maj 2016 – Sida 3 – Bondbloggen

Torkkostnader

Nu är hela fjolårsskörden torkad. På sina ställen ned till 11 % som ju är för litet men allting är under 12,5 %. Fukthaltsmätaren kan visa 0,5 % fel så man kan räkna med 13 % och det är under kravet på 14 % med god marginal. Det är kanske litet för stor marginal men jag fick tillbaka ett lass som var för fuktigt och det blev ett sabla elände så det är bästa att torka ned tillräckligt. De nya fläktarna var effektiva och med hettan i förrgår och i går så torkade vetet i den nya torken rekordsnabbt. Och vad kostade det ?

Nu har Kymmenedalens el ett ganska bra system för rapportering av elförbrukningen – ned till varje timme … Jag laddade ned rapporten för början på maj då jag torkade vetet och det blev totalt litet under 1500 kWh. Priset är kring 10 cent/kWh så det blev inte speciellt dyrt – 150 euro. Så billigt har jag inte torkat förut men det var nog solenergin som i år var ovanligt stor.

Som av bilden synes så gick nästan all energi åt till torkandet. Idag då alla torkfläktar varit avstängda så var energikonsumtionen mycket liten (1,51 kWh).

Idag har vi satt dubbelhjulen på stora Zetorn och försökte byta bromscylindrar. Cylindrarna kom mycket snabbt men visade sej vara av fel sort. Nu försöker jag skaffa från Estland som har ett bra urval reservdelar för Zetor och Belarus men få nu se om det blir rätt den här gången. Förutom att jag inte har styrbromsar på Zetorn så borde allt vara klart och åkrarna tillräckligt torra. Tanken är att börja så i morgon men man vet aldrig vad som ännu krånglar …

Vi fick ett litet åskregn i dag och i morgon skall det bli mulet och svalare. På lördag lovas det regn så före det borde man få sådden undan.

Vinterkläder i värmen

Det har varit långt över +20 grader de senaste dagarna men jag har varit tvungen att gå med både langkaliisjär (långkalsonger) och stickasjoortå (tröja). Fläktarna som jag bytte finns nämligen i nedre våningen på torken och den är till hälften nedgrävd med cementgolv och väggar. Så det var riktigt kallt där. Då man kom ut genom dörren så blev det hett och jag försökte lämna bort stickasjoortån men jag måste ta på den igen.

De nya fläktarna köpte jag enbart för att få de automatiska startanordningarna (se Fläktresa) men tog i alla fall också fläktarna hem i paketbilen. Till all tur för en av de gamla fläktarna gick sönder och så bytte jag bägge. Det blev en större omändring för de nya fläktarna var litet större och jag måste bygga om hela ramen.

Kransen kring de nya fläktarnas propeller är inte av plåt utan av glasfiber och fläktvingarna verkar vara av betydligt bättre kvalitet. På bilden saknas ännu de luckor (lätta hårdkartongskivor med gångjärn upptill) som är nödvändiga för att man skall kunna köra en fläkt. Luckorna hindrar luften från att gå baklänges genom den andra fläkten.

Nu snurrar fläktarna och har redan torkat ned vetet ganska bra. Det är inget under med den starka solen på plåttaket. Fukthalten på inkommande luft var i går under 30 % (27,5) och temperaturskillnaden till utgående luft närmare nio grader så solen gjorde ett bra torkarbete. De automatiska startanordningarna fungerar fint och skall kopplas till nätet så de kan fjärrstyras varifrån som helst. Men det får vänta tills vårsådden är klar.

Igår körde jag ett varv över åkrarna. Det brukar jag göra men det var första gången jag kunde köra på höga treans växel. Förr höll man på att skaka sönder då man körde över tiltorna. Det har inte torkat speciellt mycket än. I svackorna är det för tidigt att så men vissa åkrar med litet högre mullhalt borde man kunna så snart. Det är ingen större brådska att ställa i ordning men vädergubbarna spår möjligen regn till lördagen (varannan dag lovar de 30 mm och varannan dag 0 mm) så det är litet nervöst att lämna sådden alltför sent.

