Det händer och sker

Den här sommaren har nog varit en verklig berg- och dalbana. Allt började bra med en riktigt lyckad första ensilageskörd. Sedan blev det hötider, då började maskinerna krångla, eller egentligen var det Zetorn som ställde till det, men till all tur fick vi in största delen som perfekt torkat hö. Sen började det hända i ladugården. Först dog Iluppa och sen dog “min” Vilma knall och fall. Förmodligen hade hon någon sorts problem i matsmältningen eftersom hon minskat på mjölken och på ätandet dagen innan detta hände. Hon hade minskat på mjölken och maten även tidigare år, då hjälpte det med att ge olika sorters “pastan” som stimulerar vommen, ger energi o.s.v. Men inte den här gången..
Man tycker ju att två döda djur är tillräckligt, men det finns ju ett ordspråk som säger inte två utan tre. Hos oss blev det fyra. Två kor drabbades av hård akut juverinflammation och klarade sig inte. 🙁

Så det har minsann krånglat till sig i år, men visst har det ju också hänt roliga saker i ladugården. Av de senaste sju kalvningarna har det kommit hela 4 (!?!) tvillingpar. De senaste tvillingarna kom av Yrna och båda var kokalvar. 🙂

Dessutom har vår första kyyttö kalvat. Asteri fick en tjurkalv för en dryg vecka sedan. Än så länge är hon ingen stormjölkare, hon har knappt 10 kg om dagen. Men hon hinner bara hon blir stor 😀 Däremot har hon nog riktigt tillräckligt med temperament. Första gången jag mjölkade henne for hon högt och lågt, upp och ner och från sida till sida i mjölkningsbåset. Så jag förstod varför Antte hade döpt om henne till aHteri 😉 Ett par dagar senare stod hon som ett ljus.

Odlingsmässigt har sommaren varit riktigt lyckad. Som jag skrev blev första ensilageskörden och höskörden riktigt bra både kvalitativt och kvantitativt. Den andra ensilageskörden kunde överlag ha blivit till mängden lite större, men här visade blålusernen igen vad den går för. Vi har rikligt med blålusern på två skiften, ena insått i fjol och det andra insått i år. Det skiftet som såddes ifjol slogs till sist vid första skörden, men då lusernen växte så pass bra, skördades det skiftet till först under andra skörden.
Från det skiftet som såddes in i år har det givetvis blivit taget bara en skörd, men tillväxten där är också otrolig.

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb! Visa alla inlägg av Sonja