30 januari, 2016 av

Eko vs konventionellt.

Charlotta hade ett väldigt intressant inlägg i höstas angående ekologiskt. Tyvärr hade jag just då väldigt bråttom med skörden så jag hade inte tid att delta med mina funderingar och frågor. Tråden har kanske tappats lite så jag väljer att göra ett nytt inlägg med mina funderingar.

Jag får också ibland frågan varför jag inte odlar ekologiskt och det har jag också ibland frågat mig själv och jag har till och med prövat på ekologisk grönsaksodling, eller ”naturenlig odling” som det kallades då, i samband med den förra ”gröna vågen” i slutet av -80-talet. Jag har även praktiska erfarenheter av biodynamisk odling från tiden på trädgårdsskolan där vi prövade på olika odlingsmetoder för att ge eleverna så bred bas som möjligt.

Så joo jag vet att det skulle gå och att jag förmodligen skulle klara av att odla ekologiskt även om det är lite svårare på en gård utan husdjur. Natur- eller ekogodkänd gödsel finns att fås så det är inget större problem men avsaknaden av husdjur gör det lite svårare att få vettig avsättning för vallen. Största problemet ser jag i arealbehovet, nu kör jag med en 4-5-årig växtföljd i grönsaksodlingen som omfattar 12ha men i och med att ekoskörden är 40-70% lägre (lite beroende på odlingsväxt) så borde jag åtminstone dubblera odlingsarealen för att få tillräckliga mängder att skörda och sälja. Och med ekoodling av grönsaker borde man säkert utöka växtföljden med 2-3 år för att klara ogräs, insekter och växtsjukdomar samt hålla jordens bördighet i skick. Det betyder att jag borde ha 150-200ha åker lämplig för grönsaksodling att röra mig på. Det säger sig självt att dylika arealer inte går att få tag på inom vettigt avstånd.

Som jag nämnde i inledningen så frågas det ibland efter ekologiska produkter, mest då i  samband med REKO-utdelningarna och vid marknadsförsäljningstillfällen så visst borde man få en del av varorna att gå åt till ett högre pris som också är nödvändigt för att kompensera skördebortfall och merarbete med bland annat ogräsbekämpning. Av erfarenhet från andra odlare vet jag att jag ändå skulle bli tvungen att sälja en hel del till ”konventionellt pris” och då blir det ju lite som med ”Valiobluffen” som man i Sverige ondgjort sig åt.

När jag undrar varför det frågas efter ekogrönsaker så får jag ofta kommentarer som att de är giftfria och smakar bättre samt är bättre för miljön.

Vad gäller giftfriheten så hävdar jag att också mina konventionellt odlade grönsaker är giftfria. Jag följer godkända karenstider och bekämpar först då det verkligen är nödvändigt, dessutom brukar jag i första hand använda mig av de preparat som är godkända inom den ekologiska odlingen. Prover som tagits och analyserats har alltid resulterat i att spår av bekämpningsmedel inte har kunnat noteras. I utlandet förekommer det också att ekoodlingarna gödslas med slam från reningsverken och det är inte enbart gödsel som ingår där. Jag tror dock att det inte brukas här i Finland numera. Nåå, konstgödselns totalinnehåll finns inte heller deklarerat på säckarna så det kan finnas ett som annat där med.

Smaken då? Jaa den är ju delad som baken och det sägs ju att dagens ungdom föredrar artificiella smaker framom de naturliga så där är det svårt. Hur som så noterade jag då när jag höll en del av arealen som ”naturenlig odling” att många kunder som föredrog de naturenligt odlade och efter att de tagit slut prövade på våra konventionellt odlade ofta utbrast att ”de konventionellt odlade var ju goda de också”. Vilket ofta ledde till att följande säsong köpte dom av de konventionella grönsakerna. Själv tyckte jag att dom konventionellt odlade smakade bättre för det är så mycket lättare att få god smak i en produkt som gödslas enligt vad växten behöver. Till saken hör att jag också medvetet satsar på välsmakande sorter framom de som ger högsta möjliga skörd. På trädgårdsskolan där vi odlade enligt flera odlingsmetoder gjorde vi också en hel del blindtester för att se om det fanns någon skillnad men inget signifikant resultat fick vi där heller.

Miljöfrågorna har ju diskuterats flitigt på senare tid och inte är det där heller entydigt att ekoodlingen skulle vara något bättre alternativ. Stallgödseln är svår att tillföra då när den bäst behövs och växer inte grödorna optimalt så tas inte heller gödseln upp utan läcker ut i vattendragen precis som vilken annan gödsel som helst. Om det nu läcker så mycket gödsel överhuvudtaget? Det verkar komma nya undersökningar som visar att övergödningen av vattendragen inte entydigt är jordbrukets fel.