Och så hittade jag första tofsvipeboet. Det är svårt att se dem nu då jag lämnat åkrarna helt orörda efter tröskandet. Bäst ser man dem från traktorn genom att vipan som ruvar flyger upp – men först då man kommit riktigt nära. Om man fixerar stället och går rakt fram till det så kan man sätta upp en käpp så man inte kör över det vid sådden. Men käppen får inte sättas alltför nära för då överger fågeln boet.

Fem svanar tycks också trivas på Triangeln som är skyddzon och insådd i timotej och klöver. Vallarna har klarat sej bra över vintern och är jämngröna.

Kolla in tofsvipan nere till vänster.

Vårsådden har börjat i Hindersby och traktorerna rör sej på åkrarna. Med det här vädret borde vårsådden vara klar inom den här veckan. Mot slutet blir det svalare och möjligen regn men det vet man ju aldrig.

Lennart

Han heter Lennart. Hans mamma tycker inte om honom. Han är flasklamm.

Så kan man sammanfatta Lennart i tre meningar. Det är han nere till vänster. Hans första dygn matade jag i honom råmjölk från tackan på det här sättet…

Vänster ben framför bogen, lyft bakbenet med vänster arm, stöda upp det hela med höger ben och hjälpa lammet hitta spenen med höger arm. Och så tycka in hela tackan mot väggen och hoppas att hon står stilla, iallafall en liten stund… Det gjorde jag några gånger, sen fick det va… Han har alltså ätit bara flaska som liten. Många gånger blir flasklamm ”inte till någonting”, men inte vet jag… tycker han har tagit sej rätt så bra ändå

Lennart, det är han till höger. Han var väldigt ”mammig” med mej och Mathias medan han åt flaska. Sen när han fick börja klara sej utan flaska så hade vi inte på samma vis kontakt. Han bodde bland de andra fåren och vi var ganska sällan in till dem. När man gick in dit kom han visserligen alltid fram till en och ville blir skrapad men sen kunde han bra gå vidare och äta. Han blev inte stående vid min sida.

för några dagar sedan kom den stora dagen för Lennart och alla de som bodde i samma kätte. Våren har kommit och det var dags för dem att gå ut. Tackorna rusade omkring som yra höns, lammen ännu mer yra, stod mest och skrek, och vid min sida ställde sej Lennart. Lite liten i världen kom han och ställde sej vid mina ben och visste inte riktigt hur han skulle göra. Alla de andra lammen skenade runt runt skrikandes efter sina mammor som galopperade runt runt utan start och utan mål, de bara skenade och lammen fattade ju ingenting. Småningom lugnade de ner sej och man kunde börja få dem med sej ut på betet. Lammen förstod ju inte riktigt någonting av det hela, men följde med sina mammor så gott det gick. Det var lite trassligt, för alla ropade i mun på varandra och i och med det hörde inte lammen varken sej själva eller när rätt mamma svarade. Gissa vilket kaos… Men, Lennart, han hade inget kaos. Han stod som parkerad bredvid mina ben. Jag tänkte nog för mej själv att hur i hela fridens tider ska det nu gå… Om han inte släpper mina ben och följer med de andra får jag väl hämta sovsäck och sova på norrängen i natt… När vi äntligen hade fått alla med oss ut genom grinden till betet gick vi ner till norrängen. Jag tänkte att det kanske skulle kunna vara en bra plats för fåren att beta på i alla sköns ro… trodde jag… Nå, vi kom ner till norrängen, tackorna började beta. Lammen förstod inte riktigt att man kunde äta det där gröna, men småningom såg man att de fattade även det. Det är roligt att se hur de går längs med sina mammor, studerar dem ivrigt hur de gör när de betar och sen själva prövar göra likadant. Dom lär sej nog dom 🙂

Men Lennart då… Ja, inte kröp jag runt och betade… Tänkte att jag väl nog får lov att börja med det också… Han stod fortfarande som klistrad vid mina ben. Men mitt i allt, när fåren gått iväg ca 30 meter, då började han sakna dem. Det blev tomt kringom honom. Där fanns bara jag och jag stod blickstilla. Han flockinstinkt tog överhand och han sprang för att komma ikapp de andra. Jag smög mej bakåt några steg, och in bakom en gran. Där stod jag sen som värsta spionen och kikade på hur det gick för lille Lennart. Han verkade inte sakna mej, utan gick och spatserade mitt i flocken med huvudet neråt. Han tuggade och åt… SKÖÖÖNT! Han klarar sej! Och jag behöver inte sova på norrängen. 🙂

Ibland behövs det så lite som ett ätande lamm för att man ska få lugn i kroppen.

