så är jag ändå glad att jag har mycket gröna arealer. Trots bra skördar så gör det usla spannmålspriset att odlingen går med förlust, om man beaktar slitage.

    Varje år som vi för bort en skörd så för vi också bort näringsämnen och kalk. Börjar vi spara och låter bli att kalka samt att vi gödslar mindre så utarmar vi jorden ännu mera. Ännu sämre skördar får vi då vänta i framtiden. En ändring i växtföljden oavsett eko eller vanlig ger nog många fördelar. Då har man bättre råd att gödsla, kalka och dika. Då klarar man sig med mindre maskinkapacitet, får bättre skördar och åkrarna blir i bättre skick så att vi även i framtiden kan få goda skördar. Det 25% överskottet på spannmål kan väl också nämnas i sammanhanget.

  2. Bjarne skriver:

    Broadway är nog ett bra men dyrt preparat.Tyvärr kan man nog inte lämna bort glyfosatbesprutningen.Enligt vår erfarenhet håller det nog tillbaka kvickroten under sommaren men på hösten blir den gröna och livskraftig igen.

  3. Nisse skriver:

    Jo, nä, det är litet det jag är rädd för. Ett preparat som har mycket bred effekt har svårt att vara mycket effektivt mot enskilda ogräs. Ofta blir det så att de håller tillbaka ogräsen och litar på att säden skall hinna konkurrera med dem. Då man sedanskördat så kommer ogräsen igen …

    Jag vet nog hur man får bort alla ogräs riktigt grundligt och det är fodermärgkål som vi hade då vi ännu hade kossor. Den växer uselt och ser dålig ut på sommaren men på hösten exploderar den och blir tät och hög. Där den har växt är det helt enkelt rent för inget annat klarar sej mot den … Tyvärr går det inte att odla den på större arealer för man vet inte vad man skall göra med den stora massan.

  4. Micke skriver:

    Som med alla andra preparat ska man följa doseringsanvisningarna även med Broadway. Har inte märkt
    något av att kvickroten skulle komma i en ”andra andning” till hösten. Brukar även, om vädret och kalendern
    tillåter, stubbearbeta på hösten. I år lär det bli ogjort för markerna är ännu så mjuka att en extra körning
    får vara. Bara lite frakttröskning kvar och 2016 är ”på stickan”. Går till historien som, åtminstone så länge
    jag varit jordbrukare, det svåraste året hittills. Visst har vi haft dåligt väder förr också men inte denna
    helvetiska kombination som i år med vädret, produktpriserna i botten, försenade stödutbetalningar,
    tilltagande byråkrati, skördenivå i klass med missväxt etc. En tröst i eländet, trots att det inte ger några positiva vibbar i min plånbok, är att man inte är ensam. Aldrig tidigare har jag hört att kolleger varit så
    bekymrade över ekonomin och utan pengar som nu. Inte heller har jag sett att någon annan sektor skulle
    ha blivit lika hänsynslöst och ansvarslöst behandlad av landets ledning som lantbruket. Blir att bita ihop
    och förtränga 2016 och se framåt i vinter medan man hoppar till brödstången!!

  5. ola skriver:

    sku int heva bra att kultivera en sån där åker för att minimera såna påttar tubulatorn är no p i piian

  6. Nisse skriver:

    Jo, en tubulator kunde nog hjälpa men då måste man köra ganska ofta. Problemet är att ytan blir så tät efter varje större regn och då kan man inte köra på åkern (blir grymma hjulspår). Jag har egen täckdikningsplog och körde ett dike från svackan. Det fungerade ungefär ett år men sedan var ytan igen fastslammad. Om man gräver med skyffel så kan jorden vara alldeles torr ett spadtag under pölen … Så jag tror att nästa steg är att sätta klöver på åkern. Den har ju rötter som kan gå två meter ned och borde luckra upp ytan effektivt. Det blir ett år utan skörd men om det fungerar så kan det löna sej. Speciellt som klövern kan lämna upp till 200 kg kväve per hektar (enligt svensk forskning).

  7. Bond77 skriver:

    Fast det far väl typ 150kg till markorganismerna för att bryta ner klöverrötterna i praktiken… Eller om det tar några år att få ut alla 200 kg… Men i varje fall, bättre markstruktur, ökad mullhalt och säg 30-50 kg extra åt kommande gröda är ju inte alls fy skam. Och ingen reducering behöver man räkna med i kvävegödslingsbegränsingarna heller till kommande gröda. Det kanske är rent av en smart lösning med dagens priser på spannmål och konstgödsel?

    Sedan ska det väl rensas diken i nåt skede även i hindersby. Är nog bara att ta undan med traktorkärran då och fylla i svackorna. En mycket effektiv lösning på problemet med stående vatten. Många ser ju dikesvallarna som bara problem, jag ser det bara som en lösning, man får upp åkernivån och massorna brukar också vara både mull- och näringsrika, istället för att skicka ut kvävet i Östersjön tar vi depositionerna i dikena upp i åkern tillbaks.

  8. Nisse skriver:

    En hel del av våra åkrar ser ut som grytor (lägst i mitten). Jag har försökt skopa dem så att svackorna fylls men det är mycket stora mängder jord som skall flyttas så jag har gått över till att gräva svackor ut till dikena – och det är redan ett stort arbete. Det är frågan om huruvida det lönar sej. Där man tar bort jord så blir det bara ren lera kvar och där växer ingenting på många år. Jag har kört dikesvallar i svackorna men det är som en droppe i havet.

    Så nu tänkte jag försöka få klövern att sticka hål i leran så vattnet kan rinna ned i täckdikena. Men enligt lagen om alltings jäklighet så går väl klövern ut då man verkligen vill att den skall växa … Men blir det redan hälften så fin klöver som i år så är jag nöjd. Även om kvävemängden inte motsvarar lättlöslig kvävegödsling så räknar jag med att markstrukturens förbättring är värd en hel del. Just på lerjordar är markstrukturen mycket viktig. Jag hoppas också att direktsådden så småningom ger bättre markstruktur eftersom belastningen blir mindre. I år så blev det inga spår efter tröskan.