Sen är det det här med certifieringen, för att få kalla en produkt för Eko eller Luomu så ska det certifieras och det betyder en hel del extra papper och dokument att fylla i och pappersarbete är inte produktivt arbete. Dessutom kommer det en hel del kostnader med granskningar och kontroller. Jag har dessutom börjat att alltmer ifrågasätta det här med certifieringar, det har ju uppdagats en hel massa fusk med pappren senast nu i Sverige bland annat. Att man genom att fixa lite papper får ut ett mervärde verkar allt för frestande och det gäller naturligtvis inte enbart ekocertifieringen.

I rubriken satte jag lite provokativt  eko mot konventionellt och så vill det gärna bli i debatten men det behöver ju naturligtvis inte vara så. Så som jag nämnde i ”giftfrågan” så använder jag då det går de växtskyddsmedel som utvecklats och godkänts för ekoodling och jag är också mån om jordens bördighet och egna produktionsförmåga, på så vis kan jag också spara kostnader i den konventionella odlingen. Där har jag lärt mig en del genom att studera ekoodlingen. Så egentligen går odlingsmetoderna hand i hand vad gäller en hel del.

Sist och slutligen så är det konsumenten som väljer och  det är viktigt att vi producenter producerar det som efterfrågas. Gör vi inte det så kanske varorna söks från något annat håll och det är nu varken miljövänligt eller nationalekonomiskt förnuftigt.

Det som jag mest ifrågasätter är om det faktiskt lobbas och hjärntvättas för mycket vad gäller ekoodlingens fördelar. Andra tycks också tycka det.

Daggmaskförekomsten brukar ibland räknas som en indikator för bördigheten.... som synes trivs den också bra i konventionellt odlad jord.

Daggmaskförekomsten brukar ibland räknas som en indikator för bördigheten…. som synes trivs den också bra i konventionellt odlad jord.

Etiketter: , , ,

54 svar till “Eko vs konventionellt.“

  1. Nisse skriver:

    Jag är helt av samma åsikt. Vi borde ta in så mycket naturenliga metoder som möjligt i odlingen. Men extremister som bygger allt på tyckande i stället för fakta (eller väljer vilka ”fakta” de skall tro på) är enbart till skada för alla. Jag försöker dra ned på den kemiska odlingen så mycket som möjligt men ett extremt ”eko”-odlande fungerar bara inte i verkligheten. Eller visst gör det om man beaktar – som Christer skriver – att produktionen per hektar faller radikalt. Spm det odlades förr då 90 % av befolkningen arbetade hårt bara för att få sitt eget bröd på bordet. Nu kan vi ha eko-odling på en liten del av arealen så länge de flesta odlar konventionellt så det finns mat till ett billigt pris.

    Fast det kunde ju vara bra med en större andel eko-odling så att överskottet skulle försvinna och priserna stiga …

  2. Johnny skriver:

    Eko är en vision som vi kan dra nytta av. Jag tycker, nej jag tycker inte utan jag förstår inte varför man inte i tidningar jämför eko med konventionellt. Jag har lagt fram iden men ännu har ingen tidning tydligen gjort någon jämförelse. Jag tycker inte man ska ställa eko mot konventionellt. Speciellt på konventionella sidan så har man mycket att lära sig av eko. På eko sidan borde man vara mera ärlig med skördenivåerna. Visst finns det de som får 4000kg eko havre per ha. Men då ska näringen komma någonstans ifrån. Som Nisse säger så har många äldre testat på eko odling för 50 år sen, skördarna låg väl inte på 4000kg, kan jag tänka mig?

    Då det gäller avsättning på vallen så kan man tänka det på flera sätt. Jag har maskar som äter en hel del 😉 om man ger bort vall utan kompenserade stallgödsel så får man kraftigt sjunkande fosfor och kaliumvärden. Utöver detta så blir det packningsskador. Vallen är väldigt känslig för packning. Så min rekommendation är då folk slår över till eko. Lägg mycket i vall direkt. Hacka gröngödselvallarna. Spara på fosfor och kalium lagren tills ni kan börja sälja ekospannmål (man får väl inte sälja som eko första 3 åren). Då har ni möjlighet att få 3-3,5 tons/ha havreskördar. Samtidigt får man packningsskador korrigerade av växter och maskar. Detta ökar också skördepotentialen på flera sätt. Så jag tycker Charlotta har rätt som använder eko odlingens fördelar i en konventionell odling. Det finns inget rätt eller fel, men man borde fundera hur helheten fungerar just på ens egen gård. Christer har en rätt mångsidig växtföljd men om jag vore du skulle jag nog lägga in några ha med vall. Man kan inte vara alla till lags. Åkrarna är vår viktigaste resurs!

  3. per fd skriver:

    Trädgårdsskolan ja, Holger är borta,växthusen rivna och linjen nedlagd. Hur skall vi få våra grönsaker och rotfrukter i framtiden ? När det inte finns utbildning att få på svenska i alla fall !

    Här i storstan köper vi allt på prisma. Öppet sju dar i veckan till kl 23.00. När jag gick i lågstadiet stängde butiken kl 17.00 Snacka om förbättring.

    Har i hesa köpt enkilos morot och lökpåse för en euro st, mjölkliter för 60cent och blandmaletkött 400gram för 1,66. Diesel 1,08. Min potatis som jag får 23cen +moms brutto för är mellan 89-99cent i butiken.

