Tillbaka till Tallmosan

Nästan hela januari gick förlorat på grund av för kallt eller för varmt väder. Vi började redan gallra i Tallmosan men det blev avbrott på grund av kölden och så avverkade jag i heimskooin (bakom nya torken). Det blev en hel del stock för granarna hade blivit stora. Nu är det klart så jag har kört ett par dagar med processorn i Tallmosan i en bit längst bort som inte blivit omskött på många år.

Det är ganska lång och dålig väg och tar en hel del tid då man måste köra på krypväxeln. Så det går inte att bara gå in på kaffe liksom förra veckan då jag sågade nästan utanför dörren. Nu måste jag ta med mej te och smörgåsar så jag klarar mej hela dagen. Visst är jag kaffemoster men te passar bättre i termosen. Vanligen är det för hett men nu råkade jag ta en termos som inte håller det varmt alls. Första dagen gjorde jag misstaget att ta med bara fyra skivor tjööpisbröd (butiksbröd) och det var alldeles för litet eftersom det bara innehåller luft. Vi har ätit heimbaka bröö (hembakat bröd) hela julen och då var man van att en skiva verkligen innehåller nånting.

DSCN5522

Och så måste det ju finnas ett par havreflarn med också. Det var visserligen Runebergsdag men tårtorna är litet för mäktiga och passar inte riktigt i skogen. GPS behövde jag därför att jag var litet osäker på var ett råmärke fanns. Det hade troligen blivit begravt i en dikesrensning. Men nuförtiden finns det kartor med fastighetsgränserna utmärkta riktigt noggrannt så det var bara att sätta in koordinaterna i GPS:en. Decimetersnoggrannhet får jag inte men på nån meter när hittar man nog rätt punkt om man låter GPS:en ligga på samma plats en längre tid.

Biten var intressant därför att den inte blivit gallrad på de senaste 40 åren. Där hade skogen börjat gallra sej själv och det fanns en mängd torra träd. Men de som fortsatt växa såg riktigt bra ut för det mesta. Jag minns att en doktorand på SLU (Sveriges lantbruksuniverśitet) hade kommit fram till att gallringens lönsamhet är tvivelaktig. Skogen gallrar sej själv och den här lilla biten verkar understöda det påståendet. Nu skall minsta stockdiameter höjas och då blir gallring en ännu större förlustaffär.

Jag har sågat nästan enbart flisvirke och till det passar torra granar utmärkt. Man hade väl fått nån euro för dem om man plockat bort dem förrän de torkat men den här biten är sådan att man inte vågar köra dit normala år – bara i år då det var -25 grader på nästan bar mark så håller vägarna.

DSCN5525

Jag fäller med motorsåg och sedan kör jag träden genom processorn. Det går snabbt och blir snygga hopar. Nu tar jag först bort de torra träden och sågar upp väg. Senare tar jag bort de understryckta granarna och björkarna. Det går lättare att köra ut dem på det sättet.

DSCN5530

Men få se om jag vågar mej dit mera i år. Det har varit så varmt att vägarna på mossen börjar smälta underifrån och det ligger redan vatten i hjulspåren på sina håll. Och det är lång väg att gräva sej fram till stabil väg …

DSCN5529

Vägen ser ännu bra ut men från och med i morgon skall det åter bli varmt och längst nere på bilden syns vatten i ena hjulspåret. Just här är vägen förrädisk Ett tiotal meter härifrån körde jag ned Belarusen med processor riktigt ordentligt ett år och det tog en hel dag att få upp den igen. Så jag är ganska försiktig med den här vägen. Vår skog finns till höger och kalhygget till vänster hör till grannen.

Men det är trevligt att se hur mycket granplantor det finns under de stora träden. De är ännu 30-70 cm höga men inom ett par år borde jag ta bort alla de stora träden här. Tyvärr är jag helt beroende av vädret i den här skogen. Om det blir varma vintrar så får jag helt enkelt lov att vänta.

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

10 reaktioner till “Tillbaka till Tallmosan”

  1. Har ni inte mera snö än så där? Har ju hört nyheterna rapportera om snökaos i Nyland ett flertal tillfällen de senaste veckorna så jag hade nog förväntat mig minst 30cm snö.

  2. “Nyland” betyder vanligen Helsingfors. Men det är ett faktum att lågtrycken inte riktigt orkar hit. Det kan vara kaos i H:fors och ännu i Borgå men i Hindersby är det varken snö eller regn … Ifråga om vädret hör vi mera till Kymmenedalen. Och kanske till det ryska inlandsklimatet :-).

