17 augusti, 2017 av Nisse

Lutar åt Sampo 2055 (-98)

I höstas brast huvudaxeln på tröskan (MF20X dvs. Sampo 680). Vi har lappat den länge och det värsta är att den sprack ett vått år. Alltså själva huvudramen som är en fyrkantig plåttunnel. Troligen blev lagerfästena så sneda att axeln bröts av senare. Så vi har i närmare ett år funderat på om  vi skall fortsätta lappa den gamla tröskan …

Man kan byta en mängd saker – till och med motor – men då plåtarna ger upp så börjar det vara slut. Det lönar sej inte att svetsa för det spricker bredvid ganska snart. Så småningom kom vi fram till att det blir en ny tröska (begagnad naturligtvis).

Jag har alltid varit för att fortsätta med samma märke ifall det nu inte är helt hopplöst. Sampo Rosenlew var nära hopplöshetsgränsen då huvudramens plåtar började spricka. Men så läste jag att de från och med 1998 bytte plåtkvalitet till 40 % starkare. Det var ju helt nödvändigt. Så vi har sökt efter en tröska som är av årsmodell 1998 eller nyare. Orsaken till att det blev en Sampo är att man kan plocka reservdelar från den gamla (utom remmar och slitdelar).

Eftersom vi har haft en testtröska från fabriken (1987) så hade den alla möjliga finesser såsom hydrostatisk drift och automatisk smörjning  mm. Det är inte riktigt möjligt att gå bakåt så nån mekanisk variator kom inte på fråga. Om man dessutom vill ha en riktigt billig tröska så börjar det bli svårt. Intressant nog så hittade vi till slut en 2055 som fanns i grannbyn …

Modellen är ganska lik den gamla tröskan och många delar är desamma – på gott och ont. Den är litet bredare även om bordet är detsamma och hytten högre. Den fyrcylindriga Perkinsmotorn på MF20X är utbytt mot en sexcylindrig Valmet och så är tanken och  hjulen större.

Köpebrevet är ännu inte underskrivet för jag vill se om plåtarna har sprickor kring axelfästena. Då är det för dyrt att betala för samma problem som vi redan har. Tröskan står nu utanför verkstaden och i morgon skall den undersökas.

Nu undrar man förstås om man gör nånting dumt. Att betala en massa för samma problem ? Det är den dyraste maskin som jag köpt även om priset bara är en bråkdel av vad en ny tröska kostar. Säkert hade det blivit billigare att byta axel på den gamla tröskan. Men man blir så sur då tröskan spricker och man vet att det bara är början på en lång rad reparationer. Hopplösa sådana. Om man byter ett lager eller en axel så håller den 20-30 år till men lappar man en plåt så brister den föjande år alldeles invid lappen. Den eviga frågan är när man skall sluta lappa och byta tröska.

Tiden får utvisa om det var dumt eller riktigt dumt …

 

Etiketter: ,

18 svar till “Lutar åt Sampo 2055 (-98)“

  1. Micke skriver:

    Varför inte en beg Claas med riktig ram och gjutjärnsremskivor överallt och lager som är dimensionerade
    så att när du spänner remmarna och drar med tummen på remmen ska det komma en ton! Slirar aldrig!
    Dessutom slutväxlar i oljebad som inte ger upp när man är nerkörd i gyttjan. Automatspända variatorer
    icke att förglömma!

  2. per fd skriver:

    Är man bra att skruv och vet möntören är i chick de närmaste tjugo åren kan man köpa vad som helst. Men vill man det funkar när det behövs så bör man tänka efter före för sedan är det för sent.

  3. skogshuggarn skriver:

    Ta en titt på listan på https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?p=3669865#p3669865
    Allt som är förändrat efter ’98 lönar sig att kolla då det finns endel typfel på dessa..
    ’98 är ändå såpass ny att de största och dyraste typfelena är åtgärdade.

  4. Nisse skriver:

    Det enda efter -98 som jag verkligen är intresserad av är högeffekthacken eftersom vi har direktsådd.

  5. Nisse skriver:

    Jodå, men Claas är tung och dyr. Huvudsaken vid val är i alla fall att jag kan Sampo-Rosenlew ganska bra efter att ha skruvat, svetsat och svurit över MF20 i närmare 30 år … Då man reparerar allt själv så är kunskap och erfarenhet den allra viktigaste faktorn.

  6. Nisse skriver:

    Så sant, så sant. Det är Henrik som köper tröskan och han är inte dålig på att skruva för han har lappat ihop gamla MF20 i närmare 20 år redan (fick börja tidigt ..).

  7. magnus skriver:

    sampos plåtar ha blivi bättre.
    min är från -98 och 1700h körd. enda plåt som är svetsad är halmspridaren.

  8. Nisse skriver:

    Bra att höra (läsa) … Jag var mest orolig för plåtarna – det andra kan man byta men att svetsa plåtar är hopplöst. Det räcker inte länge så brister plåten bredvid svetsen. 1998 var första året med ny plåtkvalitet (40% starkare). Den här tröskan är körd 1560 timmar och jag hittade inga sprickor än.

    Sedan har man förstås de eländiga gummiupphängningarna som delvis är riktigt krångliga att byta.

  9. Micke skriver:

    Må vara att Claasen är dyrare som begagnad men det har sina orsaker. Har 2000 timmar i glaset och 130-160 hektar per år med en 48 med 12 fots bord. Enda som maskinen orsakat är en rem till skakarna, en bussning och ett generatorfäste. Godkänt tycker jag för växtligheten har minsann inte varit vete som står som käppar. Har haft två Sampo från nya mrn jag fick måttet så rågat avdessa bockade plåtar och tvinnade kilremmar samt flaskhalsar i verket (t.ex skruven till spannmålstanken alldeles underdimensionerad) att aldrig mer. Skaffa en grön och skuffa in svetsen rekommenderas!!