  4. Kurt skriver:

    Den s.k ”lantbruksexperten” Lars Bergström har tillsammans med 2 andra professorer på SLU i 30 års tid . Men när forskningen vid SLU utvärderades internationellt så fick ju just denna grupp mycket kritik:

    ”En självbelåten och improduktiv forskningsmiljö”
    ”en ovilja att kommunicera sina resultat på ett balanserat sätt som också tar hänsyn till andra, motsägande resultat”,

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=3402121

  5. Christer skriver:

    Joo jag vet att lantbruksprofessorerna på SLU har kritiserats för sina ekokritiska rapporter. Den här gången var det ändå frågan om en dansk rapport och där har ju den ekologiska odlingen varit populär en lång tid.
    Men det är som jag skrev väldigt synd att eko och konventionellt ställs mot varandra och jag är som du säkert vet positiv till miljövänliga odlingsmetoder och tycker att det finns mycket inom ekoodlingen som de konventionella odlarna kunde ta till sig. Jag har några ekoodlande kollegor som lyckats riktigt bra och dem lyfter jag på hatten för.
    Det som jag ställer mig kritisk till är det smått religiösa synsättet på ekoodlingens fördelar och att fanatikerna menar att de konventionella odlarna medvetet förgiftar maten och miljön samt ser oss konventionella odlare som nån slags andra klassens odlare.

  6. Christer skriver:

    Precis Johnny, du kan kolla mitt svar åt Kurt.
    Javisst kan man hacka dit vallen och det bör man nog göra med jämna mellanrum för att hålla ogräsen i skick om man nu inte tar vallen tillvara. Det är ändå lite mot mina principer att ”odla” växter som man inte skördar och får någon slags inkomst ifrån utan ”odlingen” finansieras av de så kallade skattebetalarna.
    Här i Österbotten kan fosforn fås via pälsdjursgödsel, användande av naturgödsel är ändå en riskfaktor vad gäller packningsskadorna. Och jordens struktur är avgörande i all växtodling men framför allt i grönsaksodlingen. Det är väldigt svårt att få god skörd från strukturskadad jord även med stora insatser av produktionsmedel. Luft och vattenbalansen i marken är en avgörande faktor. Daggmaskar har jag till och med så mycket av att de håller på att bli ett problem.
    Jag har en del vall i odlingen men tyvärr har den mest hållits på avlägsna åkrar som jag haft svårt att utnyttja för grönsaksodlingen, de har med andra ord inte aktivt ingått i växtföljden. Jag håller nu i samförstånd med arrendegivarna på att förbättra en del av dessa åkrar så att de aktivare kan ingå i rotationen. Kanske kan man då också få med lite vall i växtföljden. Skulle gärna byta ihop mark med nötdjursbönder men dom är ganska sällsynta här i trakten.
    Och joo, åkermarken är ingen oändlig resurs. Den ska vi vara rädda om, vilket är en sak som jag tänkt ta upp i något framtida inlägg.

  7. Christer skriver:

    Joo, det är mycket sorgligt och beklagligt att det som byggdes upp då på -80-talet inte har förvaltats bättre. Nu är tidens melodi att företagarna skall skola personalen och stå för kostnaderna medan skolorna lyfter pengar för administrationen istället för skolningen.
    Butiksöppet i all ära per fd men inte är det väl nåt liv att bo där i storstaden? 🙂

  8. Johnny skriver:

    Då det gäller att odla växter som det inte kommer skörd av så tänkte jag tillägga lite. Visst låter det dåligt om man tänker helt svartvitt. Helhetsbilden är dock betydligt mer invecklad. Vi som brukar jorden och har hand om naturen så har förstås möjlighet att påverka naturen, poistivt och negativt. Jag tror att jag har läst att skattebetalarna ser det naturligt att vi bönder också idkar växelbruk eller att vi på ett eller annat ger utrymme åt mångfald. Vad tror ni att en skattebetalare tänker om en bonde som odlar korn 10 år i rad på samma åker? Jag tror nog att många skattebetalare istället skulle se att bonden hade; korn, rybs, vårvete, vall, vall, råg, vårvete, kummin, kummin, höstraps. I den senare växtföljden finns det 3 år utan skörd.

  9. Nisse skriver:

    Vi odlar faktiskt för att få litet inkomster också. Om det blir alltför olönsamt så upphör hela odlandet snabbt – möjligen med undantag för hemmabruk. Växelbruk är bra men då måste de lönsamma grödorna vara så lönsamma att de betalar de år då det inte kommer några inkomster från åkern. År utan inkomst kombinerat med alltmänt låga skördar är inget vinnande koncept.

