Barkjärn

Så har en vecka gått och det är dags att berätta vad Nisses verktyg kallas och förstås att utse vinnarna. Lotterna föll på fyra personer som svarat rätt, och kepsarna sänds den här gången till Nagu, Ingermansby, Vålax och Åbo. Därtill har tre kepsar skickats till Kristinestad bland er som deltog i tävlingen och hade rätt svar när Bondbloggen var där på besök . Grattis! Som utlovat fortsätter serien  och den tredje frågan ställer vi senare i dag här i bloggen.

Här nedan berättar Nisse lite om verktyget – barkkniv/barkningskniv/barkjärn – och dess historia. Kärt barn verkar ha många namn och många användningssätt också. Vi fick jättemånga svar, och verktyget verkar vara bekant för en stor del av er.

Flera av er har i samband med tävlingssvaret berättar något litet personligt minne eller någon intressant detalj. Vad har du för erfarenhet av det här verktyget? Berätta gärna i kommentarsfältet!

“Ännu på 1930-talet barkade man propsen (pappersveden) för hand. Renbarkad props betydde att även senaste årsringen måste tas bort.”

“Förr var barkningen ett mycket viktigare moment i hanteringen av virke än idag. Barkjärnen var en vanlig produkt i bysmedens sortiment. Försök hitta ett ordentligt barkjärn i butiken idag…”

“Som liten  gosse på 60-talet använde jag barkkniv när jag hjälpte grannen att  barka propps.”

“Jag hade en arbetskompis som cyklade till jobbet varje dag med en cykel som han barkade lös i sin ungdom.”

Författare: Ingela

Jag är redaktör för Bondbloggen på svenska.yle.fi och figurerar mest i kulisserna. Jag bloggar inte egentligen, men varje gång det finns en intressant intervju med någon av Bondbloggens skribenter, eller när vi hittar annat material som kan vara intressant att läsa/höra/titta på, så dyker det upp ett inlägg av mig.

2 reaktioner till “Barkjärn”

  1. Namnbruket varierar – nästan från gård till gård – men hos oss användes benämningen “barkjärn” för ett bett som var fäst på ett långt skaft medan den här prylen kallades “”barkankniiv”.

    I dag använder jag kniven närmast för att ta bort bark från färdigt sågat virke som har litet bark kvar – alltså inte är riktigt fullkantat. Om man lämnar barken kvar så gräver en massa larver gångar under den och sedan lossnar den och det faller maskmjöl och barkbitar ner. Och det är jag inte så intresserad av så jag tar bort all bark från virket.

    Men massaved barkar jag inte mer med varken kniv eller järn. Däremot nog timmerstockar som jag använder för att reparera gamla stockhus.

Kommentarer är stängda.