Persilja.

Stor del av dagen har gått åt att skörda in persilja till lager. Nu är den ljusa tiden kort så den delen av dagen viks för återstående åkerarbeten medan förpackning av grönsaker för försäljning görs mest kvällstid. Det blev lite sent innan vi kom igång med kvällskiftet så jag är tacksam för den hjälp som våra flickor bjöd oss ikväll för trots det så närmade sig klockan midnatt innan vi hade så pass mycket klart att vi kunde ta kväll. Ville få så mycket som möjligt av morgondagens leveranser gjorda då vårt barnbarn Ines har öronvärk och feber så Rosmarie blir säkert tvungen att stanna hemma även i morgon.
Persiljan är fortfarande i gott skick då den har förskonats från nattfroster. Den vi nu skär till lager kommer att packas senare i vinter när det inte längre är möjligt att skörda direkt från åkern. Jag odlar både krusbladig och slätbladig persilja, den krusbladiga är dock populärare men den slätbladiga brukar också duga sen när den krusbladiga är slutsåld. Den slätbladiga håller nämligen bättre i lager, men hur som helst så är det viktigt att endast friska och torra plantor skördas till lagret. Wunderbaum-effekten är ju hög i persiljan så nu doftar kläder och händer ljuvligt gott och musklerna blir säkert stålhårda efter all järn och vitaminer som man fått i sig idag. Det vill ju gärna bli så att man fungerar som avfallskvarn då mycket av det som putsas bort hamnar i munnen 🙂

Ovanligt varmt för årstiden har det varit även idag och ännu nu vid midnatt när jag gick över gården blåste en +10-gradig varm vind. Det bådar gott för morgondagens skördearbete då även uppehåll i flera dagar utlovats 🙂

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.