  10. Christer skriver:

    Säkert uppskattas mångfalden och speciellt om man får in några blommande grödor i växtföljden. Och visst får man lite ersättning via stödbyråkratin men inte blir det några medel till att utveckla verksamheten. Snarare leder det till en sakta men säker avveckling om vi inte får bättre lönsamhet i odlandet. Hittade på polisens fb-sida ett par bilder som tagits med en ca 50 års mellanrum, tar inte ställning till om bilparken utvecklats men man ser tydligt hur omgivningen växt igen…https://www.facebook.com/LSpoliisilaitos/photos/pcb.481041832078608/481041778745280/?type=3&theater…..Det är antagligen inte denna mångfald som eftersträvas?

  11. Christer skriver:

    På tal om inkomster och utgifter så nog är det märkligt att vi ska sälja billigast och köpa möjligast dyrt i det här landet. Kan fortfarande inte förstå hur litet jordbrukets resurser värderades då Siilinjärvi såldes (gavs) bort. Varför kunde inte gruvan ha bjudits ut åt landets bönder? MYYGEL!!??
    http://www.kansanuutiset.fi/artikkeli/3353149-hakamies-myi-pilkkahinnalla-nyt-lannoitteiden-hinnat-karkaavat-kasista

  12. Kurt skriver:

    De Danska forskarna kommenterar själva den Svenska nyhetsbyrån TT:s (miss)tolkning av deras rapport

    http://icrofs.dk/aktuelt/nyheder/nyhed/artikel/icrofs-vidensyntese-mistolkes-i-svenske-medier/

  13. Christer skriver:

    Sidubara 🙂 Det är ju tacksamt med rapporter som går att tolka på flera sätt, då är de flesta nöjda 🙂
    Danskarna har känsliga (lätta) marker speciellt på Jylland och överdrivet bruk av kemikalier sätter sina spår. https://www.aarhus.dk/da/omkommunen/nyheder/2015/December/Pesticider-forurener-det-aarhusianske-grundvand.aspx

  14. Christer skriver:

    En annan sak som retar mig väldeliga är att när hälsoeffekterna mellan eko och konventionellt jämförs så görs inte jämförelserna mellan finländsk eko och finländskt konventionellt det är ju där det vore intressant att se skillnaderna. Alla undersökningar jag har hittat har baserat sig på internationella varor och när de konventionella produkterna tas från industrijordbruksländerna säger det ju sig självt att rester av bekämpningsmedel och hormoner m.m. spåras. Det är ju bara att se på användningen i de olika länderna för att förstå den saken.

  15. Anonym skriver:

    Huvudsaken är väl att det produceras det som konsumenterna önskar?

  16. Mats skriver:

    Att olika grenar av branschen nedvärderar varandra tillför inte mycket. Som ekoodlare blir jag själv rätt trött på att konventionella kollegor menar att det enda man duger till är odla tistel och kvickrot, så jag förstår Christers reaktion. Fanatiker finns i båda lägren.

    Det där arealbehovet förstod jag i ärlighetens namn inte helt. En växtrotation med 12 ha grönsaker kräver nog nånstans mellan 30 och 50 ha (beroende på val av grönsak) men mer skall det väl inte behövas. Skördenivån (som Johnny grunnar på) ligger både i forskning och erfarenhet på 70-80% av konventionellt (lägre för vissa specialgrödor och högre för t.ex. vall). Så visst är 4 t/ha möjligt, men det är då under omständigheter som hade gett 5-6 t/ha i konventionell odling.

    Däremot instämmer jag i kopplingen till djurhållning. Det går att driva ekogårdar utan djur, men det är rackans mycket enklare om man har några fyrbenta också. Men det går ju att ordna via nån form av samarbete om man inte gillar djurhållning själv.

  17. Christer skriver:

    Joo och till hjälp för sina val bör de ha tillförlitliga undersökningar fria från tro och tyckande. Man kan tycka att valet är var och ens ensak men så är det inte riktigt i ett så vittomspännande projekt som matproduktion.

  18. Christer skriver:

    Javisst är det så och tyvärr finns fanatikerna också inom de organisationer som skall förse oss med tillförlitliga undersökningar och råd….. du vet det där med att som man ropar så får man svar.
    Kanske utryckta jag mig lite oklart vad gäller arealbehovet. Det jag menade är att jag vill producera lika mycket som jag gör i dagsläget…..jag vill ju fylla mina lagerbyggnader och ha jobb året runt……enligt Lukes statistik ligger grönsaksskörden från eko på 30-50% nivå i jämförelse med det konventionella. Så för att få samma mängd fordras därmed dubbel – tredubbel areal, säg en 30ha grönsaker i snitt. Då blir det inte mycket till rotation med 30-50ha, eller hur?
    Vad gäller djurhållningen så är det kanske lite enklare att samarbeta i Pedersöre än i Solf, tror vi har tre mjölkgårdar kvar plus några hästar och husbehovsfår.

  19. Anonym skriver:

    Tex potatisen är svår att få tag i ekologiskt, trots att den är en av värstingarna. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/potatisen-sprutas-upp-till-tolv-ganger

  20. Christer skriver:

    Jaa och svårare kommer det att bli, har förstått att handeln nu gått in för att sänka priserna på ekologiska produkter. Att odlingen minskar beror antagligen på att bönderna inte har fått odlingen lönsam eller att de inte uppnått handelsduglig skördekvalitet, ingen vill ha rutten potatis……..

