Skörden definitivt på slutrakan

På onsdagen blev frestelsen av det fina torkvädret för stor och jag balade rybshalmen nu istället för att vänta till våren. Lite fegt, men det känns ändå bra att ha strö så man riktigt garanterat klarar sig till nästa höst. I och med det är årets skördesäsong definitivt och slutgiltligen avklarad för min del, det finns helt enkelt inte nåt mer att hämta ute på markerna.

Fastän jag och även de andra på Bondbloggen är klara med skörden innebär det inte att alla är det. Jag pratade tidigare i veckan med en kollega som ännu satt på tröskan, byns morotsodlare är i full färd med skörden, likaså sockerbetsodlarna i nejden. Beträffande just sockerbetorna ligger vi på absoluta nordgränsen för odling, det är inte helt ovanligt att den första snön hinner komma innan de sista betorna är uppe ur jorden. Norr om Pedersöre finns det inga sockerbetor överhuvudtaget. Så följaktligen kan Bondbloggen härmed skryta med nånting rätt så unikt; en bild av världens absolut nordligaste sockerbetsstuka (sockerbetshög). Alltid är man värst på nåt. 🙂

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.

5 reaktioner till “Skörden definitivt på slutrakan”

  1. Nej, tillförsikten bara växer. 🙂 Skall man skörda halm ännu i höst var den gågna veckan idealisk. Men som tidigare skrivet, vårskörd har också sina fördelar.

  2. Vad händer med skördehögen ifall det börjar regna och hur länge förvaras den utomhus?

  3. Nu har jag aldrig odlat betor, men jag har för mej att lite regn inte är hela världen. Betorna drar inte i sig vatten, så bara högen är luftigt placerad torkar de upp igen. Däremot borde de inte frysa. Man brukar täcka den om den skall lagras långt in på vintern, men då finns det igen risk för att det bildas kondens i högen.

    Nu hoppas jag innerligt att nån som vet mer korrigerar mej om jag helt är ute och pratar smörja….

  4. som du säger så är vatten inte hela världen, däremot täcker man dem om man ska lagra dem länge. Men enligt planerna skall sockerbruket (säkylä) ha tagit emot alla betor före nyår. Så de blir ju inte lagrade så jätte länge ändå. En del kyla klarar de nog av.

Kommentarer är stängda.