Ikväll är det kurskväll. Information om förändringar i stödsystemet och en del aktuellt inför växtsäsongen. Rätt så bra uppslutning.
Författare: Mats
Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt. Visa alla inlägg av Mats
tänk vad mycket pappersarbete det är nuförtiden :/
Hmm… Jag tycker mig se bekanta ansikten där… 😉 Lärde ni er något?
Jo, det blir en del pappersknåpande. Men kvällens program innehöll bl.a. en presentation av elektronisk stödansökan, så visst görs det försök att förenkla också. En nyhet för mej var att Finland hör till de länder som är sist med att sköta den saken via dator. I t.ex. Ungern FINNS det inga pappersblanketter!
Och visst lärde vi oss en del, Per-Erik. 🙂
Ti siir ju så tröitt ut!
Mia: jo, men så är bilden också är tagen strax före kaffepausen. De blev nog piggare med lite koffein i blodomloppet. 🙂