  21. Nisse skriver:

    Potatisen inte bara sprutas på åkern utan också i lagren hos försäljaren. Därför odlar vi egen potatis för eget bruk som vi inte alls sprutar (men nog göder). Ibland går det bra och ibland illa men vi har ännu inte blivit helt utan potatis. Men då man inte sprutar alls så kan nog skörden bli nära noll ibland så det går inte att odla för att få inkomster …

  22. produkter skriver:

    Hej alla odlare , som odlar utan o med gödsel o bekämpningsmedel, var och en får tycka och tänka hur som haver, lika de som väljer i butikerna, men vi här i vårt land har garanterat ”friskare” och renare produkter än de utländska ekologiska , fast våra är odlade konventionellt. Själv köper jag aldrig av utländska eller inhemska ekologiska matvaror. En annan sak är den att hur vet vi att det som står på förpackningarna är rätt? Det heter nog att kontrollen är noggrann, men med allt fusk både här o där så blir man ”blind”. Då jag själv odlar mina potisar eller bönor då vet jag vad där sätts under o utanpå.. vi hos oss har själva sett hur det kan gå till, och vips är det ”luomu” tyvärr… Nu menar jag inte att alla de som odlar ekologiskt fuskar, men som med allt annat är det inte omöjligt. Vi ska vara nöjda att jordbrukaren gör det han gör för annars finns ingen mat eller nån att gnälla på.. hälsningar från två spannmålsbönder tillsvidare ,med konventionell odling.

  23. Johnny skriver:

    Det är roligt att se att folk vaknar upp och skriver en del! Det är ganska känsloladdat det här med för eller mot eko. Var och en måste få skriva och tycka som man vill. Jag håller nog med Mats att vi inte borde nedvärdera olika grenar inom branschen. Det finns för och nackdelar med allt. Men en sak är nog säker, som någon skrev. Livsmedel som är producerade i Finland är rena, både ekologiska och konventionella.

  24. Christer skriver:

    Jovisst vet man bäst vad man själv odlar men jag skulle ändå inte kunna odla och marknadsföra sånt som jag själv inte skulle äta… vill ändå på inget vis smutskasta produktion i utlandet men man vet ju att maffian varit inblandad i lite dokumentförfalskning och bekanta tradarchaufförer har också fått instruktioner om vad dom inte ska röra i lasten. Och vad jag tycker om de här certifieringssystemen har jag klargjort tidigare. En undersökning med inhemska varor vore roligt att ta del av.
    Riktigt tokigt skulle de vara om folk blir så hjärntvättade att de hellre köper eko från utlandet framom konventionellt inhemskt och det skulle visa sig att det egna konventionella är renare än det som köpts för dyra pengar från utlandet.

  25. Christer skriver:

    Joo det är roligt med diskussion och passar mig bra nu då jag har ena armen hängande. Att det blir laddat bevisar att det engagerar men också att det finns en hel del tro och tyckande med i bilden. Religion diskuteras också flitigt i media nu just men det ska vi inte gå in på här 🙂

  26. per fd skriver:

    För mig är ekologiskt det som gödslas med naturgödsel odlas i myllan lagras i lerkrus eller trälådor transporteras med en mulåsna ned till den lokala marknadsplatsen i byn.

    Utan el olja konstgödsel plast kyllager biltransporter motorfordon. Koldioxidneutralt

    EU granskaren går cyklar ror eller seglar. Anteckningar görs på papyrus eller pergament eller lertavlor.

    Då gav vi jorden som vi ärvde vidare till våra barn ren och fin

  27. Christer skriver:

    Man skulle nästan tro att du sett på den danska bonden i tv? ?
    Kanske blir det nästa steg när dagens ekokrav inte är tillräckliga?

  28. Johnny skriver:

    Kanske skogsarbetet har bjudit på överraskning om du har en armen hängande? Vi har lite förkylningar som härjar här. Igår hamnade man t.om. Att ligga till sängs. Då det gäller skogsarbeten så håller vi på med sista dikeslinjer, troligen blir det inte dikat ännu på ett bra tag men det är roligt att ha saker o ting i skick.

  29. Simon skriver:

    Om nu inhemska livsmedel är så rena, varför inte ta fram forskning som bevisar det? Bönderna skulle kunna lägga mera tid på kampanjer som bevisar inhemska renheten än att hela tiden klaga.

    Ekologiskt är ju inget nytt påfund. Det är ju den konventionella odlingen som egentligen är ny, vilket vi inte vet hur det påverkar växt och djurlivet i framtiden. Ganska skrämmande att man inte tar det i beaktande vad som kan hända i framtiden, det vet ingen med dagens kemikaliejordbruk.