  3. Det är nog inte mera snö någonstans i Nyland, den fluffiga snö som föl innehöll ju mest luft och smälte snabbt ihop. Nu har björnarna vaknat och vintern är över.

  4. Det är kaos enligt media nuförtiden om det kommer 5 cm snö i Helsingfors. Dagens unga människor har inte varit med om kaos, dom sku ha varit med förr när isvägen sku hållas opp. Och andra vägar med, förr var det yrsnö och stora drivor så inte traktorn kom igenom utan vi fick ta till snöskyffeln dom värsta ställena. Nuförtiden yr det inte konstigt nog, snön måste ha fått en annan konsistens och det kan inte vara fukten för förr yrde det t.o.m. vid blidväder.

  5. Det är mest i huvudet på mediafjantarna som det är kaos. Men det är ofta sämre bilföre i Helsingfors än hos oss. Jag förstår varför man köper stadsjeepar. Inte behövs de här på landet men i staden med iskanter och snövallar behövs de verkligen :-).

    Vi är i början på februari och eftersom det är varmt nu så blir det svinkallt i mars eller april (eller i maj ?). Skräpvinter !

  6. De kan ju vara att chaufförerna är sämre numera också.
    Intressant notering det där med snön…… jag som ränt runt på skidor på tre kontinenter har också konstaterat att snön varierar. Man kunde tro att fruset vatten ser likadant ut överallt men minns att snön i USA mest påminde om fuktigt florsocker, har inte sett dylik snö här.
    Samerna har väl närmare 100 ord för beskrivande av olika snöfenomen så visst finns det variationsmöjligheter.

  7. Visst är e som “skogshuggarn” skriver bara na pjasas me snön. Nådens år 1977 var jag i lantmannaskolan
    i Korsholm å hade snödejour med Ford 6600 och spetsplog utrustad med norska iskedjor. I dom bästa drivorna stod avgasröret innan det gick in i dämparen för klarröd stämningsbelysning! Jag delar problemet
    med Nisse i skogen. I går var jag kanske inte riktigt uppmärksam och hade ställt mig lite utanför de upptrampade spåren, med den påföljd att när jag skulle flytta mig sjönk vagnen ner under lingonriset.
    Tack vare MF:ns 100% diffspärr och dubbar i däcken gick det iaf bra. Nu är det ett par +grader och regnar så det blir väl till att ta en lång ribba med en flagga i änden att trä i avgasröret så man hittar ekipaget på tisdag!!
    Nyfiken som jag är, och ifall Du vet Nisse , skulle det vara intressant att få lite info om vad skogsbolagen betalar för energivirke omkring Dina hemsopor. H. Micke

  8. Just så, så det var från plågandet vid plogandet som avgasröret på Forden fått sin vita färg.
    Är dubbar till nytta också i skogen? Vilken typ och hur många har du skruvat i?

  9. Jag har inte fått traktorn igenom än men stödfötterna till processorn går igenom ytlagret och det är oroande.

    Senast jag sålde energivirke så betalades omkring 25 euro per kubikmeter men jag vet inte vad årets pris är. Det är lägre än massaved men skillnaden är inte så stor med beaktande att allt går som energi oberoende av röta och annat. Att det inte finns några kvalitetskrav är till stor hjälp så jag säljer gärna mera energived i framtiden.

  10. Jodå Christer, dubbarna är väldigt bra i skogen också. Så slipper man slamret längs vägen och klappande i stänkskärmarna. I djup snö är ju kedjor alltid kedjor, men även där hjälper de till så det inte slår is under
    däcken ifall det skulle slira lite. Har 3 dubb i varje dragribba både fram och bak. Har inte skruvat lös dem till sommaren utan de har suttit i ganska precis ett år nu och det märks inte att de skulle ha nötts. 1 dubb har
    lossnat i somras när jag var i ett stenrummel och den tog ca 3 cm gummi med sig. Har skruvat in dem på olika avstånd i ribborna så de inte ska klösa samma spår. I tröskningssäsongen
    körde vi 35 km/dag med spannmålslassen och även i övrigt har traktorn gått ganska mycket i transportkörning. Rekommenderas varmt! Vad Forden beträffar så fick den nog mera stryk när vi körde
    handelsgödsel från Vasklot till skolan med gamla “lastbilsbakändan” och 12 ton på. Speciellt om rödljuset
    slog på när man kom in till Vasa och fick börja från noll i uppförsbacken efter bron! Dual-Power lådan
    sitter i än idag! Nisse, 26 € betalar skogsvårdsföreningen för energivirket häromkring.

Kommentarer är stängda.