Det är helt klart något märkligt med vädret i år. I början på april låg snön kvar och störde framtidsutsikterna om ett bra jordbruksår. Sen kom liksom ett “swisch” och tog med sig snön på några dagar och sådär har det hållit på, I morse hände det igen. Efter en veckas värmebölja just precis tajmad med axgången (perfekt) så funderade jag i går kväll att det inte skulle vara så dumt med lite regn som omväxling. Sagt och gjort, i morse regnade det ett stilla perfekt varmt sommarregn.
För övrigt så är det ju nagelbitarsäsong såhär i mitten på juli. Dels är det ju jaktsäsong på flyghavre och varje strå man hittar är ju ett för mycket, men också rädslan för slagregn förföjer en om dagarna. Den fina prognosen på spannmålen som vi åtminstone har i Syd-Österbotten kan kraschas till ingenting på 10 minuter om regnet och blåsten dyker upp samtidigt. Senast det hände var 2004 så statistiskt börjar det vara på gång igen. Tack och lov så har spannmålssorterna förädrats och förbättrats till stråstyvare och mera kortväxta så risken för liggsäd är betydligt mindre än för 20 år sedan. Men bara det faktum att risken finns kan knöla till huvudkudden rejält.
Men nu är det inte läge att sörja över det som eventuellt kommer, för hittills har sommaren varit – perfekt!