  30. Christer skriver:

    Hej Simon.
    Joo det vore väldigt intressant att få jämfört finländska konventionella produkter med ekologiska. Man har ju hört att man bland annat i Tyskland konstaterat att våra konventionellt odlade varor är lika rena som deras ekologiska. Och jag har också hört att det finns intresse för våra produkter till bland annat barnmatsindustrin. Tyvärr är det bara andrahandsuppgifter skulle gärna se det verifierat. Men det jag vet är att i de prover som hälsomyndigheterna tagit här på gården har det inte kunnat spåras växtskyddsmedelsrester. Det har så gott som årligen tagits stickprov av hälsoinspektören och jag har begärt utlåtande på analysresultaten.
    En närmare undersökning på bredare front skulle vara värdefullt för att ha större möjlighet till att ta ut det mervärde som rena livsmedel borde vara berättigade till. Som det är nu är jag rädd att industrin och mellanhänderna far iväg med det mervärde som vi bönder borde få ta del av. Kvalitetsprissättning borde fås till stånd för att stimulera odlarna till ytterligare satsningar på kvaliteten.

  31. Nisse skriver:

    Det är inte så lätt för en bonde att göra en vetenskaplig undersökning och de statliga instanserna börjar vara bortsparade allihopa. Men Karolinska institutet i Stockholm har gjort en sådan undersökning (se Spruta och gödsla). De undersökte HI-index för svensk frukt och grönsaker samt utländska – både eko och konventionellt odlade. Importerat och vanligt odlat gav HI=0.15 medan vanligt odlat från Sverige bara gav HI=0,02. Ekologiskt odlat gav bara 0,0003 (och allt annat hade ju varit skandal). HI-index under 1 förväntas inte ge några långsiktiga negativa hälsoeffekter.

    Ett stort problem är att klyftan mellan våra produkter och den mat som säljes i affärerna börjar vara så stor. Matindustrin sätter till en massa (billiga) kemikalier som vi inte kan inverka på. Så vi matar barnbarnen med egna produkter och egentillredd mat där det är möjligt. Då vet man vad det finns i den.

  32. Nisse skriver:

    Ekologiskt nu är inte detsamma som det vi odlade då jag var liten. Då använde vi inga besprutningsmedel men visst gödslade vi med kalisalpeter och kväve. Man måste ge näring åt växterna och just ifråga om gödslingen anser jag att den nuvarande ekoproduktionen har gått in på fel spår. Man behöver inte vräka ut 150 kg kväve men nånting måste man gödsla med. Då vi hade kossor så åt de från 30 hektar och sket så man kunde gödsla 3 hektar. Så det fungerar inte i längden utan bigödsling i någon form.

  33. Christer skriver:

    Så är det. Lantbruksforskningen har körts ner och grönsakssidans forskning är mer eller mindre obefintlig numera. På den ”gamla goda tiden” fanns det till och med sortförsök gjorda vid ett flertal forskningsstationer runt om i landet. Numera får odlarna ty sig till egna försök och kan med andra ord inte bli så omfattande.
    Forskningen du hänvisar till har jag också hört om men inte sett vilka produkter som ingått. Å andra sidan så borde skillnaden mellan Sverige och Finland vara så stor.
    Mitt miljöintresse ledde till att jag på -90-talet deltog i ett forskningsprojekt lett av Limnologiska avdelningen vid Lunds universitet. Vi undersökte luftkvaliteten runt Östersjön och mätresultaten gav vid handen att vi hade renaste luften här i Solf och i Kalix i svenska Norrbotten. Det kan betyda att våra varor är renare än motsvarande svenska då odlingen ligger mer söderöver där. Därför vore det intressant att se forskningsresultat där finländska produkter ingår.

  34. Christer skriver:

    Det kan t.o.m. vara så att det konventionella är renare idag än på t.ex. -60-talet. Minns hur det dammades på med växtskyddsmedel (Bladan, Hormotuho, m.m.) från undermåliga hemmabyggda växtskyddssprutor på den tiden. Nu är åtminstone spridningsutrustningen bättre, doserna mindre och medlen förhoppningsvis skonsammare.

  35. Nisse skriver:

    Jo, det tror jag nog. Men jag tänkte på 50-talet. Jag minns inte mycket av 40-talet men redan i början på 50-talet var jag med i arbetet som då ännu var på 30-talsnivå. Vi hade då fått traktor men alla redskapen var ombyggda hästredskap. Och det var svårt att få bigödsel men vallen gödslades ju inte då ännu. Med kossor så hade vi mest bara hö och litet havre. Bristen på gödsel var en starkt begränsande faktor.

  36. Anonym skriver:

    När jag ser sprutan på potatisåkern några veckor före skörd så säger mitt bondförnuft att välja ekologiskt oberoende vad forskning bevisar.

  37. Christer skriver:

    Jag har föstått att sprutan ofta förknippas med död och förintelse men den används också ofta till bladgödsling som exempel. De vattenlösliga näringsämnena är oftast skonsammare och lättare att dosera än motsvarande granulat.
    2 veckor före skörd är det oftast blastdödning i potatis som är aktuellt.

  38. skördar skriver:

    Hej Christer!

