Odlandets mysterier

Trots 60 års odlande (nåja …) så blir man ännu bara överraskad. Jag körde i natt och i morse flyghavremedel. Det är bättre att inte sätta det i tankblandning. Trots att det bara är ett par dagar sedan jag körde över samma åkrar med ogräsmedel så är skillnaden stor. De senaste dagarnas värme (hetta – vi hade över 30 grader) fick det svagt lidande vetet att grönska och växa till snabbt. Då var det svagt gult men nu är det mörkgrönt med breda blad. Visst vet man att det behövs vatten och värme men ändå blev jag förvånad över förändringen. Zebran som såg usel ut på torsdagen ser nu ganska hyfsad ut.

Men allt är inte lika bra. På en åker tog gödseln slut och då jag bara hade en liten triangel kvar så brydde jag mej inte om att åka tillbaka och bättra på. Men för att visa hur det ser ut på ogödslad åker så sätter jag in den här bilden. Nånting att tänka på för dem som ivrar för minskad gödsling (eller ingen gödsling alls). Det skulle åtminstone lösa alla överproduktionsproblem.

DSCN5042

Fast om gödselpriserna stiger och vetepriserna går ned ännu mer så kan det gå så att våra åkrar ser ut som i triangeln. Förstås kan man ha gröngödslingsvall men det betyder att vartannat eller vart tredje år så kommer det inget vete alls från åkern.

Nu är de bara att vänta på hösten. Byggsäsongen går snart på högvarv men jag har faktiskt varit inomhus där det är litet svalare – bara + 26 grader i det svalaste rummet.Nu är – under över alla under – köket snart i skick i sin helhet. I dag tapetserade vi baakstuvun (grovköket) och snart kan vi bära in de sista skåpen och arbetsbänken. Och så flyttar vi kvarnen dit för den för en massa oljud. Men ännu värre är vattenkokaren som underligt nog är så högljudd att man inte kan prata med varandra då den är påkopplad …

DSCN5048

Det blev paus i byggandet för det blev litet bråttom med sprutandet eftersom det skall komma regn  i morgon. Det blir svalare vilket jag personligen gillar men vetet behöver bara mera värme för att hinna mogna i tid.

“Hittills har det gått bra”, sa förra pojken som föll från elfte våningen då han kom till andra …

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

7 reaktioner till “Odlandets mysterier”

  1. Hur pass effektivt är medlet du använder mot flyghavre, närapå 100%:igt eller blir det ändå tvunget att dessutom plocka hela arealen för hand?

    Angående din vattenkokare tycks också den höra till den rätt stora gruppen “tekniska missfoster”, där konstruktören uppenbarligen aldrig hört talas varken om Leidenfrosteffekten eller kavitation och därför installerat ett elmotstånd med för liten ytteryta i proportion till den tillförda effekten…varvid elementets yttertemperatur blir onödigt hög och det därför lokalt bildas högljudda ångbubblor i onödan redan långt före hela vattenmängden närmar sig kokpunkten.

  2. Som med alla medel så beror effekten på vädret, grödans tillväxt och i all synnerhet om man lämnar obesprutade ränder :-). Jag ska inte göra reklam för medlet men det verkar fungerar riktigt bra – om jag sprutar. Sedan måste man ändå alltid kontrollera åkrarna med kikare. Tyvärr vill det alltid bli obesprutade ränder och då blir det plocka, plocka. Men det är inte så farligt att plocka något strå här och där. Allt beror på årets väder. Om det regnar på försommaren så gror alla flyghavrefrön och då är det lättare att bekämpa men torra år gror en del så sent att man kan se gröna vippor ännu i slutet på september. Då måste man gå över åkrarna flera gånger per sommar så flyghavren inte hinner drösa. I år borde det vara ett utmärkt år för besprutning eftersom regnet gjorde att allting grodde jämnt. Och då medlet verkar genom bladen så fungerar det ju inte på flyghavefrön som ligger i jorden och gror senare på sommaren.

    Vår vattenkokare är en billig grunka och jag vet inte om konstruktören haft nån utbildning alls. Troligen bara läst i en katalog om ett billigt motstånd och en billig kanna och sedan skruvat ihop dem. Men den är snabb så bara man stänger dörren till baakstuvun så går den att använda. Jag tycker inte om att kasta bort nånting som fungerar även om det är ett tekniskt missfoster.

  3. Så ni har inte börjat använda flyghavredrönare ännu? Just flyghavre borde ju annars vara fullt möjligt att upptäcka med drönare!

  4. Jag undrar allt det. Man har stora problem att se flyghavren även om ljuset faller från rätt håll och man står på knä med kikare i axens höjd. Svänger man kikaren bakåt så finns det ta-mej-gumorron inte strån man just gått förbi … Till sist så svajar axen framför ögon även då man sluter ögonlocken. Med mott och myggor och brännande sol och värkande bakben önskar man snart att det aldrig kommit flyghavre till landet. Men det var på den tiden då det skulle importeras billigt utsäde. Och så fick vi flyghavren på köpet. De där ekonomerna som sitter vid sina skrivbord och bara ser på siffror borde som straffarbete jagas ut på flyghavreåkern i brännande julisol tills de inser att allting inte är bara siffror på ett papper.

  5. Som sagt är det att konstatera att om urlakningen är så stor som miljönissarna påstår så skulle nog näringen ha rört sig så mycket i sidled att det ljusgröna partiet hade blivit mörkgrönt

  6. Jag ser att de säljer drönartjänster i Sverige med argumentet att man skall kontrollera flyghavre, men än så länge är det mest på det teoretiska stadiet. Ännu har de inte utrustats med optimala kameror för olika ändamål, och det är inte många som ännu automatisk flygning så att de systematiskt kan skanna av ett bestämt område

  7. Jo, som marknadsföringsargument är det precis lika dåligt som alla andra. Men jag läste att de fått stänga Arlanda för att nån drönare härjat i luftrummet. Det är inte omöjligt att de ännu blir strängt förbjudna om det kommer fler incidenter. Och så var det en som spionerade på en solbadande tant på en balkong :-).

Kommentarer är stängda.