Senare på dagen skulle vi sjösätta båten. Mitt i allt kom hela flocken rusande. De hade kanske hört ljudet av traktorn. För en liten stund tänkte jag att nej nej, bara inte Lennart blir fastnande här nu om han hittar mej och mina ben… Men, nä, tackorna hade bråttom… någonstans… så de galopperade raskt vidare. Kanske var de ute och rekognoserade stängslen… Eller bara ville kolla hur stort området var… Eller så kanske det helt enkelt bara sprang vintern ur sej. 🙂

Alla är med och ser på när båten ska ut!

Grymt torkväder

Vårsolen är min bästa torkvärme. Men i år är den ovanligt stark. Kolla in diagrammen nedan som visar luftens relativa fukthalt och temperaturerna på inkommande luft och lårarnas utgående luft.

Just nu torkar jag enbart i den gamla torken eftersom jag byter fläktar i den nya så det är den blå kurvan som gäller. I går var alltså fukthalten på inkommande luft nästan hela tiden under 40 %. Den branta nedgången litet före klockan tolv visar när jag startade fläktarna för då började de ta in riktigt torr luft som kom under det heta plåttaket. Men inte ens på natten var fukthalten mycket över 70 %. Det lönade sej i alla fall inte att köra fläktarna dygnet runt som temperaturkurvorna visar.

Den svarta kurvan visar temperaturen på inkommande luft vid fläkten. Den steg alltså brant litet före klockan tolv då jag startade fläkten. Det är bara lårarna 1,2 och 5 som torkas (grön, röd och orange). De andra kurvorna stör litet diagrammet men jag har inte orkat programmera om systemet. Som värst var temperaturskillnaden kring 6 grader och det betyder att torkningen var mycket effektiv. Den första timmens värden måste man bortse ifrån eftersom de bara visar inverkan från nattens temperatur. Lår 5 (orange) är torrast eftersom skilllnaden är minst för den. På kvällen gick temperaturskillnaden ned till noll och jag stängde fläkten (hacket i den svarta kurvan). Men temperaturskillnaderna är ändå mindre än i förrgår då de var upp till 8 grader.

Det syns att det kom litet moln på himlen på eftermiddagen (den svarta kurvan går ned). Solen var minst lika stark i går som i förrgår men säden börjar bli torrare och därför minskar temperaturskillnaden mellan inkommande och utgående luft. Lår 6 som har det tunnaste lagret stängde jag redan i förgår eftersom sädens fukthalt var kring 12,5 %. De andra lårana är säkert kring 11% längst nere men torkningen går uppåt i skikt så ytan är alltid fuktigast.

Det här är minsann solvärme som heter duga. Jag vet inte hur många tusen liter olja jag hade varit tvungen att bränna för att komma upp till samma torkeffekt. Och solvärmen bara fortsätter hela veckan – det blir till och med varmare i början på nästa vecka.

Råskisdykning på första maj

Inspirerad av Kalle måste jag beskriva mitt senaste råskisdykande. Men först om själva ordet ”råsk” som endel tror kommer från finskan. Men det är precis tvärtom. ”Rask” och ”rusk” är urgamla fornnordiska ord och ”rask” används fortfarande på Färöarna i precis samma betydelse som ”råsk”. Finskan har lånat in ordet och det är bara i Sverige som man glömt bort det – liksom många andra gamla fina ord.

Redan i skolan sprang vi på kvällarna till Essobacken utanför Lovisa (där jag gick i skola) och grävde i avstjälpningsplatsen. Jag har ännu kvar en del gamla delar av televisioner som jag släpat hem därifrån. Jag sysslade ju med elektronik redan som 11-åring och plockade komponenter från gamla apparater som var sönder.