    Oj så många har läst och kommenterat om detta. Bra med olika synpunkter, men ibland stirras det bara på ”sprutan-bonden-gödseln” vilket blir så ensidigt ur odlandets synvinkel. Jag är många gånger mer orolig vad dessa tillsatsämnen gör åt människan, redan från småa utsättes de flesta för fabriksgjorda maträtter, bröd, godis, safter, osv..vilka är fulla med det ena o det andra…. barnen får avgaser från trafiken, och dagisarna – skolorna -har mögel/dålig luft osv..
    Hur många bakar o kokar av naturliga råvaror hemma osv..
    Oftast klagar de som ”kan o vet” hur en bonde ska sköta sitt odlande. Hur många av dessa skulle vara redo att ens hålla på med självförsörjning och allt som där tillhör? Vill man verkligen vara säker på vad man äter då har man en egen täppa, odlar allt o lite till… många har en egen trädgård som kan förvandlas till odlingsjord om man vill och ”orkar” böja ryggen o använda hackan mot ogräsen. (Märk väl inget KEMISKT medel) får användas fast lössen äter upp allt..
    Har personligen odlat nästan allt från potatis-rotsaker-grönsaker-haft tomater-gurka i växthus, ORKADE några år kämpa mot ohyra o löss, oftast dålig skörd.. Vi konstaterade att vi gör det vi är bra på och bonden som kan sin sak han får göra det, jag köper gladeligen inhemska produkter , gör maten själv från naturella råvaror , kokar sylt av finska bär osv.. bakar kakor o bröd ibland, allt detta utan tillsatsämnen. Varför måste så många stirra blint på en massa ”undersökningar” som går att få så som ”de kloka vill” .
    Trevlig vinter, till dej Christer… du vet från vem.

  39. Christer skriver:

    Go afton, joo det är glädjande att notera att detta engagerar läsarna , att det fortfarande finns folk som bryr sig om vad dom äter. Det ger hopp om en framtid för den finländska bonden. Men det är som Ni skriver synd att många idag inte ger sig tid till eller kan göra mat från grunden utan använder sig av dessa halvfabrikat som är förädlade (läs förstörda) till oigenkännligt och fullproppade med tillsatser.

  40. Anonym skriver:

    Jo säkert kan det vara så, men hur vet jag det som konsument vad som finns i sprutan?

  41. Christer skriver:

    Nää det kan du inte veta….. men säkert kommer det så småningom ett direktiv om att hissa dödskalleflaggan på traktortaket de gånger som sprutan innehåller skadliga ämnen ?
    Skämt åsido….. men man ska inte utgå från att det alltid är förenat med död och förintelse när man ser bonden med växtskyddssprutan.

  42. per fd skriver:

    Ett exempel på en tomats liv.
    Plockas må 4.7 kl 8,00 i närpes. En jakobil med kyl hämtar den kl 10 till ett packeri ca 10 km.En långtadare som startar från Lappfjärd hämtar den från packeriet kl 17. Kör exempel Björneborg-Åbo Helsingfors,kilo.Framme ti 5,7 kl 7,00 ca 480km. Ti går gårdagens tomater vidare och vår lagras till onsdag.6,7 Nu lastas vår tomat on kl 17 på ett rullakkokuorma(skrindar på hjul) och körs till seinäjoki 300km och är framme To 7,7 kl 01. Nu lastas skrindarna fin och europallarna om till lass nummer fyra ett så kallat kauppajakokuorma som är klart kl to morgon kl 4,00. Nurmo Seinäjoki Kurikka Kauhajoki Jurva Teuva Närpes.
    Framme i Närpes Fr 8,7 kl 8,00 och 200km. Husmor handlar lö kl 10 och kör hem 10km, och gör middag till famijen kl18,00 och säger man skall stöda lokalproduserat och ekoodlat. Men glömmer att tomaten är 130 timmar gammal varit i 8 kylar och åkt 1000km. Ta odlingen därtill olja el mm

  43. Christer skriver:

    Jaa, så där kan det faktiskt gå till t.o.m. i dagens datoriserade värld.
    Kan du ge motsvarande flödesschema för de spanska tomaten också?

  44. Christer skriver:

    Tydligen har man börjat fundera över antibiotikaanvändningen och -resistens i det stora biffätarlandet också. Ser man på statistiken så finns det en hel del att bita i men följande riktlinjer är ett steg åt rätt håll?
    http://m.beefmagazine.com/blog/wendy-s-addresses-antibiotic-use-beef-production

  45. per fd skriver:

    Partiaffären i Hakkila har en Lettisk firma med flera hundra bilar som kör allt grönt från europa. Googla madrid-hesa 3500km 35h+dyngsvila 9h/dygn +jakorundan.

    Tyskafirman får sjökontsläp via hangö till exp janakkala+jakorundan.

    (källan är ca 1år gammal)

  46. per fd skriver:

    Vore roligt om nisse eller någon annat räknekunnig kunde räkna ut, hur många kwh det går åt att kyla ned och hålla nedkylt i 130h 1kg tomater från +20 till +5 grader c. Räkna lite svinn också när omlastning sker.