  10. Micke skriver:

    Årsmodellen glömde jag,1999

  11. Nisse skriver:

    Det är nog för sent. Hela livet har jag satt pengar på verkstad och verktyg och framför allt kunskap och erfarenhet. I fråga om tröskor så har jag investerat närmare 30 år på Sampo-Rosenlew så jag ids inte kasta bort den erfarenheten och börja på nytt även om Claas är hur bra som helst. Det är bättre att folk som inte skruvar och reparerar köper den Claaströska som jag kunde ha köpt.

    Jag kan inte påstå att jag tycker särskilt mycket om att skruva på en skördetröska och få en massa damm innaför nackliningen. I alla fall så föredrar jag en maskin som jag känner till och vet hur den är konstruerad och var de svaga punkterna finns.

  12. Micke skriver:

    Dom Sampona jag hade var 500 och 580. En trecylindrig motor på ena sidan av tröskan och huvudremskivan via en 130 cm lång axel med fläktvingar på på andra sidan maskinen är en utmaning även om man hade en ordentlig ram under alltihop. Mycket riktigt vibrerade de sönder vid lite över 1000 timmar. Plåtremskivor gjorder att det alltid slirade lite här och där. MF 16 med Perkinsfyran höll bättre mot vibrationer

  13. Kalle skriver:

    Jag har nu kört 10 säsonger med Clas 48 årgång 1991 och måste nog säga att driftsäkrare maskin får man nog leta efter. Generatorfästet, två remmar (variation och tanktömningen) samt ett lager i höger slutväxel är allt som bytts ut. Tyvärr måste jag säga att det är en eländig maskin att skruva med och rengöra – den är ogästvänlig som en råttfälla, men bara går och går och går.

  14. Micke skriver:

    Håller med Kalle att det finns servicevänligare lösningar på vissa ställen. Ångrar också att jag i ett slags anfall av ekonomiskt tänkande ooch sparsamhet inte tog 58:an istället. Samma maskin men 6-cylindrig motor. Lill-Perkins på 85 hästar får för mycket stryk och sörplar i sig ca 25 liter i timmen när det går för fullt medans de som har 58.an lär klara sig på 12-14 liter i timmen. Större ,motorn går tydligen så mycket lättare.

  15. Nisse skriver:

    Vår gamla MF20 var också besvärlig – mest för att den hydrostatiska driften var heimlaga och en mängd andra saker var påskruvade för att testa dem (det var ju en testtröska från fabriken). Den nya 2055 är betydlig bättre och man kommer åt så gott som allt utan större problem. Speciellt nöjd är jag med att man lätt få bort skakarbordet riktigt enkelt. Det är lätt att rengöra då man drar ut det.

    Jag gillar också den 6-cyl. Valmetmotorn som går väldigt jämnt. Vi har kört med Perkinsdieslar (och Zetor) så jag har ingen längre erfarenhet av Valmets motorer. 2055 har betydligt bredare tröskverk än den gamla och så är tömningsröret så högt uppe att man inte hela tiden slår huvudet i det som på den gamla :-). Det var precis i huvudhöjd och om man drar ned mösskärmen över ögonen så ser man det inte utan smäller skallen i det med full fart …

    Men redan nu märks att det skall dras nya elektriska ledningar för lyktorna fungerar inte – troligen på grund av dåliga kontakter. Och det finns många kontakter. Men jag är ju svagströmmare så man får använda sin utbildning litet :-).

  16. skogshuggarn skriver:

    Lyktor o vindrutetorkare kan behövas i år…

  17. Bond77 skriver:

    På tal om Sampos rengöringsvänliga konstruktion, hur många rengör lönnfacket inne i stenfickan? Den undanvikbara flata plåtbiten kan lätt misstas för en fast vägg. Vissa bönder jag frågat har aldrig vetat om detta fack. Och det nämns ju inte i manualen liksom en del andra intressanta detaljer heller… Fullt med tröskad vara brukar det vara där bakom ändå… Det är väl via denna lönnlucka som stenfickan fylls med mjukt tröskgods så att eventuella stenar bortkastade från tröskcylindern har något mjukt att landa i utan att demolera själva stenfickan. Vad är Nisses erfarenhet på denna punkt? Även gamla 410:an hade detta fack så säkert även MF:en… Det gäller ju att minimera råttmaten så mycket som möjligt… 🙂

  18. Nisse skriver:

    Jodå, jag har nog hittat den. Efter att råttorna ätit upp så gott som alla elektriska ledningar bakom plåten framför tanken ett år så gick vi igenom varenda liten ficka som fanns på tröskan. Och det var många … Sedan skaffade jag långa rengöringsrör för tryckluft och har varje år blåst ren tröskan och noggrant rengjort alla dessa fickor. Det finns för övrigt mycket skräp utanpå fläkten ! Orsaken till denna grundliga rengöring är att det tog en herrans tid att dra nya ledningar efter råttinvasionen så jag vill inte vara med om det en gång till. Sedan skaffade vi tre ungkatter som tog över efter de gamla orkeslösa och gnagarna försvann på ett år. Så katter är heliga djur här hos oss …

    Numera tar jag ut alla såll,skruvar och skakarbordet och alla luckor lämnas öppna över vintern. Sedan blåser vi rent med tryckluft. Inte ett korn får vara kvar och inga agnar heller. Så lätt rengöring är ett av mina viktigaste krav på tröskan.