Wappen firade vi med brorsan genom att hämta gamla hyllor som skulle kastas bort. Typiskt för dagens slängande är att de var i utmärkt skick. Och jag behöver hyllor på bodvinden där jag bygger upp lager av ”material” (gammal skräp som jag inte vill kasta bort). Dessutom skall el- och vvslagret flyttas dit – med riktigt nya grejor. Så tolv stora hyllor behövs minsann. Vi tog paketbilen och släpkärran och hämtade hyllorna.

Där fanns också ett flak med allt möjligt som skulle kastas bort och förstås så plockade vi allt användbart därifrån. Helt fina saker men bilen och släpkärran var full. Tyvärr regnade det nästan hela vägen men med en presenning över klarade sej hyllorna relativt torra.

Väl hemma skruvade jag fast bakstyckena ordentligt. De satt med ynkliga små spikar och klamrar som redan var på väg bort men med 50 mm varmgalvaniserade spikar och skruvar så sitter de nog fast nu. Sedan gällde det att få upp hyllorna på bodvinden men det gick bra på två man hand även om andra bakbenet ibland vill bli mellan hyllan och trappan.

Hyllorna är placerade rygg mot rygg men ännu inte fastskruvade. Här kommer jag att få rum med en hel del material. Men då hyllorna kom upp så märkte jag att det behövs ordentlig belysning eftersom de stängde ut det lilla ljus som kommer in från de små sidofönstren. Jag har visserligen en hel del LED-strålkastare men jag hade varit tvungen att sätta upp 30 av dem för att täcka in hela bodvinden. Så det blir LED-lister i stället. De är lättare och billigare att installera.

Nu är det inte tid att jobba med lagret på bodvinden för solen skiner och torkfläktarna skall bytas. Men senare efter vårsådden skall jag skruva fast hyllorna och därefter kan man syssla med råskisdykningar åter under en lång tid …

Vårbruket igång.

Påbörjade det egentliga vårbruket idag…… och i riktigt goda förhållanden dessutom 🙂 Kunde gott ha börjat igår men dagen gick åt till spannmålssortering, däcksbyten, diverse underhåll och ett försök till att köra upp de övervintrande palsternackorna med löklossaren. Det stannade vid ett försök för det ville inte gå i vår heller, problemet var detsamma som i höstas det vill säga jorden föstes framför maskin istället för att gå upp över sållmattan. Så idag blev det taktikbyte och kultivatorlossning vilket gör plockandet lite drygare då de måste plockas upp ur jorden.

Efter att personalen ”stämplat ut” så körde jag igång med bäddfräsningen efter att ha modifierat utrustningen lite i och med att jag i år ämnar köra bäddarna med New Holland istället för Samen. Modifieringen som i huvudsak bestod i att bygga fästen för kontrollboxen och ordna strömförsörjningen är ju nåt som man tänkt på hela vintern men min vana trogen inte fått gjort i tid. Nu for ett par timmar värdefull vårbrukstid till spillo på grund av min försummelse. Värdefull är tiden nu då det torkar snabbt och speciellt småfröna borde fås i jorden medan fukten ännu finns kvar för att gro jämnt och bra.

På tal om grobarhet så var senaste hösts skörd lite svagare än året innan, det överåriga kornet ”mältade” 98% medan höstens låg på 82% men det får duga ändå fast utsädesåtgången på så vis blir lite högre. Den överåriga havren grodde väldigt dåligt så jag överväger att lämna bort havren helt och hållet vilket i så fall innebär att den femåriga växtföljdsplanen spricker redan 2 dagar efter att den uppgjorts. Så gammal blir den i så fall. Alternativet är att köpa lite utsäde men det är ganska värdefullt så jag vet inte om det är lönt.

3.5.2016 Vårbruket inleddes med bäddfräsning för sålök. "GPS:en" verkar i alla fall fungera efter vinteruppehållet :) — 3.5.2016 Vårbruket inleddes med bäddfräsning för sålök. ”GPS:en” verkar också fungera efter vinteruppehållet 🙂