  47. Christer skriver:

    För beräkningen behöver man kanske veta lite om lagerutrymmets storlek och isolering (K-värde)? 1 kg tomater behöver förstås inte så stort lager men ändå blir det lite förluster på 130 timmar.

  48. Christer skriver:

    Med anledning av Simons fråga här tidigare så fick jag lite flankstöd i dagens experttimme. Det är oftast hälsosammare att äta inhemskt konventionellt odlat än importerad eko-mat. Något som jag haft på känn också.
    Att ekomat innehåller så mycket gifter på grund av att de odlas på oren jord var ändå lite överaskande.
    http://svenska.yle.fi/program/experttimmen

    På tal om fosforgödseln i programmet så råkade jag besöka gödselfabriken i Nystad i onsdags och där menade dom att Siilinjärvi fosforn räcker 25-30 år till eller eventuellt längre men kan vara att fosforn ligger under staden. Sen lär också Sokli fosforn vara ren från tungmetaller den med.

  49. Johnny skriver:

    Det var en intressant artikel i senaste KM tidningen. Man hade inte bara klarat av att hålla skördarna på samma nivå som vid konventionell odling utan skördenivån hade stigit lite efter att man började med ekologisk odling. Gården är en växtodlingsgård men det framkommer inte om man tar mot kreaturgödsel, troligen gör man det. Det framgår tydligt att ekonomin är bättre än på konventionella gårdar, det kan jag tro om man får lämna bort både konstgödsel och bek.medel och skördarna bara stiger 🙂 Kanske något att testa på? Men som med allt så finns det nog en förklaring.

    Det som också framkommer är att gården har gått in för en väldigt god växtföljd. Klöver, höstryps, speltvete, ärt, klöver. Märker ni att de t.om. Har 2 goda förfrukter efter varann. Så det här förklarar skördenivån. Höstryps kan säkert ge bra skörd i en sån här växtföljd. Detsamma gäller ärter, de tar ju kväve via bakterier från luften. Men som ni märker så finns det spannmål exakt 1 år av fem. Skulle denna gård odla spannmål 4 år och klöver 1 år så blir nog skördenivån sämre, vågar jag påstå.

  50. Christer skriver:

    Har inte kollat artikeln men det verkar vara en bra blandning av närande och tärande grödor. Har heller ingen erfarenhet av spelt men kan det vara så att den bättre utnyttjar näringen i jorden än vad ”nyare” högförädlade grödor gör? Hur som….. så tog jag i veckan åter del av skördestatistiken för fjolåret och där låg nog ”eko-avkastningen” oftast under hälften av det konventionella.

  51. Johnny skriver:

    Jag tror att det var så att gården varierade spannmålsväxten. Dvs ibland var den korn eller vete eller havre eller spelt. Om man har en växtföljd så kan man köra den som sådan eller köra paralella växtföljder. Då sprider man dessutom på riskerna.

    Skördestatistiken visar nog sanningen. Då jag gjorde upp en enkel lönsamhetskalkyl för att jämföra eko och konventionellt så lade jag 2 tons skörd på havre i ekoodling då man jämför med 4-5 tons skörd i konventionell odling. Så då stämmer det ganska bra med skördestatistiken.

  52. Christer skriver:

    Det rör på sig i landet i väster…… försöker man bryta ekotrenden? Nu hakar också livsmedelsverket på det som SLU forskarna tidigare hävdat. Vad skall man tro?
    http://www.dn.se/debatt/ekologiskt-jordbruk-har-aldrig-varit-battre-for-miljon/

  53. Nisse skriver:

    Det är ungefär vad man haft på känn. Men det intressanta är att det är en professor emeritus som skriver artikeln – alltså en som inte mera är beroende av forskningspengar. Det känner jag bra till. Penningströmmarna rör sej helt oberoende av vetenskapliga kriterier och bestäms av politiska och känslomässiga strömningar som ibland är helt felaktiga. Och den oberoende vetenskapen är en myt. För pengar kan man köpa lämpliga resultat.

    Vad vi behöver är en miljörörelse som är vetenskaplig och inte styrs av okunniga fanatiker. Fanatiker har alltid lyckats bra med att förstöra de egna målsättningarna just för att de är fanatiska.

    Men det är ju inget fel på ekologisk odling och vi borde ta vara på de erfarenheter den ger. På ett vetenskapligt sätt – inte känslomässigt.

  54. Christer skriver:

    Precis! Också jag gillar många tankegångar i ekologiska odlingen men jag gillar inte den ibland halvreligiösa propagandan. Och jag måste tillstå att jag har väldigt svårt att ta dem som propagerar för eko av hälso- och miljöskäl på allvar så länge som dom efter diskussion sätter sig i bilen och åker iväg. För bilåkning om något är skadligt för både hälsa och miljö, därom råder inga tvivel. Det är nog minst lika enkelt att skippa bilen som att slopa konstgödsel och växtskyddsmedel i jordbruket!