16 september, 2010 av Kalle

Upp, ner, upp och sen bokstavligen ner!

Torsdagen den 16.9 blev en dag som bjöd på ett och annat. Speciellt en massa emotionella svängningar, allt från toppen- till bottenhumör i en snabbt varierande takt.

På tisdagskvällen blev ca två ha ryps otröskat för jag skulle iväg på ett möte. Det kändes helt ok då, men när vattnet öste ner som igelkottar hela gårdagen så kände man en viss påkrypande ånger övar att jag inte ställde in det mötet. Den känslan gick över när denna dag grydde med toppenväder, sol och hård blåst. Det absolut bästa tork- och tröskväder som finns. Jag gick hela dagen på jobbet med stigande humör och insåg att det skulle bli tröskat klart ikväll.

Den känslan  körde brutalt i diket när jag på väg från jobbet mötte ett synnerligen ovälkommet hällregn. Nu blev irritationen total och husbondens nerver kollapsade. Efter att ha tillbringat nån timme med att vara arg och svårhanterlig blev jag upplyst om att det faktiskt inte kommit så mycket vatten totalt på hemmanet. Omfall! Iväg och pröva lyckan på åkern!

Den lyckan var fullständig. Inget spår av vatten utan den helt mogna rypsen hade ruskat av sig det och tröskningen gick som en dans. På två timmar var rypsen, och därmed allt, klart tröskat.

Återkommer till resultatet av tröskningen men vi kan säga såhär, vagnen var tung.

Det visade sig att vagnen var väldigt tung, det var den mindre hästen som drog och helt plötsligt en meter från fast väg gav marken vika och där satt vi, Zetor, vagnen och jag. Prydligt fastkörda!

Det var inte så mycket annat att göra i det annalkande mörkret än att konstatera att ekipaget satt som soppskålen på Emils huvud – fast! Som tur var var ju vägen nära vilket kommer att underlätta en kommande bärgning, och det var inte heller så lång att gå för att hämta en pressenning som sedan var lagom rolig att dra över i den hårda blåsten.

Nu får det bero över natten och i morgon funderar vi på hur vi skall lösa problemet. Just nu känns det bara bra att det är tröskat, även om det hade varit ännu roligare att få hem rypsen också.

Denna dagen ett liv….

Etiketter: , ,

7 svar till “Upp, ner, upp och sen bokstavligen ner!“

  1. vanlig slav skriver:

    Ser int alls så roligt ut det där.Bara att ha en bra vajer imellan så ska de nog gå bra får man hoppas på.Du måst ju ha kameran me över allt när du fottar så mycket,de är roligt att ni satsar så mycket på ert bloggande 🙂 fortsätt me samma still bara.du måst skriva om hur de gick att få bort allt från åkern oxå.

  2. Kjell skriver:

    Jag får ofta frågan om det inte är enformigt att vara jordbrukare, men me dagar som din dag så blir de inte enformigt,

  3. cowboy skriver:

    Ser ut att behövas en Åkerman för att få upp ekipaget på vägen.. 😛

  4. cowboy skriver:

    Jag väntar på raport hur du tog upp rypslasset från åkern, du fota väl? :O

  5. Kalle skriver:

    Det gick oväntat smärtfritt. 150 Lamborghinihästkrafter färdelade på 6 cylindrar drog upp lillen på första försöket. Det hanns inte ens med att fotografera då den kom upp redan då vi skulle kolla hur hårt den satt fast.

  6. Mats skriver:

    Se där ytterligare ett säljargument för Zetor: den är så förbaskat lätt att dra loss! 🙂

  7. cowboy skriver:

    Min första egna traktor var en likadan Zetor, därför var jag lite orolig..;P